Områdesbeskrivningar

Södra Kroppkärr

Gul herrgårdsliknande byggnad med lador i rött bredvid. I förgrunden en grusväg som leder mot husen. Vinterkala träd kantar vägen.
Kroppkärrs gård

Bebyggelsen utgörs av villabebyggelse i områdets nordvästra delar, i nordöst finns Karlstads koloniträdgårdsförening och Kroppkärrs gård. Öster om sjön finns ett område med äldre fritidshus.

Södra Kroppkärr är beläget cirka 2 kilometer nordost om innerstaden, kring Kroppkärrssjöns norra, östra och västra stränder. Stadsdelen avgränsas i norr av E18 och i söder av järnvägen som korsar Kroppkärrssjön.

Karaktär

Villabebyggelsen har en blandad karaktär med bostadshus av varierande storlek och ålder och representerar stilmässigt hela 1900-talet. Ett fåtal villor har uppförts efter år 2000. Byggnader från olika decennier ligger blandade i området utan tydliga årsringar, med undantag för ett område med egnahemshus från 1940-talet i områdets nordöstra del och en viss koncentration av villor från 1970-talet längsmed Sjöängsgatan åt sydost. Villaområdet har idag karaktären av ett renodlat bostadsområde. Ett fåtal rester finns av de verksamheter såsom butiker, verkstäder och en handelsträdgård, som funnits här under större delen av 1900-talet. Vid flera av de äldre villorna finns spår av det tidiga 1900-talets självhushållning bevarade i form av uthus och jordkällare.

Öster om villaområdet finns Kroppkärrs gård med Kroppkärrsallén som flankeras av koloniträdgårdarna. Strandområdena kring Kroppkärrssjön utgörs av park- och strövområden och vid östra stranden finns en grupp med äldre sommarstugor.

Svartvit flygfoto
Flygbild från 1955. Här syns egnahemsområdet från 1940-talet, de framväxande koloniträdgårdarna och Kroppkärrsallén som leder fram till Kroppkärrs gård (belägen strax nedanför bildens utsnitt). Uppe till vänster syns den äldre bebyggelsen i dagens mycket blandade villaområde.

Kroppkärrs gård

Kroppkärr omnämns skriftligen första gången i ett medeltida diplom från 1348. När hertig Karl utfärdade Karlstads stadsrättigheter 1548 undantog han Kroppkärr för kronans behov. Gården ligger fortfarande på sin ursprungliga plats vid Kroppkärrssjöns nordöstra strand. Kroppkärr har haft status som kungsgård och ladugård under Kungsgården Carlberg, som var belägen på Lagberget där dagens domkyrka ligger.

Den första kända herrgårdsbyggnaden på Kroppkärrs gård revs 1666 av dåvarande ägaren Samuel Kempe, sannolikt efter en brand. På 1850-talet genomfördes en ombyggnad av den dåvarande herrgårdsbyggnaden, av ägaren C F Lundell. Detta ledde till att huset som tidigare hade legat riktat mot sjön, fick dagens orientering med huvudfasad åt söder. 1936 avyttrades jordbruket på Kroppkär och såldes till Karlstads stad. Sedan 1950-talet används Kroppkärrs gård som plantskola för de växter som planteras ut i staden.

På Trollkoneberget, beläget sydost om gården finns lämningar av äldre stenbrott. Någon exakt datering av lämningarna har inte gjorts. Enligt Värmlands museums arkeologer kan de möjligen kopplas till byggandet av Karlstads Domkyrka under 1700-talet.

Kroppkärrsvägen

Fram till att Östra infarten anlades under 1930-talet löpte den allmänna landsvägen från Östra brons norra brofäste åt nordost via Norrstrand och över Kroppkärrs gårds marker. Landsvägen anslöt till Kroppkärrsallén vid nuvarande kvarteret Rödingen och fortsatte mot Kristinehamn respektive Filipstad via ett vägskäl i samma läge som den nuvarande trafikplatsen i stadsdelens nordöstra hörn.

Den gamla landsvägens sträckning finns bevarad i dagens gatunät och utgörs idag av Kroppkärrsvägen, Kroppkärrsbågen och ett par kortare sträckor som numera är gång- och cykelväg. Vägens anslutning till Kroppkärrsallén upphörde när kvarteret Rödingen anlades på 1970-talet.

