Other languages

Karlstad municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Karlstad.se

Vålberg

{"X":0.115,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Del av bostadsområdet Gökhöjden. Området har en relativt ung historia som bostadsmiljö vilken inleddes när bostäder för Svenska Rayonfabrikens arbetare började planeras här. Gökhöjdens byggnader uppfördes mellan 1940- och 1950-talet av Kooperativa förbundets arkitektkontor under Haqvin Carlheim-Gyllenskölds ledning. De stod bakom flertalet byggnader uppförda under Älvenäs expansion.

Vålberg är beläget ca 15 km väster om kommunens centralort Karlstad. Intill tätorten rinner Norsälven som i söder uppgår i Vänern. I Sydväst gränsar tätorten till Grums kommun och i norr ligger Edsvalla. I väster avgränsas Vålberg tätort av E45:an. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades orten i Nors landskommun som 1971 uppgick i Karlstads kommun. Vålberg med omnejd har varit en del av Karlstads kommun sedan dess och hör idag utifrån yta till en av kommunens största tätorter. En dominerande årsring för orten är den bebyggelse som uppfördes i samband med att Svenska cellull, som senare blev Svenska Rayon, flyttade hit. Fabrikens produktion avvecklades helt på orten 2004. Idag finns bland annat industrietableringarna Karlstad Redskap och Rölunda jordförbättringsprodukter på orten.

Områdesbeskrivning

Tätortens bebyggelse hänger i stora drag samman med vägsträckningarna Långgatan och Älvenäsvägen som tidigare var genomfartsväg innan E45 byggdes. Strategiskt placerad längs med mitten av Långgatan ligger centrumbildningen Norsplan som uppkom under 1960-talet. Här finns bland annat servicebutiker och det före detta kommunhuset. Bakom Norsplan sträcker sig den äldre landsvägen som följer Norsälvens sträckning. Den södra delen av vägsträckningen heter idag Långgatan och Vålbergsvägen som i norr övergår i en gångväg och sedan uppgår i Risallén. Ortens äldre bebyggelse är främst placerad längs den gamla landsvägen. Tidigare fanns hus placerade på båda sidor av vägen men i samband med stabiliseringsåtgärder av marken kring slutet av 1980-talets revs husen närmast älven.

Kring norsälvens västra sida fanns det i äldre tid ett flertal gårdar med tillhörande trädalléer som ledde upp från landsvägen. Trädplanteringarna finns kvar och alléerna lever vidare i gatunamnen - Älvenäsallén, Herrgårdsallén, Malma allé och Risallén. Bebyggelsen inom Vålbergs tätort består till största del av småhus men här finns också ett antal flerbostadshus. Många av villorna inom orten speglar typhusbyggandet och de svenska kataloghusens historia mellan 1940-talet fram till 1970-talet. Bostadsbebyggelsen som uppfördes under denna period har stark koppling till Svenska Rayon men också egnahemsbyggandet. En del av flerbostadshusbyggandet uppfördes i HSBs regi. Bostäder och offentliga byggnader uppförda efter ritningar av enskilda arkitekter finns också representerade.

I samband med etableringen av viskostillverkarindustrin skedde många nybyggnationer inom orten och många nya småhus uppfördes. Till flest i antalet hör idag den småhusbebyggelse som uppfördes under 1940- och 1950-talen. De friliggande småhusen och par- och kedjehus som byggdes under denna tidsperiod är till övervägande del i ett plan med ”lådliknande” volym, fasader klädda med locklistpanel och har flacka sadeltak. Småhusen från denna tid finns i Älvenäs som ligger i söder och egnahemsområdet Stora Bårum i norr, men även i mindre kluster på flera ställen inom orten som till exempel vid Norsbron.

