Other languages

Karlstad municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Karlstad.se

Viken med Kanikenäset

{"X":0.065,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Bostäder längs järnvägsspåren.

Stadsdelen Viken ligger söder om Tingvallastaden med en förgrening mot sydöst med Kanikenäset längst ut. Inom Viken finns bostäder, kontor och handel samt viss industri och några grönområden.

Området kan indelas i tydligt åtskilda enheter med bostadsbebyggelsen samlat mellan järnvägen i norr och Mariebergsviken i söder. Bostadsområdet övergår i väster i Kvarnberget och Marieberg och gränsar i öster mot Stadsträdgården.

Utfylld våtmark

Viken med Kanikenäset omgärdas i söder av Vänerns vatten samt av Pråmkanalen utmed Tyggårdsviken. Området var tidigare till stora delar utfylld våtmark. Det mesta av marken började fyllas ut vid mitten av 1800-talet för att senare kunna bebyggas. Det gäller området kring Inre hamn med Tyggårdsviken, kvarteren Barkassen och Kanoten. Även Kanikenäset är till största delen utbyggd på utfylld mark.

Efter stadsbranden år 1865 användes rivningsmassor som utfyllnad för att anlägga Stadsträdgården. Den senaste utfyllnaden gjordes på 1960-talet utmed Tullhusgatan. I Viken finns flera grönområden; Wennbergsparken och Stadsträdgården samt strandlinjen mot Mariebergsviken. Mot Tullholmsviken och på Kanikenäset är det också gott om grönskande ytor. Viken är med alla dessa faktorer en mycket mångfacetterad stadsdel med varierande miljöer och stadsrum.

Viken på 1800-talet

Namnet Wijken finns omnämnt i skriftliga källor från mitten av 1600-talet. Området var länge glest bebyggt. Vid mitten av 1800-talet fanns lantegendomen Rosenbad samt ett fåtal större byggnader, bland annat ett missionshus. I övrigt fanns där oreglerad trähusbebyggelse i huvudsak bestående av arbetarbostäder. Området betraktades av många som stadens slumkvarter.

På 1860-talet anlades stadsträdgården med orangeri samt Expositionshuset på utfylld mark. Parken och de två byggnaderna undkom stadsbranden år 1865. År 1869 anlades järnvägen som avgränsade området från stadens centrum.

På 1890-talet flyttade delar av Wennbergs Mekaniska Verkstad till kvarteret Järpen, beläget öster om nuvarande Wennbergsparken och år 1902 utökades arbetsplatsen med en större verkstadsbyggnad. Företaget satte stor prägel på området och fanns kvar där till början av 1970-talet.

{"X":0.115,"Y":0.0,"Width":0.635,"Height":0.996078431372549}
Verkstadsbyggnad på Wennbergs Mekaniska Verkstad fotograferad 1980, efter att verksamheten flyttats. Foto ur Karlstads kommuns bildarkiv.

Bostäder byggs

Stadsplanen för Viken antogs år 1901 och en långsam men stadig omdaning av bostadsområdet inleddes, en process som kom att fortgå under hela 1900-talet. Den oreglerade trähusbebyggelsen ersattes med nya flerbostadshus. Bostadsbebyggelsen i västra Viken är enhetlig med främst två våningar höga lamellhus, det vill säga långsmala flerbostadshus, från 1940-talet men även högre lamellhus och punkthus, höga kvadratiska lägenhetshus, från 1960-talet. De höga lamellhusen från 1960-talet i kvarteren Orren och Rosenbad skapar en stadsmässig gatubild utmed Stinsgatan. I kvarteret Järpen finns tio punkthus från sent 1980-tal.

{"X":0.1025,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
I västra delen av Viken ligger denna bostadslänga som uppfördes som äldreboende 1932 och 1942. Det är ritat av stadsarkitekten Olle Lagergren. I bakgrunden punkthus från 1960-talet.

Stor företagsamhet

Inom det nuvarande bostadsområdet har det sedan början av 1800-talet funnits en mängd olika verksamheter. Här fanns bland annat småskalig hantverksmässig industri som slakteri, trämagasin, kolupplag, cementgjuteri, tunnbinderi och karamellfabrik. Här låg också Tingvallabryggeriet som fanns kvar till mitten av 1900-talet. Väckelserörelsen och Frälsningsarmén hade under senare delen av 1800-talet lokaler i Viken. Under 1900-talets början etablerade sig Anders Löfberg med sitt kafferosteri i Viken. Femtio år senare expanderade företaget snabbt och Löfbergs-skrapan uppfördes. Bland andra stora företag som har etablerat sig i Viken är Kooperativa Förbundet (Konsum Värmland), Volvo, Ericsson och Telia.

