Other languages

Karlstad municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Karlstad.se

Rud

{"X":0.0,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Punkthus längs Horsensgatan.

Rud är en stadsdel i norra delen av centrala Karlstad som avgränsas av E 18 i söder, ett skogsområde i norr, Färjestad i väster och Lorensberg i öster. Området består av bostäder, Ruds centrum, Rudsleken och Ruds kyrkogård. Merparten av bebyggelsen är flerbostadshus från slutet av 1960-talet.

Karaktär

Rud har en karaktär av grannskapssamhälle med bostäder, stadsdelscentrum och grönområden. Bostäderna består främst av flerfamiljshus i olika former, men det finns även parhus. I områdets stadsdelscentrum finns matbutik, restauranger, frisörsalong, vårdcentral med mera. Det finns flertalet skolor i området, från förskola till Nobelgymnasiet. I östra delen finns Ruds kyrkogård som är länets största kyrkogård.

Grannskapsplanering

Utformningen av Rud är präglad av grannskapsplanering vilket var det rådande planeringsidealet under 1960-talet. Detta innebar att bostadsområden planerades som mindre enheter i en stor stad. Tanken var att grannskapsenheten skulle vara en självständig enhet med bostäder och eget centrum. I grannskapsenheten skulle det gärna finnas det som behövdes i det vardagliga livet så som skola, kyrka, omsorg, parker, lekplatser med mera. En del av tanken med detta var att hemmafruar, barn och pensionärer skulle kunna tillbringa större delen av sitt dagliga liv inom områdets gränser.

Bostadsbebyggelsen är utformad efter 1960-talets modernistiska arkitektur med raka former och upprepande fasadelement. Hustyperna i området består av lamellhus i två till fyra våningar, punkthus i åtta våningar samt av parhus med två bostäder i respektive hus. Lamellhusen är placerade så att öppna gårdar bildas mellan husen. På gårdarna finns det olika typer av lekplatser.

{"X":0.0,"Y":0.0,"Width":1.0,"Height":0.97555012224938875}
Ortofoto över Rud innan bostadsbebyggelsen uppfördes. Utsnitt ur ortofoto från år 1960.

”Hus i park”

Punkthusen vid Horsensgatan är placerade i två linjära rader med vegetation och bergsknallar mellan husen. Att uppföra punkthus med bevarad terräng och vegetation mellan kallas för "hus i park". Detta var ett vanligt bebyggelsemönster under modernismen mellan cirka 1940-1960-talen.

Under 1950-1960-talet blev punkthusen högre, ofta 8-9 våningar. De uppfördes ofta i kombination med utbyggnad av förortsområden. En koncentration av bebyggelse i närhet till centrumanläggningar gav underlag för detaljhandel och kollektivtrafik.

Trafikseparering

Området är trafikseparerat på ett tidstypiskt vis. Utanför bostadsbebyggelsen löper bilvägar. Infarter till området finns via Horsensgatan i väst och Mossgatan i öst. I mellersta delen av området finns inga bilvägar utan enbart gång- och cykelväg.

Grönstråk

Det finns mycket grönska och grönområden på Rud. Från södra delen till norra löper ett grönstråk med gång- och cykelvägar. Mellan huskropparna har delar av terrängen sparats och det sticker upp bergsknallar mellan punkthusen. Det finns ett bevarat skogsparti i den norra delen samt många träd i området, framförallt tallar i utrymmena mellan husen.

Rudsleken och andra lekplatser

I mellersta delen av Rud finns Rudsleken som omfattar en byggnad för inomhuslek, lekpark och stora öppna ytor. Utemiljön omfattas av en lekpark som ramas in av staket och en friare lekyta med gungor, sandlåda och bollplaner. I norra delen av Rud finns ytterligare en bollplan i form av en fotbollsplan.

