Områdesbeskrivningar

Lamberget

Mindre gata med större villor. Ett vitt staket till höger i bilden.

Lamberget är ett långsmalt område med två tydligt avgränsade delar som har olika karaktärer. Bostadsområdet vid bergets fot i norr samt industrin som sträcker sig ut mot vattnet på utfyllnadsmark.

Namnet Landberget förekommer omkring år 1640 men blev vedertaget som Lamberget först år 1845. Enligt en teori härstammar namnet från ett fiskeredskap vid namn "lan" eller "lana". Under lång tid användes området som ängs- och betesmark. Sten från Lambergets stenbrott användes bland annat till byggandet av Östra bron i Karlstad under slutet av 1700-talet och ett hundratal år senare till bostadsbebyggelsen på Herrhagen.

Gatunamn från gamla gårdar

På Lambergets nordvästra sluttning fanns på 1800-talet tre lantgårdar, även om de var alltför små att bära ett fullt lantbruk. På bergets syd-västra sluttning, "Lilla Lamberget", låg några små gårdar med potatisland, gris och kor för husbehov. Dagens gatunamn Agnesbergsstigen, Furustigen och Lisebergsstigen är alla namn tagna från gamla gårdar som ännu finns kvar.

Efter andra världskrigets slut planerades ett stort industriområde på mark som bildats genom älvens slamavlagringar. Flera hektar träskmark fylldes upp och en del av Lamberget sprängdes bort. Den första fabriksbyggnaden som uppfördes på det nya området var Karlstads Mekaniska Werkstads gjuteri, ritad av Erik Swedlund. I slutet av mars år 1949 kunde de första gjutarna börja i den nya anläggningen som var den största av sitt slag i Norden. I en tid då Europas industrier låg i ruiner efter andra världskriget, var KMW en av få tillverkare av maskiner för papper och cellulosa och i stort behov av mark för att kunna expandera. Verkstadslokalerna som uppfördes på Lamberget var mycket modernare än de gamla på Herrhagen. De uppfyllde kraven på en hälsosam arbetsmiljö med personalmatsal, tidsenliga omklädningsrum med mera.

Större trevåningsbyggnad med gräsplan framför
KMW på Lamberget

Det nya industriområdet uppfattades vid denna tid som avlägset, eftersom det var vanligt att bo i direkt anslutning till arbetsplatsen. En utökning av befintlig villabebyggelse samt komplettering med ett antal punkthus, det vill säga höga kvadratiska lägenhetshus, utefter Lambergets västra sida genomfördes. Den moderna ångkraftcentralen vid Yttre hamn uppfördes för Lambergsbebyggelsens värmeförsörjning.

Lamberget är till ytan ett stort område, nästan helt omringat av vatten. Bebyggelsen utgörs till största delen av industri och bostadsbebyggelsen ligger avskilt från denna i en samlad enhet mellan berget och tjärnet. Stadsdelens "framsida" mot staden karaktäriseras av flerbostadshusen på sluttningen ner mot Lambergstjärnet. Vattentornet är ett tydligt landmärke uppe på berget. Det lugna villaområdet är mer skymt vid första anblicken. Det är en varierad men välordnad villabebyggelse som har många olika byggnadsstilar med allt från trähus från sent 1800-tal till betongvillor från 1960-talet.

Lantliga byggnader finns kvar

Ur kulturhistorisk synpunkt är det intressant att byggnader från tiden då Lamberget var ett mer lantligt område i utkanten av staden fortfarande finns kvar, som några av de äldre gårdarna samt vagnslider och uthus. Bostadsområdets koppling till industrin och arbetsplatserna på framförallt KMW blir tydlig i de lamell- och punkthus (långsmala flerbostadshus respektive kvadratiska höga lägenhetshus) som byggdes närmare vattnet runt 1950-talet.

Småindustrin i den norra delen följer långa gator och järnvägsspår längs Örsholmsälven. Industriområdet kännetecknas av skyltar och flaggor samt mycket varierande kvalitet på byggnaderna. Kontorsbyggnader i rött tegel från 1950-talet blandas med försäljnings- och lagerlokaler där vissa har mer provisorisk karaktär.

Lamberget i årtal

1584 var området ängs- och betesmark.
1640 benämns området Landberget.
1761-1811 Östra bron byggs, bl.a. med stenar från Lamberget.
1845 kallas området för Lamberget.
1940-43 anlades tre luftvärn på berget för att skydda hamnen under andra världskriget och ett större värn ovanför stenbrottskanten med plats luftvärn och kulspruteskyttar
1946 Lamberget får sin första stadsplan.
1949 KMW flyttar sitt gjuteri till Lamberget.
1950 Karlstads första punkthus byggs vid Engholmsgatan.

Läs vidare

  • Byggenskapen under efterkrigstiden, särtryck ur Värmland förr och nu, Per Lagergren, 1965.
  • Karlstads historia del 4, Karlstad under fyra sekler, Ove Moberg, 1983.
  • Karlstads stads historia Del 3, (s.181) Lars Dahlgren och Ove Moberg, 1954.
  • Markanvändning i Karlstadsdeltat, Roger Nord och Åke Sundemar, Konsthögskolans Arkitekturskola Stockholm, 1984.
  • Ortnamnen i Värmlands län, del 7 Karlstads härad, 1922.
  • Vi och vår kyrka. Haga Herrhagen Lamberget, 1962.
  • Kulturmiljökarta över området. 

 

Uppdaterad den