Bomstad och Lövnäsängen

Bomstad och Lövnäsängen ligger vid Vänerns strand väster om Karlstads tätort, mellan Randviken i väster och Skutberget i öster. Bebyggelsen följer strandlinjen och utgörs av ett fåtal gårdar med anor från 1500-talet, ett stort antal fritidshus från 1920-talet och framåt samt sentida villor. Längs stranden finns även Bomstadbaden som är en av Sveriges äldsta campingar. I norr ansluter området till den täta skogen i Sörmons naturreservat.

Områdets karaktär

Bebyggelsen på Bomstad och Lövnäsängen består framförallt av enbostadshus, från små fritidshus till större villor och äldre mangårdsbyggnader. Byggnaderna är uppförda i 1-1,5 våningar, förutom Södra Bomstads mangårdsbyggnad i två våningar. Tomterna har vanligen flera uthus, matkällare, stenlagda gångar, trappor och uteplatser. Under 1990- och 2000-talet har villor byggts både på nya tomter och på befintliga fritidshustomter.

Vid områdets gårdar är landskapet öppet med vyer över odlingsmark. Gårdarnas bostadshus och ladugårdar utmärker sig med sin stora volym mot områdets i övrigt mer småskaliga bebyggelse. Gårdarna ligger utmed Bomstadsvägen som är en äldre vägsträckning kantad av stora träd och stenmurar. Från Bomstadsvägen leder slingriga vägar och stigar in i skogen till små fritidshus på kuperade naturtomter vid vattnet. Fritidshusen är mycket välanpassade till platsens natur och är ofta placerade tätt intill höga träd på öppen plintgrund som förhåller sig till topografin.

Bomstad och Lövnäsängen i årtal

• 1500-tal Bomstad och Lövnäs omnämns första gången i skriftliga källor.
• 1700-tal I områdets finns tre gårdar; Bomstad, Lövnäs och Lövnäsängens torp.
• 1800-tal Gården Lövnäs flyttas från Lövnäsudden till Lövnäsängen. Bomstad gård blir Norra Bomstad då Södra Bomstad gård anläggs.
• 1920-tal Fritidshus börjar byggas i området.
• 1927 Bomstadbadens camping grundas.
• 1930-50-tal Utbredning av sommarstugeområden längs strandlinjen.
• 1950-tal Gården Löfnäs i västra Lövnäsängen rivs.
• 1990-2000-tal Villor byggs på nya och befintliga tomter.

Lövnäsängens gårdar

Gården Lövnäs omnämns första gången i skriftliga källor 1572 och var belägen vid Lövnäsudden som numera tillhör Södra Bomstad, öster om Lövnäsängen. Lövnäsängen var gården Lövnäs ängsmark och här fanns även Lövnäsängens torp under gårdens ägor. Vid laga skifte under slutet av 1800-talet flyttades gården Lövnäs till Lövnäsängen, till mark väster om torpet som då styckats av och blivit en egen gård.

De två gårdarna låg i anslutning till Bomstadsvägen. Av bebyggelsen på dessa gårdar finns idag endast Lövnäsängens mangårdsbyggnad bevarad. De tillhörande ekonomibyggnaderna var placerade längs vägen öster om bostadshuset och revs på 1960-talet. Gården Lövnäs fanns kvar fram till 1950-talet och låg vid vägkröken väster om Lövnäsängens gård där den gamla vägen idag fortsätter som en mindre skogsväg.

I början av 1900-talet tillkom också en gård i anslutning till Lövnäsängens gård. Bostadshuset från 1912 med ladugård och jordkällare från samma tid finns kvar på platsen söder om Bomstadsvägen. Dessa byggnader tillsammans med Lövnäsängens mangårdsbyggnad utgör idag Lövnäsängens äldsta bebyggelse.

Bomstads gårdar

Bomstad gård finns omnämnt i skriftliga källor från 1568. Ortnamnet härstammar från fornsvenskans bombare, som betydde trumslagare och stad som är en äldre benämning för boplats. Historiskt kartmaterial från tidigt 1700-tal visar att Bomstad gård var lokaliserad till det område som idag utgör Norra och Södra Bomstad gårdar. Från omkring början av 1800-talet finns Bomstad gård på den plats som idag är Norra Bomstad gård. Bebyggelsen var likt idag lokaliserad kring vägkröken som sträcker sig genom gården. Detta är en äldre vägsträckning som tidigare var en del av Bomstadsvägen.

