Områdesbeskrivningar

Romstad

Somrig bild med blå himmel och blått vatten. I mitten bostadsområde med äldre villabebyggelse, skir sommargrönska och vass.
Romstad 2015.

Stadsdelen Romstad avgränsas av Våxnäsgatan i norr, av Skoghallsvägen i väster samt av Klarälvens västra gren i öster. Bebyggelsen är brokig i fråga om arkitekturstilar och skala, vilket är en del av dess karaktärsdrag.

På Romstad finns villabebyggelse och mindre flerbostadshus. Förtätningen på Romstad har skett i etapper, vilket har skapat en brokig karaktär. I området finns flera bevarade uthus som visar områdets ålder, tidigare självhushållning och bidrar till en mer lantlig karaktär. Romstad har gått från att vara landsbygd till en levande stadsdel med industri, butiker och bostäder till att i dag vara ett område som främst består av bostäder.

Stor vinkelbyggnad, gul fasad rött tak

Före detta Klaraviks trikåfabrik från 1922.

Norra och södra Romstad

Romstadsvägen löper genom området och skapar en naturlig brytpunkt mellan norra och södra Romstad. I norra Romstad finns ett större flerbostadshus i kvarteret Potatisen, före detta Klaraviks trikåfabrik, samt bostadsbebyggelse från sekelskiftet 1900 fram till 1970-talet. I söder ligger Romstad gård som är den äldsta bebyggelsen i området.

Svartvit flygbild

Romstad flygbild från 1935. Foto: Värmlands museum.

Tidig historik

Romstad gård har en central roll i Romstads utveckling och omnämns redan år 1540 under hertig Karls tid. När Tingvallastaden blev Karlstad år 1584 behöll hertig Karl, sedermera Karl IX "Rumstadhe gårdarna", där han ägnade sig åt småviltjakt. Nuvarande byggnad ska ha byggts omkring 1860-talet.

Under 1600-talet donerades södra Våxnäs och Romstad som donationsjord till Karlstad. Att mark var donationsjord innebar att den donerats av staten till en stad i samband med att staden fick stadsprivilegier. De donerade stadsägorna fungerade som försörjningsområden för invånarna i staden och användes för djurhållning, kålgårdar, trädgårdar, åkermark och så vidare. När det blev tillåtet att sälja donationsjord år 1817 gav detta upphov till så kallade landerier. Det innebar att förmögna stadsinvånare köpte upp donationsjord och uppförde herrgårdslika bostadsbyggnader. Hela området längs Klarälven utgjordes tidigare av donationsjord.

Svartvi bild på område av likadana, mindre villor.

Södra Romstad, 1939. Foto: Värmlands museum.

Sekelskiftet 1900

Vid sekelskiftet 1900 ska familjen Wennberg, ägare av Wennbergs mekaniska verkstad ha uppfört ett sommarhus i början av Romstadsvägen. På sommaren ska de ha lastat häst och vagn och begett sig de två kilometrarna ut till landsbygden på Romstad. I början av 1900-talet var Romstad inte en stadsdel utan ett antal kvarter och gårdar så som Karlsgrund, Älvvik, Bernstad, Karholm, Söderäng och Epadalen. Den största delen av bebyggelsen uppfördes under cirka 1900–1930-talen. De flesta husen från den tiden uppfördes som tvåfamiljshus men en del fyrfamiljshus fanns också.

Lägenheterna bestod främst av ett rum och kök. Långt in på 1930-talet var det många lägenheter som varken hade vatten, avlopp eller toalett inomhus. Vatten hämtades från pumpar utplacerade längs Romstadvägen och slaskhinken tömdes på grönsakslandet eller vid älvkanten. Toaletterna var inrymda i uthus på gården, där fanns också vedskjul till varje lägenhet. Ved behövdes då det var vedspis i köket och kakelugn eller kamin i rummet. I uthuset eller intill uthuset fanns ofta ett brygghus för tvätten och ovanpå det en brygghuskammare. Denna kunde hyras ut till en ensamstående, eftersom det inte fanns något kök, utan bara ett rum med kokmöjligheter.

