Områdesbeskrivningar

Sandbäcken

Äldre, större tegelhus.

Stadsdelen Sandbäcken ligger i nordvästra utkanten av Karlstads centrum, strax norr om Klara. I området ligger det före detta överjägmästarbostället Sandbäckens gård. Gården utgör något av den äldsta bevarade bebyggelsen i Karlstad och har fått ge namn åt stadsdelen. I övrigt präglas området starkt av dess militära historia som inleddes kring sekelskiftet 1900 och manifesteras i Kasernhöjdens bebyggelse från 1913.

Områdets karaktär

Sandbäcken kännetecknas till stor del av olika typer av storskalig institutionsbebyggelse i form av före detta militära kaserner, polis- och brandstation samt idrottsanläggningar. Utöver dessa finns den äldre gårdsbebyggelsen samt viss handels-, kontors- och bostadsbe-byggelse tillkommen från 1980-talet och framåt. Villabebyggelse och traditionell stads- eller kvartersbebyggelse saknas i stort sett helt i Sandbäcken. Kasernhöjdens monumentala tegelbyggnader sätter en stark prägel på området och omgivande öppna ytor som berättar om den militära exercisverksamheten är ett viktigt karaktärsdrag. Området präglas också starkt av E18 som sedan slutet av 1960-talet avgränsar Kasernhöjden och områdets västra delar från de östra delarna med älven, Sandbäckens gård och tidigare militära övningsom-råden. År 2020 antogs en detaljplan som möjliggör kvarterbebyggelse för bostads- och centrumändamål i detta område, i anslutning till stadsdelen Klara i söder.

Kasernhöjdens monumentala kasernbyggnader.

Sandbäcken i årtal

  • 1581 Sandbäcken omnämnt som torp.
  • 1782 Sandbäcken blir Överjägmästareboställe.
  • 1913 Närke-Värmlands Regemente flyttar in på Kasernhöjden.
  • 1967 Den nyanlagda stadsmotorvägen E18 delar av området.
  • 1994 Regementet flyttar från Kasernhöjden.
  • 1990-tal Räddningstjänsten och polisen flyttar till Sandbäcken.
  • 2000-tal Regementsbyggnaderna får nya användningar som bostäder och för verksamheter.

Utsnitt ur häradsekonomiska kartan (1883-1895). Sandbäcken respektive Norra Sandbäcken samt ångsågen är markerade på kartan. Här syns också att stora delar av dagens Klara då tillhörde hemmanet Lilla Våxnäs.

Sandbäckens gård

Sandbäcken ska ha omnämnts i skriftliga källor första gången år 1581, då som ett nybildat torp. Gårdens nuvarande bebyggelse tog form i samband med att den köptes av överjägmästare Georg Swederus år 1782. Överjägmästaren hade bland annat till uppgift att övervaka länets jaktväsende och att se till att bevakningen av kronans skogar sköttes. Hemmanet hette vid denna tid Södra Sandbäcken. Den nordligare delen av området tillhörde ett annat hemman, benämnt Norra Sandbäcken.

Swederus lät uppföra mangårdsbyggnaden mellan år 1793-95, men flyglarna är troligtvis uppförda ännu tidigare. Efter Swederus död blev Sandbäcken ett fideikommiss för familjen Sandelin under ungefär hundra år. Vid denna tid var området fortfarande landsbygd, då Karlstads stadsgräns gick vid Klarälvsdeltat kring Tingvallastaden. På 1880-talet anlades en ångsåg på Sandbäcksudden strax nordost om Sandbäckens gård, denna kom dock endast att vara i drift under ett tiotal år. Vid älven fanns även kring 1800-talets mitt en brygga för hjulångaren Örn, som åkte härifrån mot Lyckan vid Forshaga.

Efter stadsbranden 1865 uppläts nödbostäder på Sandbäcken, såväl i gårdens byggnader som i provisoriska byggnader på ägorna. Efter branden också började stadsdelen Klara att expandera och stadsplaneläggas. Sandbäckens gård kom i stadens ägo 1907 och Klaras stadsplanegräns flyttas till strax söder om bostadstomten. På gårdens tidigare ägor anlades Tingvalla IP år 1907 och under 1920-talet tillkom ett villakvarter öster om idrottsplatsen.