NKLJ-banan

Klarälvsbanans startpunkt med cyklister under skylten

Den asfalterade cykelväg som löper längsmed Edebäcksgatan i områdets västra del är anlagd på den gamla banvallen från Karlstad-Munkfors järnväg. Detta var en smalspårig järnväg för som byggdes 1901–04 som en delsträcka i en längre järnvägslinje norröver. Som ändstation för banan byggdes Östra station i anslutning till SJ:s västra stambana. Linjens sydligaste etapp, Karlstad-Skoghall öppnades 1915. De olika delsträckorna samlades under benämningen Nordmarks-Klarälvens Järnvägar (NKlJ).

I närheten av den nuvarande parkeringsplatsen vid Kroppkärrsbadet fanns en banvaktarstuga och en hållplats benämnd Sjöstad. Bara ca 800 meter norrut, vid nuvarande fastigheten Sjötungan 4 fanns nästa hållplats - Kroppkärr.

Villabebyggelsen

Övervägande delen av dagens Södra Kroppkärr utgjorde tidigare hemmanet Kroppkärrs odlings- och betesmarker och mindre områden längst i öster och söder tillhörde hemmanet Svinbäcken. De första bostadstomterna i området avsöndrades och bebyggdes under 1900–1910-talet och låg i anslutning till de då befintliga kommunikationslederna, landsvägen och järnvägen. Flera av de nya husen beboddes av anställda vid järnvägen.

Under 1920-talet fortsatte utbyggnaden längsmed dessa stråk och bebyggelse tillkom vid Östra Rosenlundsgatan som utgör en del av en äldre, slingrande väg runt området. På flygfotot från 1929 syns även hur Granliden och Fridhemsgatan börjar växa fram åt norr från landsvägen.

Vit villa med två våningar och lummig trädgård i förgrunden. 
Villa från 1930-talet i kvarteret Sjötungan.

Södra Kroppkärr tillhörde tidigare Karlstad landskommun och inkorporerades i staden 1933. Avstyckningsplaner för delar av området upprättades 1935 och 1945. Ett antal tomter bl.a. i kvarteret Sjötungan bebyggdes under 1930-talet med små villor i en funktionalistisk stil med kvardröjande klassicistiska drag. Områdets östra delar bebyggdes mellan 1945-48 med enhetligt utformade små egnahemshus i en våning efter typritningar. Egnahemsrörelsen syftade till att även mindre bemedlade arbetarfamiljer skulle kunna skaffa sig en egen, friliggande bostad. Detta möjliggjordes genom förmånliga bostadslån, typhusritningar och nybyggarens egen arbetsinsats.

Fram till mitten av 1900-talet talet hade Södra Kroppkärr fortfarande en övervägande lantlig karaktär och delar av dagens stadsdel utgjordes fortfarande av skogs-, odlings- och betesmarker. Bebyggelsen bestod av flerfamiljsvillor och små egnahemshus och det fanns verksamheter i form av handelsträdgård, små verkstäder och butiker. Under 1950–60 talet började större tjänstemannavillor att uppföras på ännu obebyggda tomter. Stadsplanen för Södra Kroppkärr fastställdes först 1967 då man såg ett behov av en fullständigare redovisning av markanvändningen än vad de tidigare avstyckningsplanerna inneburit. 1971 utvidgades stadsplanen med områdets sydöstra delar i samband med anläggandet av Örsholmsleden.

Tvåplans villa med gul tegelfasad.
Villa från 1950-talet i kvarteret Krabban.

En expansion av bebyggelsen skedde under 1970-talet då ett flertal för denna period tidstypiska större en- till en- och enhalvplansnsvillor uppfördes. Dessa finns koncentrerade till den sydvästra förlängningen av Sjöängsgatan och till kvarteret Rödingen, vilka anlades som resultat av stadsplanen från 1967. Också Åshammars handelsträdgårds tidigare odlingsmark i kvarteret Rudan bebyggdes under 1970-talet efter att rörelsen lagts ned. I början av 1980-talet var dagens Södra Kroppkärr i stort sett fullt utbyggt. Ett fåtal villor har uppförts under 1980–2010-talen, efter att äldre hus har rivits eller större tomter styckats av.