Den nuvarande mangårdsbyggnaden på Bomstad gård är uppförd under 1800-talet. På gården finns även en murad ekonomibyggnad och ett timrat magasin från omkring sekelskiftet 1800. År 1910 tillkom ytterligare ett bostadshus på gården i närheten till den äldre mangårdsbyggnaden. Kring sekelskiftet 1900 fanns ett grustag norr om gården och vägen från grustaget gick förbi magasinet fram till mangårdsbyggnaden.

Under 1800-talets andra hälft styckades Bomstad gård av och Södra Bomstad gård byggdes söder om den befintliga gården som därefter får benämningen Norra Bomstad gård. På Södra Bomstad finns en mangårdsbyggnad och flera timrade ekonomibyggnader från tiden när gården grundades. Vid ekonomibyggnaderna står även en arbetarbostad från tidigt 1900-tal. Söder om gården fanns tidigare ett sågverk vid vattnet.

Bomstadbaden

Bomstadbadens camping omfattar ett skogs- och strandområde vid Vänern och är en av Sveriges äldsta campingar. Campingen grundades 1927 av Bröderna Nordentjell på familjens ägor under Södra Bomstad gård och ägs än idag av familjen. Fram till 1950-talet bestod besökarna på Bomstadbaden framförallt av Karlstadsbor som gjorde dags- och helgutflykter med tält. Byggnaderna på Bomstadbaden är huvudsakligen uppförda under 1900-talets andra hälft.

Genom Bomstadbadens camping sträcker sig den gamla Bomstadsvägen mellan gårdarna Bomstad och Lövnäsängen. Campingens äldsta bebyggelse är placerad mellan vägen och stranden och utgörs av en serveringsbyggnad från 1934 samt stuglängor från 1950-talet. I närheten av vägen står en klassiskt "televerksorange" telefonkiosk från tidigt 1960-tal. Österut vid vägen inom campingområdet finns en lämning i form av grundmurar från ett torp som tidigare funnits här. I områdets östra del finns också två arrendestugor från 1930-talet.

Fritidshusen

Stora delar av Bomstad och Lövnäsängen bestod av obebyggd odlingsmark fram till 1920-talet då gårdarna började att stycka av eller arrendera ut mark till fritidshustomter. Under 1930- till 50-talen ökade fritidshusbebyggelsen och sommarstugeområden växte fram i skogen längs den delvis klippiga och skogsklädda branta strandlinjen.

Intresset av att ägna sig åt friluftsliv är en följd av 1800-talets och det tidiga 1900-talets industrialisering och urbanisering. Växande förorenade städer frambringade ideologier om friluftslivet som hälsofrämjande och badorter med badhotell och stora sommarvillor blev vanligt för samhällets övre klasser.

En bit in på 1900-talet blev små sportstugor och camping ett sätt för en bredare allmänhet att ta del av friluftslivet, vilket även hänger samman med möjligheten att vara ledig på sommaren. År 1938 lagstadgades två veckors semester för alla och lagändringen tillsammans med folkhemmets förbättrade ekonomiska och sociala villkor ledde till en stor ökning av antalet fritidshus.

Sportstugan blev populär bland medelklassen och var ämnad för sport och friluftsliv. Stugorna hade en genomsnittsstorlek på 40 kvadratmeter och var ofta billiga att uppföra. Sommarstugan däremot var en större villa där hela familjen skulle kunna tillbringa sommaren med alla bekvämligheter. Gemensamt för de tidiga sommar- och sportstugorna var att byggnaderna skulle underordna sig naturen och varsamt placeras i terrängen utan stora markingrepp. Stugtomterna nåddes vanligen via små skogsstigar eller med båt.

Läs vidare

• Ortsnamnen i Karlstad, Erik Sandberg, 1946-48
• Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958
• Karlstad stads historia, Ove Moberg, 1983
• Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.