Färjestad

Färjestad har en blandad karaktär som består av bostadsområden, naturmiljö i form av Tyr-terrängen och bebyggelse som är kopplad till sport och evenemang, till exempel Löfbergs arena och Färjestadtravet. I området finns en före detta folkskola och en nyare skola, Färjestadsskolan.

I anslutning till Färjestadstravet finns även ett kluster av djurverksamheter så som ridskola, hunddagis samt häst- och smådjursklinik. I området finns endast ett begränsat utbud av service och handel.

Färjestad ligger i norra delen av centrala Karlstad. Delar av områdets bebyggelse är lokaliserad längs med Klarälvens strand, här finns även ett gång- och cykelstråk. I söder finns en tydlig avgränsning i form av motorvägen E18. Efter bostadsområdet Järpetan i norra Färjestad finns ett område med glesare bebyggelse, innan nästa område Anneberg tar vid. I norra Färjestad ligger Järpetan och Anneberg innan ett mer landsbygdspräglat landskap tar vid. I öster utgör Blöndousgatan en gräns mot Rud.

Bebyggelseutveckling

I området finns en variation av villor, radhus och flerfamiljshus från olika epoker under 1900-talet. Olika arkitekturstilar finns representerade i området, till exempel nationalromantik, 1920-talsklassicism, funktionalism och modernism. Området har vuxit fram genom att större fastigheter gradvis delats.

Södra delarna

Färjestads södra del, söder om bäckravinen, är uppfört mellan 1910- och 1920-talet. Många förändringar har skett i de här delarna, där äldre byggnader har rivits och ersatts av nya. Här finns bland annat ett antal flerfamiljshus uppförda mellan slutet av 1940-talet och mitten av 1950-talet. Fastigheter har styckats av och på så sätt har området förtätats med ytterligare bebyggelse. Området öster om Norra infartsvägen växte sedan fram under slutet av 1930-talet och första halvan av 1940-talet.

Mellan cirka 1960-1966 byggdes motorväg E18 som kom att skapa en tydlig avgränsning i landskapet mellan områdena Sundsta och Färjestad. Motorvägens dragning har delat av ett antal gator i södra Färjestad och skapat återvändsgränder. Antagligen har gränsen mellan Sundsta och Färjestad upplevts mer flytande tidigare.

Öster om Norra infarten

Öster om Norra infarten hade från början mindre villor med tre rum och kök samt badrum och tvättstuga i källaren. De allra flesta har därefter byggts till för att tillgodose en modernare boendestandard.

Norra delarna

Den norra bebyggelsen är uppförd under sent 1940-tal och 1950-tal och innefattar främst villor i ett eller två plan. Det senaste är området Jägartorpet i norra Färjestad som uppfördes mellan åren 2004-2005 och består av ett enhetligt bostadsområde med bostadsrättslägenheter och villor.

Tidig historik

Färjestad är ett område med anor långt tillbaka i tiden. Redan år 1584 när Karlstad fick sitt stadsprivilegium finns ortsnamnet "Färgiestadh" omnämnt. Färjestad herrgård är den äldsta byggnaden i området. Enligt köpehandlingar så ska första våningen på herrgården ha byggts redan i mitten av 1600-talet. Den ska därefter ha byggts till 1765 och fått det utseende den har i dag. År 1810 finns området omnämnt igen, nu som Färjestaden. Området omfattade då hemmanet Färjestad där Färjestad herrgård är belägen.

I närheten av herrgården ska det ha funnits ett färjeläge med en färja över Klarälven. Färjeläget och Färjestad antas ha haft stor betydelse för Karlstad före dess att den så kallade Söderbron stod färdig mellan Hyttan i Haga och Sundsta år 1648. Under större delen av 1700-talet kom färjeläget åter att få stor betydelse, innan den nuvarande Östra stenbron uppläts för trafik år 1797.

Färjestad kring sekelskiftet

I slutet av 1800-talet fanns en viss utkantbebyggelse kring Karlstad. Denna bebyggelse utgjorde en gräns mellan land och stad och bestod av ett antal herrgårdar. I norr utgjordes denna gräns av Färjestads herrgård. Färjestad var att betrakta som landsbygd under en lång tid. Först 1934 inkorporerades området i Karlstad. Kanske var det den lantliga atmosfären och närheten till Klarälven som bidrog till att det uppfördes en stor sommarvilla i området. Huvudbyggnaden på nuvarande fastigheten Blåmesen 20 fungerade ursprungligen som sommarbostad när den uppfördes år 1904, kanske fanns det vid denna tidpunkt fler sommarbostäder i området.

Travsporten och hockeyns utveckling på Färjestad

Under 1900-talet har Färjestad fått flera betydelsefulla idrottsanläggningar. I början av 1900-talet kördes det travlopp vintertid på Tyggårdsviken. Travintresset växte och så småningom uppkom tanken på en landbana. När Färjestadtravet invigdes var det Sveriges fjärde landbana. Ishockey är en sport som är tydligt förknippad med Färjestad. Enligt historien så ska Färjestad bollklubb ha bildats i den gamla kioskbyggnaden, före detta Håfströms kiosk, som ännu finns kvar i området. Bandy och ishockey spelades till en början på Klara tjärns naturis.

Under 1950-talet inleddes projektet med att skapa en hemvist för hockeyn och förhandlingar inleddes med kommunen. 1958 stod Färjestad isbana färdig. Mot slutet av 1960-talet försågs isbanan med tak och blev således Färjestad ishall. Lite före millennieskiftet inleddes förhandlingar med Karlstads kommun om att skapa en ny modern multiarena och år 2001 stod Löfbergs Lila arena färdig. Arenan blev en succé och fick byggas ut med ytterligare sittplatser redan efter ett par år.

Färjestad i årtal

• 1584 Färjestad omnämns för första gången i en skriftlig källa.
• Mitten av 1600-talet Färjestad herrgård byggs.
• 1934 Färjestad inkorporeras med Karlstad.
• 1936 Färjestadstravet invigs.
• 1960-talet Motorväg E18 byggs och bildar en avgränsning mellan Sundsta och Färjestad.
• 2001 Löfbergs arena invigs.
• 2005 Bostadsområdet Järpetan står färdigt.

Läs vidare

• Färjestad 60 år. Från Tiger Brand och Helge Solo till Copiad. P.O. ”Perman” Magnusson på uppdrag av Färjestads travsällskap, 1996.
• Gårdar med anor. En reportageserie ur Karlstad tidningen. Eva Dahl, 2007.
  Det gamla Carlstad Mats Ronge, 1958.
• Karlstads historia del III Lars Dalgren och Ove Moberg, 1954.
• Ortsnamnen i Karlstad, Erik Sandberg, 1946-1948.
• Områdesbeskrivningar för Karlstad kommun. Bebyggelse, teknik försörjning, yttre miljö och trafik, 1993.
• Tätorten Karlstads 39 stadsdelar. Stadsdelsboken. Gunnar Lindqvist, 2008.
• Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.