Sjöstad

Bebyggelsen i Sjöstad består främst av villor och flerbostadshus av lägre höjd. Många av villorna är byggda som egnahem mellan åren 1920-1935, i en 1920-talsklassicistisk eller kvardröjande nationalromantisk stil.

Egnahemshus

Egnahemsrörelsen syftade till att även mindre bemedlade familjer skulle kunna skaffa sig en egen, friliggande bostad. Detta möjliggjordes genom förmånliga bostadslån, typhusritningar och nybyggarens egen arbetsinsats.

Merparten av egnahemshusen i Sjöstad är uppförda efter typritningar, utförda av enskilda arkitektfirmor eller Statens byggnadsbyrå, som hade sitt eget bibliotek med typritningar för större och mindre bostadshus i syfte att främja en god bebyggd miljö och motverka undermåligt självbyggeri.

De små bostadshusen fungerade från början som tvåfamiljsbostäder, med en lägenhet om två rum och kök på bottenvåningen respektive ett rum och kök i vindsvåningen. De flesta av dessa hus har mansardtak, vilket medfört en luftigare boyta på vindsvåningen. Det var vanligt att en familj ägde och bebodde den större lägenheten och hyrde ut den mindre för att dryga ut hushållskassan.

Det var även mycket vanligt att dessa egnahemshus byggdes med ett litet uthus på tomten. Dessa kunde innehålla hönshus, avträde och vedbod. Skicket att uppföra dessa uthus tyder på att det var vanligt med en viss nivå av självhushållning i de nya egnahemsområden som byggdes under tidigt 1900-tal. I hög grad har dessa uthus rivits, men i Sjöstad finns ett antal bevarade. Äldre ritningsmaterial visar på att traditionen med att bygga denna typ av uthus levde kvar fram till cirka 1940-tal.

Det finns tre flerbostadshus i Sjöstad, varav samtliga uppförda under 1940-tal. Det fanns tidigare ytterligare ett, som revs i samband med anläggandet av Örsholmsleden i slutet av 1960-talet. De kvarvarande är koncentrerade till korsningen mellan Skraggegatan och Östra Sjöstadsgatan. Under 1940-talet byggdes också ett antal småhus, främst i det område som idag ligger väster om Örsholmsleden. Ytterligare några småhus ifrån denna tid finns på tomterna mellan Modegatan och Magnegatan i öst.

Trädgårdsstad

Karaktären på trädgårdarna varierar beroende på när de bebyggts. De äldsta bostadshusen ifrån 1910-1920-tal har större tomter med en mer oregelbunden form, medan tomterna till egnahemshusen ifrån 1930-tal samt de senare uppförda bostadshusen har små trädgårdar och ligger tätt. Tomterna närmast Kroppkärrssjön går ända fram till sjökanten. Trädgårdarna tillhörande bostadshusen ifrån 1910-1920-tal är mycket lummiga med fruktträd och anlagda grusgångar, medan en stor andel av de mindre trädgårdarna idag präglas av den allmänna rationalisering av trädgårdsskötseln som ägt rum under 1900-talets senare hälft med mer hårdgjorda ytor och släta gräsmattor.

Senare tillskott i bebyggelsen

Viss bebyggelse ifrån 1900-talets andra hälft finns i Sjöstad, bland annat 1970-talsvillor med så kallade joddlarbalkonger. Denna tidsepok finns även representerad i utformningen av två äldre villor som totalrenoverats exteriört i tidens stil med bland annat fasad av kalksandsten och mörkbetsade trädetaljer. Andra senare årsringar är en gruppbostad ifrån 1990-tal samt industrilokaler ifrån 2010-tal.

Sjöstads historia

Exakt hur länge Sjöstadsområdet varit bebott är okänt, området saknar kända fornlämningar. Området benämns på 1810 års kartverk över Karlstad som Kartåsen. Detta var benämningen på området åtminstone fram till 1817, då stadens så kallade donationsjordar började säljas av som lotter. Donationsjord var mark som förlänades staden ifrån kronan i samband med stadsprivilegierna.

Någon gång under 1800-talets början bildades landeriet Sjöstad. Gårdsbebyggelsen var, enligt 1923 års stadskarta belägen vid älvgrenen söder om nuvarande Hedvägen. På denna karta syns även tre namngivna, avstyckade tomter i östra delen av den nuvarande stadsdelen, benämnda Fridsborg, Solvik och Villa Sjöstad. Markområdet tillhörande det gamla landeriets ägor köptes in av kommunen år 1958 eftersom man planerade för bostäder ner mot Örsholmen. Detta kom dock av olika anledningar aldrig att bli verklighet.

Järnvägen anläggs

Järnvägen, benämnd Nordvästra stambanan, anlades under slutet av 1860-talet. För Sjöstad har detta inneburit att tågen passerat på en utfylld banvall, i södra delen av Kroppkärrssjön på enkelspår sedan dess. Banvallen består av utlagd sten, och medför att en liten avskild vik skapats norr om Sjöstad i sjön. I östra delen av Sjöstad fanns även en banvaktsstuga som eldades upp av brandkåren i en kontrollerad brandövning år 1992.

Handelsträdgårdarna i Sjöstad

I den östra delen av området fanns åtminstone tre kända handelsträdgårdar under 1900-talets början, varav två på Eriksrogatan. Handelsträdgårdsverksamheten är den enda riktigt betydande näringsverksamhet som i modern tid funnits på Sjöstad. År 1970 flyttade den större handelsträdgården Värmlandsplantan hit ifrån Grums, där den startat 1960. Affärsverksamheten bedrevs fram till 1994, då den flyttade till Gräsdalen för att sedan köpas upp av kedjan Plantagen.

Infrastruktur

År 1967 byggdes Sjöstadsverket, som sedan uppförandet utgjort Karlstads största reningsverk. Anläggningen tar i anspråk ett stort område i sydöstra Sjöstad, och har byggts till med flertalet byggnader för att anpassa verksamheter efter rådande teknisk utveckling. Det sena 1960-talet innebar flertalet stora infrastruktursatsningar i Karlstad, varav Sjöstad präglas starkt av anläggandet av Örsholmsleden som stod färdig år 1970. Den stora trafikleden kom att dela stadsdelen i två delar och minska sambandet mellan dessa.

Sjöstad i årtal

• Tidigt 1800-tal Bildande av landeriet Sjöstad
• 1869 Nordvästra stambanans sträckning mellan Karlstad och Kristinehamn står färdig.
• 1910-tal De första bostadshusen uppförs i Sjöstadsområdet.
• 1923 En större tomtavstyckning inleds, byggandet kommer igång på allvar.
• 1931 Stadsplan för Sjöstad.
• 1967 Sjöstadsverket anläggs i östra delen av området.
• 1970 Byggandet av Örsholmsleden medför rivning av två byggnader, samt att Sjöstad delas i två delar.

Läs vidare

• Det gamla Carlstad, Mats Ronge, Nya Wermlandstidningen, Karlstad, 1958
• Karlstads stads historia del IV – Karlstad under fyra sekler, Ove Moberg, Karlstad : Kommunfullmäktige, Karlstad, 1983
• Stadsdelsboken – tätorten Karlstads 39 stadsdelar, Gunnar Lundkvist, Carlstad-gillet, Karlstad, 2008
• Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.