Under rekordåren 1960-1974 satsades mycket kraft på närmiljön kring bostadshusen. Barnens utemiljö blev under denna tid föremål för Bostadsstyrelsens intresse under början av 1960-talet. Detta ledde till att det upprättades riktlinjer för lekplatser, vilket inte hade funnits tidigare. Under detta årtionde uppfördes de första parklekarna i Karlstad. Den första byggdes på Orrholmen. Rudsleken uppfördes år 1969. En parklek innebär att det finns lekplats och ett uppvärmt hus som kan vara bemannat med pedagogisk personal.

Barnens utemiljö var ett viktigt inslag i stadsplaneringen under 1960-talet och tanken var att barnen skulle ha nära till en lekplats. Detta innebar att många nya lekplatser uppfördes på gårdar mellan husen. På Rud finns många tydliga exempel på detta.

Tidig historik

Rud ska ha varit ett hemman (ett större jordbruk) som tillhörde Grava socken. Området införlivades med Karlstad år 1934. I hemmanet fanns gårdar och torp så som Ruds gård och Ruds torp.

Fram till 1960-talet bestod Rud framförallt av jordbruksmark. På den häradsekonomiska kartan från 1883-1895 så syns mangårdsbyggnaden på Ruds gård samt flera mindre byggnader som troligtvis var ekonomibyggnader tillhörande gården. På kartan syns också Rudsgrinden som var som var ett grindvaktarboställe där Rudsvägen passerar gränsen in till Rud.

Norra kyrkogården (Ruds kyrkogård)

I östra delen av Rud ligger Karlstads norra kyrkogård. Kyrkogården är en skogskyrkogård där vissa gravar är placerade i fria formeringar i terrängen. Kring sekelskiftet 1900 växte Karlstads befolkning snabbt och en ny kyrkogård började planeras i norr då östra och västra kyrkogården i centrum snart skulle bli fullbelagda. Arkitekt Sigurd Lewerentz fick i uppgift att rita och utforma kyrkogården. Han var då en välkänd arkitekt då han tillsammans med Gunnar Asplund vunnit en arkitekttävling om kyrkogården i Enskede och ensam vunnit tävlingen om utformningen av östra kyrkogården i Malmö. Ruds kyrkogård invigdes år 1919 och utvidgades åt norr år 1975.

Stillhetens och korsets kapell

På kyrkogårdsområdet ligger Stillhetens kapell (ursprungligen benämnd Uppståndelsens kapell) med krematorium. Byggnaden uppfördes 1938 i funktionalistisk stil efter ritningar av Gustaf Birch-Lindgren. En tillbyggnad med Korsets kapell och ett nytt krematorium uppfördes 1968. Denna ritades av Rudolf Holmgren vid Birch-Lindgrens arkitektkontor i en för denna tid typisk modernistisk stil.

Alla kyrkobyggnader som uppförts före år 1940 är automatiskt skyddade som kyrkliga byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen. Stillhetens kapell är alltså en av de yngre kyrkobyggnader som åtnjuter ett sådant skydd.

{"X":0.065,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Mangårdsbyggnaden på Ruds gård.

1950-1960-tal

Under 1950-talet rådde bostadsbrist i Sverige och så även i Karlstad. Detta ledde till att fullmäktige i Karlstad genomförde ett antal stora markförvärv. Områden som köptes in var bland annat Rud, Sjöstads gård, områden på Norrstrand, delar av Hultsberg och egendomar på Örsholmen.

Stadsdelen Rud är uppförd på mark som tidigare tillhörde landeriet Ruds ägor. Mangårdsbyggnaden till Ruds gård finns fortfarande kvar och den är i dag granne med Rudsskolan. Marken köptes in till Karlstads kommun genom expropriation. År 1952 ansökte Karlstads kommun om expropriation men ärendet kom inte att vara färdigt förrän tio år senare, 1962. Anledningen till att markköpet tog så lång tid var att markägaren och kommunen till en början inte kunde komma överens om priset för marken.