Under 1960-talet och 1970-talets början växte villaområdet i Åstorp intill E45 fram och befintliga bostadsområden förtätades. En sport - och simhall som än är i bruk byggdes också under denna period, inom orten finns också idrottsplatsen Älvenäs. Mellan 1970-talets slut och 80-talets början uppfördes villaområde Tureborg/ Nya Lärkängen. Villabebyggelsen från 1960-talet förekommer ofta i form av enplanshus med fasader i tegel. 1970-talets villabebyggelse är oftast i en och en halvplan eller uppförda i suterräng, har fasader klädda med mexisten, rött eller gult tegel och/eller träpanel, oftast i röd eller brun kulör, sadeltak eller sargtak. Kring denna tid byggs också servicehuset Brattska gården i Stora Bårum. Ishallen som ligger ett stenkast därifrån tillkom 1981, här fanns det tidigare en hockeyplan som anlades 1958. Under tidigt 2000-tal tillkom den nya skolan i Åstorp/Västerängen och en tillbyggnad av ishallen genomfördes.

Inom orten finns det två mindre industriområden - ett norr om Lilla Bårum och ett väster om Lärkängen intill järnvägen. I norr mellan Lilla Bårum och Norsbron ligger två större industrianläggningar på var sin sida om Norsälven. I söder i närheten av kommungränsen till Grums ligger området där Rayon byggde sina första fabriker på orten.

{"X":0.0025,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Nors tidigare kommunhus som ligger vid Norsplan.

Vålberg i årtal

Vålberg i årtal

1546 Hemmanet Bålaberg omnämnds i skrift första gången.

1843 Laga skifte.

1860 Vålbergs ångsåg startar.

1862 Nors landskommun bildas.

1870-tal Norsälvens sågverk etablerar sig.

1879 Bergslagsbanan öppnas och har en hållplats i Bårum.

1880-tal Vålbergs stationssamhälle börjar långsamt växa fram.

1886 En bobinfabrik etablerar sig på mark som tidigare tillhört Vålbergs gård.

1912 Föreningsrättsstriden, många anställda vid Vålbergs fabriker avskedas och måste flytta från sina hem.

1941-47 Krigsblockad. Produktionen vid Vålbergs fabriker ligger nere.

1943 Viskostillverkarindustrin Svenska Cellull etablerar sig. Året innan påbörjas den första byggetappen av arbetarbostäder (Älvängen).

1943 Ortens stationshus byggs. Tidigare hade Vålberg endast status som håll- och lastageplats.

1945 Ytterligare ett bostadsområde uppförs för fabrikens arbetare.

1946 Byggnation av en silkefabrik påbörjas. Under samma period planeras ett nytt bostadsområde (Vinkelboda) som uppförs mellan åren 1947 till 1949.

1947 Svenska Cellull blir Svenska Rayon AB.

1948 Byggandet av bostadsområdet Gökhöjden påbörjas.

1940-50-tal Kraftig tillväxt av handel och service. 1940 har Nors landskommun 2500 invånare och 1950 har folkmängden ökat med cirka 60 procent.

1950-tal Långgatan blir den nya riksvägen.

1951 Fabriken i Älvenäs besöktes av FN:s generalsekreterare Trygve Lie.

1965 Vålbergs fabriker eldhärjas och kort efter blir många anställda uppsagda.

1970-tal Antalet anställda vid Svenska Rayon minskar och omställningar av produktionen genomförs.

1971 Nors landskommun införlivades i Karlstads kommun.

1978 All verksamhet vid Vålbergs fabriker läggs ner.

2004 Svenska Rayons produktion upphör helt.

Tidig historik

Dagens tätortsbebyggelse i Vålberg tillhörde i äldre administrativ indelning Nor socken. Socknen har troligtvis fått sitt namn efter gårdsnamnet Nor på vars mark kyrkan ligger. Nor omnämns första gången 1336 och skrevs då ”Noree”, den första kyrkan kan troligen dateras till 1100-talet. Den nuvarande kyrkan stod färdig i slutet av 1790-talet. Namnet Nor betyder sund, höjden där gården Nor ligger låg under övergången mellan brons- och järnålder vid ett sund i Vänern. Mellan Norsälven och Vänern finns flera gravar, och några av Värmlands största gravfält, bland annat vid Trossnäs och Älvenäs. Socknens fornlämningar vittnar om platsens tidiga mänskliga aktivitet. Namnet Vålberg kommer från den gård som en gång låg inom orten och var ett frälsehemman om ett mantal. Gården omnämns i skrift första gången 1546 som Bålaberg. Namnet syftar sannolikt på ett berg, varpå man tänder bål. Berget (Bålberget) är beläget söder om platsen där gården en gång låg.