Mangårdsbyggnaden på Sandbäckens gård. Gården är skyddad som byggnadsminne.

Kasernhöjden

Under 1900-talets början inleddes en ny epok i Sandbäckens historia. I och med den försvarsreform som röstades igenom i Sveriges riksdag1901, avskaffades det tidigare indelningsverket och en ny typ av militärväsen infördes. Med värnplikt och betydligt längre utbildningstider behövdes också en större mängd kasernbyggnader uppföras runt om i landet. När de första byggnaderna på Kasernhöjden stod färdiga år 1913 flyttade Närke-Värmlands regemente in här, och kom att stanna till år 1994 då verksamheten flyttades till Kristinehamn.

Bebyggelsen på Kasernhöjden är uppförd i en borgliknande stil som är typisk för byggnader med militär anknytning uppförda under det tidiga 1900-talet. Det finns även senare årsringar på Kasernhöjden i form av exempelvis en officersmatsal ifrån 1970-talet och soldathemmet ifrån 1960-talet, vilket ersatte en äldre byggnad med samma funktion. Förutom själva kasernbyggnaderna uppfördes även en mängd funktions- och förrådsbyggnader. Vissa byggnader, så som brigadhuset och musikpaviljongen flyttades med från det tidigare regementsområdet vid Trossnäs. Under regementstiden fungerade Sandbäckens gård som bostad för högre militära tjänstemän.

Under 2000-talet genomgick kasernbyggnaderna en omfattande renovering då de byggdes om till lägenheter. Området har också utvecklats med en växande handel samt kontors- och verksamhetslokaler.

Flygfoto över Kasernhöjden från tidigt 1900-tal. (Ur Värmlands museums bildarkiv. Foto: AB Flygtrafik Dals Långed)

Kanslihuset från 1913 vid kasernområdets södra gräns har under senare tid använts som vandrarhem. Framför byggnaden står en minnessten över "Wermländske krigs-män" som kämpat vid olika slag genom krigshistorien.

Den nuvarande hemvärnsgården, ursprungligen ett materialförråd vid regementet, är ett viktigt bevarat inslag som visar på att inte alla byggnader i anslutning till Kasernhöjden uppfördes i tegel.

Musikpaviljongen, ursprungligen från 1800-talet, flyttades till Kasernhöjden 1913 från sin tidigare placering på Trossnäs. Byggnaden används idag som butikslokal.

Senare tillskott i bebyggelsen

Mellan älven och E18 ligger ett större hotell som uppfördes år 1970 som motorhotell för bensinkedjan Esso. Hotellet ritades av arkitektfirman Heineman och Boustedt, som ritat många liknande byggnader och offentliga anläggningar runt om i Sverige. Hotellet har bytt ägare, men den ursprungliga, storskaliga och låga byggnadsvolymen med souterräng-plan finns kvar, liksom de vidsträckta parkeringsplatserna och den särskilda trafiklösning-en som konstruerades för hotellet.

Regementet lämnade Sandbäcken 1994. Samma år uppfördes en ny brandstation i området strax nordväst om Kasernhöjden. Även befintliga strukturer i form av övningsområden med tillhörande bebyggelse togs i anspråk av Räddningstjänsten. År 1997 flyttade också Polisen större delen av sin verksamhet till nybyggda lokaler invid Infanterigatan.

På det tidigare exercisfältet väster om Kasernhöjden anlades Tingvalla isstadion 1967. Denna har under 2000-talet kompletterats med hallar för BMX, skateboard, curling, racketsporter och innebandy. Anläggningarna anknyter till en lång tradition av idrotts-verksamhet i området.

Vid Fårholmen längst norrut i Sandbäcken, uppfördes fyra flerbostadshus år 2010. Dessa ansluter till Södra Råtorp som började att byggas ut under samma period.

En ny miljö med samhälleliga institutioner började växa fram nordväst om Kasern-höjden i och med att Räddningstjänstens etablerade sig här år 1994. På bilden syns brandstationen i lekfull postmodernistisk stil, tidstypisk för 1990-talet.

Läs vidare

Uppdaterad den