Handel och service

I början av 1900-talet fanns det flera mataffärer på Romstad som var uppdelade efter specerier, mjölk och chark. Det fanns även fyra handelsträdgårdar där inköp av frukt och grönt kunde göras. Specialbutiker i from av sybehörsbutik, blomsteraffär, bagerier och kiosker fanns också. Dessa mindre verksamheter började försvinna under 1960-talet när varuhusen i centrum gjorde entré.

Textil- och tvättverksamhet

I början av 1900-talet var textilverksamheten en betydande del av näringslivet i Karlstad. Längs den västra älvgrenen låg flera fabriker inom textilindustrin. I norra Romstad låg tidigare Karlstads linnetvätteri, kemiska tvätt- och färgerianstalt och Klaraviks tricotfabrik AB. Linnetvätteriet startade år 1906 och trikåfabriken 1922. De var därefter verksamma fram till slutet av 1970-talet. På andra sidan älven vid sjukhuset låg Karlstads Spinneri & Väfveri AB.

På tvätteriet och trikåfabriken arbetade många kvinnor, de flesta av dem bodde även på Romstad. Även anställda från Karlstads spinneri och Väveri bodde på Romstad på andra sidan älven, vilket ledde till att företaget uppförde hyresfastigheter åt sina anställda på Karlholmsgatan.

Gul villa med brunt staket.

Romstad gård i sitt nuvarande utseende.

Kartberget

Det har funnits bebyggelse på Kartberget under en lång tid. I samband med planeringsarbetet för ny villabebyggelse på Kartberget påträffades en fornlämning i form av en husgrund som stämmer överens med en byggnad som syns på en karta från år 1705. På Kartberget finns även en äldre villa och ett lusthus uppfört runt mitten av 1800-talet. Kartbergets tidigare skogsparti har från 2013 bebyggts med nya villakvarter. Mellan södra Romstad och Kartberget löper en gångstig.

Björkås

Söder om Kartberget tar bostadsområdet Björkås vid. De äldsta villorna i området är uppförda omkring sekelskiftet 1900. I övrigt består bebyggelsen av villor från 1920-talet fram till 1960-talet. Bebyggelsen är ordnad i ett huvudstråk längs Björkåsvägen och kring tre tvärgator. Vid Klarälvens strand finns även en gårdsbildning med bostadshus, ekonomibyggnader och jordkällare. I närheten av gården finns en ingång till naturområdet Knappstadsdeltat som är en del av Klarälvsdeltat.

Björkås har en lång historik och i området har man hittat fornlämningar i form av pilspetsar och lämningar av torp.

Tidigare ska flera av de boende i Björkås varit verksamma inom flottningsnäringen. Flera var båtförare som vintertid arbetade åt Ahlmarks rederi. Huset på Björkåsvägen 2 ska tidigare ha ägts av Klarälvens flottningsförening och ska ha använts för sporadisk övernattning av de sista flottarna på älven. Under andra hälften av 1900-talet hade Klarälvens flottningsförening flera av sina båtar stationerade i Björkås.

Romstad i årtal

  • 1540: Romstad omnämns för första gången i en skriftlig källa.
  • 1817: Det blir tillåtet att sälja donationsjord vilket leder till att landerier börjar upprättas.
  • 1900: I början av seklet 1900 uppför familjen Wennberg, ägare av Wennbergs mekaniska verkstad ett sommarhus i början av Romstadvägen.
  • 1906: Karlstads linnetvätteri, kemiska tvätt- och
    färgerianstalt bildas.
  • 1922: Klaraviks tricotfabrik AB uppför sin fabrik på Romstad.
  • 1930-tal: Vatten och avlopp dras till Romstad.
  • 1970- tal: Textilverksamheten avvecklas.
  • 2013: Ny villabebyggelse börjar uppföras på Kartberget i södra delen av Romstad.

Läs vidare

  • Bebyggelseantikvarisk utredning inför detaljplan vid kvarteret Tvätten i Karlstad. Värmlands museum, 2012.
  • Glimtar från Karlstads historia 5. Romstad som vi minns, från Klaravik till Bellevue. Karlstads hembygdsförening, 2009.
  • Kulturmiljöutredning inför planerad bostadsbebyggelse vid Kartberget. Värmlands museum, 2010.
  • Stadens identitet, Karlstad, del III, Monica Björklund och Hans Johnsson, 1996.
  • Kulturmiljökarta över området. 

 

Uppdaterad den