Other languages

Karlstad municipality itself does not provide a translation of the website into other languages, the primary language for the website is Swedish.

If you want to access the information in languages other than Swedish, you as a visitor can use external services to translate the content.

An example of such a service is Google Translate from Google. By you as a visitor using such a function, your visit will be tracked by the external party, for example Google.

Google translate Karlstad.se

Radon

Radon är en radioaktiv gas som kan orsaka lungcancer. Den luktar inte, syns inte och har ingen smak. Det enda sättet att upptäcka gasen är genom att mäta. Att göra en radonmätning är både relativt billigt och enkelt och något som fastighetsägare kan göra själva.

Varför är radon farligt?

Om man andas in radonhaltig luft fastnar radonpartiklar i luftvägarna och kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju längre tid man tillbringar i radonhus och ju högre radonhalt man utsätts för desto större är risken att drabbas. Det tar minst 15 år att utveckla sjukdomen.

Riktvärden

Eftersom radon är en gas som varken syns, luktar eller smakar är mätningar det enda sättet att upptäcka det i inomhusluften. Enheten vid radonmätningar är Bq/m3 luft (Becquerel per kubikmeter). Om radonhalten inomhus överstiger 200 Bq/m3 anses den utgöra olägenhet* för människors hälsa enligt miljöbalken och Strålsäkerhetsmyndigheten.

*Med olägenhet för människors hälsa avses störningar som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfälliga.

Radonmätning

Mellan 1 oktober och 30 april är det mätperiod för radon. En radonmätning är både enkel och relativt billig att göra. Den vanligaste metoden för att mäta radon i inomhusluften är att använda så kallade spårfilmsdosor.

Vem utför mätningen?

Om du bor i villa får du själv betala och utföra mätningen, i flerbostadshus är det fastighetsägaren som ansvarar för att radonmätningar görs.

Hur går jag tillväga?

För att göra en radonmätning beställer du små mätdosor (spårfilmsdosor) från något av de godkända mätlaboratorierna eller saneringsföretagen för radon i inomhusluft. Det finns många laboratorier och företag och du hittar dem lättast genom att söka på nätet. Mätdosorna skickas hem till dig med posten. Du placerar ut dem enligt anvisningarna och när mätperioden är slut skickar du in dosorna för analys. Efter mätningen skickar du tillbaka dosorna. Du får oftast resultatet inom några veckor.

Långtidsmätning

För att resultatet ska kunna jämföras med de rikt- och gränsvärden som finns för radon i inomhusluft ska mätningen pågå i minst två månader men helst i tre månader. Mätperioden ska dessutom infalla under eldningssäsongen som varar mellan 1 oktober och 30 april.

Korttidsmätning

Man kan också mäta en kortare tid men då blir resultatet inte lika tillförlitligt. Det vanligaste är då att mäta med spårfilm under 10 dygn. Resultatet av en korttidsmätning är bara rådgivande och en bör därför bara göras om det inte finns tid för en längre mätning.

Är du fastighetsägare och ska göra egenkontroll i flerbostadshus?

I den egenkontroll som ägare till flerbostadshus och bostadsrättsföreningar ansvarar för ingår också att kontrollera radon.

KBAB:s mätplan för radon

Är du bosatt i någon av KBAB:s bostadshus? Läs mer och följ deras mätplan på deras webbsida.

Radonkällor

Byggnadsmaterial

Radon kan också komma från byggnadsmaterialet. Alla byggnadsmaterial av sten innehåller radium och avger radongas, men ofta i mycket små mängder. Ett undantag är en särskild lättbetong, så kallad blå lättbetong, som avger radongas i större mängder.

Av de byggnadsmaterial som har använts i Sverige är det egentligen bara lättbetong med alunskifferinblandning som ger radonproblem i inomhusluften. Alunskifferbaserad lättbetong tillverkades och användes från 1929 till i slutet av sjuttiotalet.

Markradon

Radon finns naturligt i mark och berggrund och radongas kan tränga in i en byggnad. Hur mycket radon som kommer in beror på vilken mark byggnaden står på och på byggnadens konstruktion.

Jordluft som innehåller radon kan lätt sugas in i en byggnad, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät. En lufttät konstruktion mot mark kan betraktas som säker, men redan ett litet inläckage av jordluft kan orsaka höga radonhalter i inomhusluften, också i hus byggda av trä.

Vatten

Grundvatten kan innehålla höga halter av radon som följer med vatten från sprickor i berget. Ytvatten innehåller däremot nästan inget radon alls.

Det kommunala dricksvattnet i Karlstads kommun innehåller inte radon, men vatten från egna bergborrade brunnar eller från kallkällor kan innehålla radon som med vattnet följer med in i bostaden.

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

Hittade du det du sökte på sidan?

Innehåll på sida