Boendemiljö

Radon

Radon är en radioaktiv gas som kan orsaka lungcancer. Den luktar inte, syns inte och har ingen smak. Det enda sättet att upptäcka gasen är genom att mäta. Att göra en radonmätning är både relativt billigt och enkelt och något som fastighetsägare kan göra själva.

Om man andas in radonhaltig luft fastnar radonpartiklar i luftvägarna och kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid man tillbringar i radonhus och ju högre radonhalt man utsätts för desto större är risken att drabbas. Det tar minst 15 år att utveckla sjukdomen.

Strålsäkerhetsmyndighetens informationsblad om hur farligt radon är

Riktvärden

Eftersom radon är en gas som varken syns, luktar eller smakar är mätningar det enda sättet att upptäcka det i inomhusluften. Enheten vid radonmätningar är Bq/m3 luft (Becquerel per kubikmeter). Om radonhalten inomhus överstiger 200 Bq/m3 anses den utgöra olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Med olägenhet för människors hälsa avses störningar som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfälliga.

Om radon på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats

Radonkällor

Byggnadsmaterial

Radon kan också komma från byggnadsmaterialet. Alla byggnadsmaterial av sten innehåller radium och avger radongas, men ofta i mycket små mängder. Ett undantag är en särskild lättbetong, så kallad blå lättbetong, som avger radongas i större mängder.

Av de byggnadsmaterial som har använts i Sverige är det egentligen bara lättbetong med alunskifferinblandning som ger radonproblem i inomhusluften. Alunskifferbaserad lättbetong tillverkades och användes från 1929 till i slutet av sjuttiotalet.

Markradon

Radon finns naturligt i mark och berggrund och radongas kan tränga in i en byggnad. Hur mycket radon som kommer in beror på vilken mark byggnaden står på och på byggnadens konstruktion.

Jordluft som innehåller radon kan lätt sugas in i en byggnad, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät. En lufttät konstruktion mot mark kan betraktas som säker, men redan ett litet inläckage av jordluft kan orsaka höga radonhalter i inomhusluften, också i hus byggda av trä.

Vatten

Grundvatten kan innehålla höga halter av radon som följer med vatten från sprickor i berget. Ytvatten innehåller däremot nästan inget radon alls.

Det kommunala dricksvattnet i Karlstads kommun innehåller inte radon, men vatten från egna bergborrade brunnar eller från kallkällor kan innehålla radon som med vattnet följer med in i bostaden.

Mäta radon

Att göra en radonmätning är både relativt billigt och enkelt och något som fastighetsägare kan göra själva.

Mer information om radonmätning

Uppdaterad den