Ortens framväxt under 1800-talet

I slutet av 1800-talet bestod området längs Norsälvens västra strand fortfarande främst av jordbruksmark och skog. Två stora gårdar dominerade området; Älvenäs (Elfenäs, Hjerpätan) längst i söder och längre norrut låg Vålbergs gård med tillhörande odlingsmark. Vålbergs fabriker (”bobinfabriken”, Öhrström och Fischer AB) etablerades 1886 invid Norsälven i höjd med Vålbergs gård. Här tillverkades bland annat trådrullar, så kallade bobiner, av trä till textilindustrin. Redan under 1860-talet hade ägaren till Vålbergs gård uppfört en såganläggning, Vålbergs ångsåg, inom samma område. Förutom fabriksbyggnader byggdes även arbetarbostäder. Under 1800-talets senare hälft uppfördes också ett sågverk vid Nors kyrka.

Tillkomsten av fabrikerna lade grunden för ett spirande samhälle. Kring sekelskiftet 1900 uppfördes en rad offentliga lokaler såsom stationshus, Folkets hus och Folkets Park, skola och metodistkapell. Under denna tid ökande även antalet bostadshus. Inom orten fanns sågare, smeder och maskinister vid Vålbergs fabriker, arbetare och stalldrängar på de stora gårdarna i trakten.

{"X":0.0725,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Den före detta disponentbostad till bobinfabriken. Disponenten till fabriken bodde här intill Vålbergs gård. På norra sidan berget ledde Herrgårdsallén upp till huvudbyggnaden som nu är riven men en parkmiljö finns kvar med ekar och lönnträd. Bobinfabriken låg mittför disponentvillan intill Norsälven.

En förutsättning för att industrierna skulle etablera sig inom orten var, förutom vattenkraften i Norsälven, etableringen av järnvägen. Bergslagsbanans Järnvägar (BJ) byggdes mellan Göteborg, Kil och Falun under 1870-talet. Likt många andra samhällen har Vålberg sitt ursprung i en annan del av socknen, nämligen kring kyrkan. En förskjutning av Vålbergs bygdens centrum, till dagens läge skedde troligen i samband med järnvägsdragningen och uppförandet av järnvägshållplatsen i Bårum.

{"X":0.0,"Y":0.0,"Width":1.0,"Height":0.96836982968369834}
Bildkälla: Lantmäteriet, historiska kartor. Härradekonomiska kartan från 1883-95. Nordväst om norsälvens syns gårdarna Åstorp och Stora och lilla Bårum, och i sydväst finns gårdarna Vålberg och strax intill ligger Vålbergs ångsåg, samt gården Älvenäs. I nordöst ligger Ris herrgård och söder om den vid Norsälven ligger ett skolhus, Nors kyrka och intill norsälven finns en ångsåg och ett mejeri. Söder om kyrkan, precis intill landsvägen, syns gästgivargården Lillnor. På kartan syns också torp, i skogarna kring de större gårdarna, och i relativ närhet till större bruk och industrier, har det i historisk tid levt och verkat ett flertal torpare och småbönder.

1940-1960-tal - Det moderna industrisamhället

År 1942 kunde Nors landskommun genom att erbjuda fördelaktig mark där Norsälvens mynnar ut i Vänern locka Kooperativa förbundets nya fabrik för viskosfibrer till orten – Svenska cellull (sedermera Svenska Rayon). Det var en industri som krävde stora mängder vatten men läget vid Norsälvens anslutning till Vänern hade flera fördelar - råvaran d.v.s. viskosmassan kunde hämtas från närliggande Edsvalla bruk, liksom från industrierna i Segmon, Skoghall och Slottsbron. Natronlut kom från Skoghallsverken. Riksväg och järnväg anslöt till platsen. Möjlighet fanns till hamn med stort djupgående samt vidare transport genom Göta älv. Orten växte kraftigt och Svenska Rayon var tillsammans med kommunen aktiv i byggandet av det nya samhället. Det byggdes områden med egnahemshus

men även samhällsservice som skola och Folkets hus för alla de nya invånarna. Eftersom Kooperativa förbundet (KF) ägde hälften av industrin kom deras arkitektkontor att utföra byggnadsritningar och planer för bostadsbyggandet i Älvenäs. KF hade sedan 1920-talet genomfört bostadsbyggande i anslutning till de industrier man ägde.