{"X":0.1,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
"Kaffeskrapan", Löfbergs kafferosteri.

Några historiska namn

Tyggårdsviken – Namnet på den vik som fanns förr och som i dag endast består av Inre hamn. Viken uppdämdes och utfylldes i mitten på 1800-talet för anläggandet av Inre hamn, som påbörjades år 1861. Namnet kommer från tiden då militären hade sina tyghus (tyghus; förrådsbyggnad för vapen och militär materiel) sydost om Lagberget, strax norr om viken, ungefär där dagens hotell Bilan ligger. I dag är det udden mellan Pråmkanalen och Inre hamn som bär namnet Tyggårdsviken.

Tullholmen – kallades förr lilla Orrholmen. Fick namnet Tullholmen när den fjärde av Karlstads tullar placerades där i mitten av 1600-talet. Här låg till mitten på 1900-talet Tullholmens ångsåg.

Kanikenäset – Ursprungligen omfattade Kanikenäset även sydöstra Herrhagen. När Pråmkanalen byggdes åren 1835-37 delades området. Mellan åren 1837 och 1861, då Inre hamn anlades, låg järnvågen och stadens hamn i sundet som bildades. Då anlades även den smala Kanikenäspromenaden som sedan utökades med markfyllning mot Tullholmsviken. Namnet Kanikenäset kom till under 1500-talet då Skara stift tillsatte en särskild kanik (kanik; medlem av domkapitel under medeltiden) i området som skulle bevaka det rika laxfisket som fanns i Klarälvsdeltat.

Wennbergsparken – namngiven efter C. J. Wennberg som år 1875 grundade Wennbergs Mekaniska Verkstad, som från år 1894 låg i kvarteret Järpen alldeles intill parken.

{"X":0.18,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Kanikenäset med småbåtshamn, båtskjul och plats för uppställning av båtar vintertid. En plats för ett levande fritidsliv som samlar människor i alla åldrar.

Viken i årtal

1650 (omkring) Namnet Wijken finns nämnt i skriftliga källor.
1861 Anläggandet av Inre hamn påbörjas och Tyggårdsviken fylls ut till fast mark.
1862 Expositionshuset byggs och Stadsträdgården börjar anläggas.
1863 Stadsträdgårdshuset byggs som orangeri med trädgårdsmästarbostad.
1869 Järnvägen anläggs och Stadsträdgårdens restaurang uppförs.
1894 AB C. J. Wennbergs mekaniska verkstad (grundat 1876) flyttar delar av verksamheten till Viken och uppför där ett gjuteri.
1900 Större restaurangbyggnad uppförs i Stadsträdgården och ersätter den från 1869.
1901 En stadsplan för Viken antas.
1902 Wennbergs Mekaniska Verkstad uppför en verkstadsbyggnad i tegel (nu riven).
1913 Kvarnbergsgatan anläggs.
1941 Brand i Tyggårdsområdet, Inre hamn.
1959 Stadsträdgårdens restaurang förstörs i en anlagd brand.
1960 Löfbergsskrapan byggs.
1960-70 Tullholmsvikens (tidigare Orrholmsviken) norra del fylls igen.
1975 C. J. Wennbergs mekaniska verkstad flyttar från Viken till Örsholmen.
1960 Rosenbads gård rivs som den sista resten av trähusbebyggelsen från 1800-talet.
1980-tal Tio punkthus uppförs i kv Järpen.
2003 Wennbergs mekaniska verkstad rivs för att ge plats åt ny bostadsbebyggelse.
2004 Nya bostadshus uppförs i kv Järpen.
2007 Wennbergs disponentvilla, Strålen 2, rivs och ersätts av nya flerbostadshus.

Läs vidare om Viken

  • Byggnadsminnen 1978-1988, Riksantikvarieämbetet 1989
  • Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958
  • Från handelsplats till storstad. Fyra sekler med Karlstad på kartan, Per Magnusson, 1995
  • Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie, Per Berggrén, 1999
  • Karlstads historia, del III, Lars Dalgren, Ove Moberg, 1954
  • Karlstads historia, del IV, Ove Moberg, 1983
  • Mellan modernism och miljonprogram. Arkitekten John Wästlunds kontor i Karlstad 1945-1965, Ylva Matikainen, 2002
  • Nedslag i värmländsk arkitektur 1945-2001, red. Elisabeth Backman Broomé, 2001
  • Parker och Trädgårdar i Värmland, Lars Eric Samuelsson, Ulf Schenkmanis, 2000
  • Stadens identitet Viken Del VIII 1996, Monica Björklund, Hans Johnsson, 1996
  • Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

Hittade du det du sökte på sidan?

Innehåll på sida