Vatten och avlopp

Reningsverk

03:48 min

I Karlstads kommun finns nio kommunala reningsverk. Reningsverken renar avloppsvatten från drygt 90 procent av kommunens invånare. Sjöstadsverket är det största verket. I filmen kan du se hur det går till när vi renar ditt avloppsvatten.

Var renas ditt avloppsvatten?

De kommunala reningsverken är Blombacka, Lindfors, Molkom, Sjöstad, Skåre, Ulvsby, Vålberg, Väse och Älvsbacka. Reningsverken renar avloppsvattnet för olika områden i Karlstad: 

  • Blombackas renar avloppsvattnet från Blombacka och Högåsen. 
  • Lindfors renar avloppsvatten från Lindfors tätort.
  • Molkoms renar avloppsvatten från Molkoms tätort.
  • Sjöstadsverket renar avloppsvatten från Karlstads tätort, Alster och Skattkärr.
  • Skåres renar avloppsvatten från Skåre och Hynboholm.
  • Ulvsbys renar avloppsvatten från Vallargärdet.
  • Vålbergs renar avloppsvatten från Vålberg, Edsvalla och Norsbron.
  • Väses renar avloppsvatten från Väse tätort.
  • Älvsbackas renar avloppsvatten från Älvsbacka.

Studiebesök

Du och din skolklass, förening med mera kan besöka Sjöstadsverket i Karlstad eller reningsverken i Skåre, Vålberg eller Molkom. Vi tar emot studiebesök från grupper i alla åldrar från mellanstadiet och uppåt. 

Läs mer om studiebesök

Hur renas avloppsvattnet?

Det finns en stor variation på tekniska lösningar men all rening av avloppsvatten omfattar mekanisk, biologisk och kemisk rening i olika steg.

Mekanisk rening

Den mekaniska reningen börjar med ett rensgaller. På rensgallret fastnar toapapper och skräp. Detta grovrens bränns och blir till fjärrvärme. Därefter är det dags för sandfånget, där tyngre partiklar (till exempel sand) som smitit genom rensgallret, sjunker till botten.

Biologisk rening

I den biologiska reningen äter en mängd mikroorganismer upp det syreförbrukande materialet i avloppsvattnet, till exempel avföring. Mikroorganismerna blir flera och mera aktiva när de får tillgång till mycket syre i luftningsbassänger. 

Efter luftningen ska mikroorganismerna skiljas från vattnet i en mellansedimenteringsbassäng. Här sjunker slammet med mikroorganismer till botten. Skrapor samlar ihop slammet. Den största delen av slammet pumpas tillbaka till luftningsbassängen. Här kan mikroorganismerna på nytt äta inkommande syreförbrukande material. En mindre del av slammet lämnar reningsprocessen. Det hamnar då i ett slamlager. Det allt renare vattnet fortsätter mot den kemiska reningen.

Kemisk rening

I den kemiska reningen droppas en fällningskemikalie i vattnet. Fällningskemikalien ska ta hand om de föroreningar, framför allt fosfor, som finns kvar i vattnet. Fällningskemikalien bildar små klumpar, som kallas flockar, med föroreningarna. Flockarna är tyngre än vatten, så de sjunker till botten som slam i en slutsedimenteringsbassäng. Slammet skrapas ihop och pumpas till en slamficka.

Slam

Slammet är en restprodukt från reningen av avloppsvattnet. Det används för att göra fordonsgas. Det slam som blir kvar efter fordonsgasen har framställts används som gödsel och sprids på åkermark. Läs mer om slam här.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den