Vid kommunreformen 1952 slogs Nors landskommun samman med Segerstads landskommun och bildade en storkommun. Det var en del diskussion om vad den nya kommunen skulle heta, var kommunalhuset skulle ligga och vilka som skulle finansiera det. Namnförslag som Norsälvens kommun framfördes då älven tidigare delat de båda kommunerna men nu skulle flyta genom kommunen och vara det som band dem samman. I den nya kommunen såg man framför sig att bebyggelsen i huvudsak skulle breda ut sig runt Norsälven. Efter diskussioner enades fullmäktige om namnet Nor efter socknen.

På 1960-talet blomstrade näringslivet i Vålbergs tätort med fyra konsumbutiker, sju privata livsmedelsaffärer, frukt- och blomsterhandel, två konditorier, sko- och klädaffärer, järnhandel, möbelaffär, leksaksaffär, fotoaffär, cykelhandlare, urmakare samt radio- och TV-affär. Vid denna tid ersattes den gamla landsvägen av den nya riksvägen. Det ledde till att den nya centrumbildningen följde med och det nya Norsplan anlades i anslutning till den nya vägen. Norsplan var en helt ny centrumbildning i tidstypisk utformning med butiker, kommunalhus och parkeringsplatser. Till den nya affärslängan flyttade ett antal butiker och Sparbanken.

{"X":0.08,"Y":0.0,"Width":0.595,"Height":1.0}
Fotograf: Bladh, Oskar / ArkDes. Bostadsbebyggelse vid Älvängen ca 1962. I bildens fond syns friliggande småhus och i förgrunden fyra radhuslängor, vid bildens mitt längs Älvgatan syns bostadsområdets gemensamma tvätt- och badinrättning. Byggnationerna av Älvängen startade 1942 och var den första byggetappen i KFs regi. Ritningar för husen och området togs fram efter tidens funktionalistiska stilideal. Trädgårdarna planerades däremot efter en lantlig trädgård i praktiskt utformad miniatyrstorlek. Trädgårdsstadens och egnahemsrörelsens ideal om den nyttiga täppan levde kvar under flera decennier i den industrinära bostadsbebyggelsen. Trädgårdsplan för de friliggande småhusen vid Älvängen redovisar en häckkantad gräsmatta med fruktträd, land för köksväxter, bärbuskar, fläderbuske och andra växter så som rosor. För tomten planerades även plats för mattstång, cykelställ och sittplatser. KF uppmärksammade att hyresgästernas intresse för trädgårdsskötsel varierade och därför uppfördes de senare områdena Vinkelboda och Gökhöjden med mindre tomter. Gökhöjdens radhuslängor ordnades i stället delvis runt en för flera hus gemensam öppen yta avsedd för bland annat lekplats.

Läs vidare

  • Byggvision Norsbygden, Stadsbyggnadsförvaltningen, 2021.
  • Det moderna Värmland, Värmlands museum, 2013.
  • En stråle av ljus: Svenska Rayon AB 1943–1993: fabriken, bygden, människor, händelser, Ragnar Magnusson, 1993.
  • Kooperativa förbundets arkitektkontor D. 2, Bostäder 1925-1949. Kooperativa förbundets. 1949.
  • Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun, Kommittén för kulturhistorisk bebyggelse, Karlstads kommun, 1984.
  • Märkesåret 1863, Jon Räftegård, 2012
  • Ortnamnen i Värmlands län, utgiven av Ortnamnsarkivet i Uppsala, 1922-2018.
  • Ställen i Nor, Torpinventeringsgruppen, Nors hembygdsfören, 1992-.
  • Så blev det Karlstads kommun 1971, Erik Wångmar, 2012.
  • Vålberg tätort – ett kulturhistoriskt underlag, Värmlands Museum, 2012.

Sidan uppdaterad: 2024-02-14

Hittade du det du sökte på sidan?

Innehåll på sida