Folkets park

I norra änden av Edebäcksgatan fanns under 1900–1930-talen en Folkets park. Marken donerades 1905 till Karlstads arbetarkommun av J A Larsson, dåvarande ägare till Kroppkärrs Gård. Den ska ha invigts 5 maj 1905 men gåvobrevet är daterat först 1 december samma år. Parkens huvudbyggnad ska ha varit rödmålad med vita snickerier och krönt av en kupol. Byggnaden användes även som samlingslokal för Karlstads socialdemokratiska ungdomsförbund och deras fotbollsklubb Stjärnan. Kroppkärrs Folkets park lades ned redan under 1930-talet och en del av parkområdet togs i anspråk för anläggandet av Östra infarten. Byggnaden revs på 1950-talet.

Koloniträdgårdar

Koloniträdgårdsrörelsen växte fram i Europa under 1800-talet som en reaktion på industrialismen och urbaniseringen. Den fyllde dubbla funktioner genom att kombinera avbrott från en hektisk tillvaro i städer och fabriker med att minska på hushållens kostnader för livsmedel. I Sverige hänger rörelsen tätt samman med andra folkrörelser som arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen. I Karlstad anlade stadens koloniträdgårdsförening de första koloniträdgårdarna 1912, på Borgmästarmon i Sundsta, vid nuvarande Älvkullegymnasiet. För att bereda plats för skolan och för en ny brandstation, flyttades kolonistugorna i Sundsta i två omgångar under 1950-talet, till sin nuvarande plats vid Kroppkärrsallén. De flesta av de flyttade stugorna finns fortfarande kvar i området, som genom åren också har kompletterats med nyare stugor.

Sommarstugor

På 1940-talet uppläts ett 20-tal arrendetomter för sommarstugor i skogsområdet vid Trollkoneberget invid Kroppkärrssjöns östra strand. Stugkolonin bebyggdes med för denna tidsperiod typiska sport- eller sommarstugor. Dessa var små, ofta med ett rum och pentry. De hade en enkel och funktionell utformning efter tidens sommarstugeideal där byggnaderna också skulle underordna sig den naturliga omgivningen. Murar och trappor på de kuperade tomterna uppfördes av natursten och tomterna nåddes via stigar snarare än vägar. Området saknade bekvämligheter såsom el och vatten och invid stugorna byggdes utedass, förrådsbyggnader och friliggande matkällare.

Bakgrunden till att denna typ av stugkolonier uppfördes är bl.a. att hushållen vid denna tid började få en allt bättre ekonomi och att det år 1938 hade införts två veckors lagstadgad semester.

Stugkolonin vid Kroppkärrssjön består idag av 20 stugor, varav de flesta är från 1940- och början av 1950-talet. Två av stugorna är tillkomna senare och flera är om- och tillbyggda, men området som helhet har till stora delar bevarat sin ursprungliga karaktär.

Liten stuga med skog runt.
Sommarstuga med tillhörande matkällare i stugkolonin vid Kroppkärrsjön.

Södra Kroppkärr i årtal

  • 1348 Kroppkärr omnämt första gången i skriftlig källa.
  • 1584 Kroppkärr undantas för Kronans behov när Karlstad får stadsrättigheter.
  • 1666 Kroppkärrs herrgård brinner.
  • 1850-talet Mangårdsbyggnaden byggs om.
  • 1900-1905 Karlstad-Munkfors järnväg (NKlJ) anläggs.
  • 1930-talet Östra infarten anläggs.
  • 1936 Jorbruket avyttras till Karlstad stad.
  • 1954-1958 Koloniträdgårdsföreningen flyttar in.
  • 1960–1970-talen Stadsplaner upprättas.

Läs vidare

  • Ortsnamnen i Karlstad, Erik Sandberg, 1946-48
  • Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958
  • Värmland förr och nu, årgång 60, Värmlands fornminnes- och museiförening, 1962
  • Glimtar från Karlstads historia 8: Kroppkärr - Hertig Carls Kroppekiärr, red. Inger Falk Andersson, Karlstads hembygsförening, 2015
  • Karlstads koloniträdgårdsförening, historik 1912-1987, Gunnar Björk, 1987
  • Kulturmiljöutredning vid Välsviken, Matthias Libeck och Björn Wallbom, Värmlands museum, 2010
  • Kulturmiljökarta över området. 

 

Uppdaterad den