{"X":0.15,"Y":0.0,"Width":0.65,"Height":1.0}
Ruds centrum under uppförande. Bild från år 1967. Bildkälla: Karlstads hembygdsförening, upphovsman Bengt Westlund.

Ruds stadsplan

År 1965 utarbetades ett planförslag för hur bebyggelsen på Rud skulle utformas. Planen ritades av Plan- och projekteringsbyrån i Stockholm, representerad av arkitekterna Sven-Gunnar Holm och Svante Blom. De var präglade av funktionalismens idéer om stadsplanering vilket innebar att bostäder skulle utformas med mycket sol, ljus och luft men också erbjuda en stimulerande miljö med rikt serviceutbud.

Planen har samma allmänna drag som Karlstads övriga planer från samma tid. Området beräknades för 1 600 lägenheter och nås från två punkter vid Norra infarten men också via Kyrkogårdsvägen och gatuporten under E 18. Planen ritades och utfördes med trafikseparering mellan bostäder och bilar. Infartspunkterna förenas genom en enda gata som går i en krets runt hela området. Innanför den ska bilen i princip vara bannlyst och gångtrafik vara det normala. Från söder till norr löper ett grönt stråk som ibland minskar till förmån för bostadskvarter, skolor och stadsdelscentrum och ibland vidgar sig till en park. De flesta av flerbostadshusen från slutet av 1960-talet ritades av arkitektfirman Havstad, Hollström, Lindell. Firman fanns i Karlstad mellan 1954-1985 och har ritat många modernistiska byggnader runt om i Värmland.

Ruds stadsplan är mycket tidstypisk för 1960-talet och är kulturhistoriskt intressant. De gröna stråken, trafiksepareringen, stadsdelscentrumet och byggnadernas tidstypiska husformer är tydliga karaktärsdrag för Rud och 1960-talets stadsplanering.

Ruds senaste bebyggelse

Efter att bebyggelsen i stadsplanen realiserats har området kompletterats med ytterligare bebyggelse. I Långtäppan i västra Rud uppfördes 1988 ett fyrtiotal mindre radhus. År 1993 uppfördes Rudskyrkan i Ruds centrum. Under 2000-talet har två punkthus ritade av Klara arkitektbyrå uppförts vid Mossgatan under 2006, och 2015 uppfördes ett punkthus strax väster om Ruds centrum.

Årtal

  • Första delen av 1800-talet, mangårdsbyggnaden på Ruds gård byggs.
  • 1919, Ruds kyrkogård anläggs.
  • 1962, mark från före detta Ruds herrgård köps in till Karlstad kommun.
  • 1965, en stadsplan upprättas för bebyggelse på Rud.
  • 1969 Rudsleken byggs.
  • 1988 Långtäppan byggs
  • 1993 Rudskyrkan byggs.
  • 2006, Rud kompletteras med två nya punkthus.
  • 2015, ett nytt flerbostadshus uppförs väster om Ruds centrum.

Läs mer

  • Att gestalta välfärd – från idé till byggd miljö. Lisbeth Söderqvist, 2008.
  • En bok om Karlstad efter branden 1865. Värmlands museum, Karlstad, 1965
  • Karlstads historia, fjärde delen. Utvecklingen efter 1950. Ove Moberg, 1983.
  • Ortnamnen i Karlstad. Erik Sandberg, 1946-48
  • Rud – En modern stadsdel på gamla ägor. Faktablad från Karlstad kommun, framtaget med hjälp av Värmlands museum, Carlstad-Gillet, Karlstad lever och Karlstads hembygdsförening, 2009.
  • Rud – en produkt av miljonprogrammet? Uppsats av Jens Karlsson, Karlstad universitet, 2004.
  • Stadsdelsboken – tätorten Karlstads 39 stadsdelar. Gunnar Lundqvist, 2008.
  • Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

Hittade du det du sökte på sidan?

Innehåll på sida