Norra Kroppkärr

{"X":0.235,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}

Villor på Norra Kroppkärr.

Stadsdelen Norra Kroppkärr är, med några få undantag uppförd i sin helhet mellan åren 1961-1965. Bebyggelsen i området består av olika former av sammanhängande småhusbebyggelse med rad- och kedjehus grupperade kring ett svängande gatunät.

Kulturmiljökarta över området

Historik

Själva marken som utgör stadsdelsområdet Norra Kroppkärr tillhörde tidigare Kroppkärrs gård, som disponerade hela markområdet kring Kroppkärrssjön. Gården låg på Karlstads donationsjordar, vilket innebär mark som kronan utdelade till städerna i samband med att de fick sina stadsprivilegier. Innan byggandet av nuvarande E18 fanns inte samma uppdelning i norra och södra Kroppkärr, utan området kallades enbart Kroppkärr. Även benämningarna nya och gamla Kroppkärr har förekommit efter det att Norra Kroppkärr började byggas ut.

Karlstad växte mycket fort under efterkrigstiden. En bakomliggande faktor var Värmlands snabbt tilltagande urbanisering. Från att ekonomiskt ha varit nästan helt inriktat på agrara näringar fick landskapet, liksom många andra områden i Sverige, erfara konsekvenserna av det svenska jordbrukets minskade betydelse under det tidigare 1900-talet.

På 1950-talet var bostadsbristen svår, och många bodde fortfarande trångt och med ålderdomlig standard i innerstaden. Främst sökte man ifrån stadens sida lösa problemet genom lägenheter i flerbostadshus, men då den svenska ekonomin vid tillfället var stark och medelklassen stadigt växte, fanns även en stor efterfrågan på småhus.

{"X":0.0,"Y":0.0,"Width":0.995,"Height":1.0}

Byggnation vid Innersvängen år 1961. Foto: Okänd. Källa: Karlstads kommuns bildarkiv.

Vid 1960-talets början befann sig småhusbyggnationen vid en skärningspunkt. Det småskaliga egnahemsbyggande som inleddes kring sekelskiftet 1900, fortsatte att prägla nya småhusområden under 1940-50-tal. Även in på 1960-tal var de flesta husen små och till synes enkelt byggda, men ofta med gedigna material.

Bostadsbyggandet började dock även att präglas av nya byggnadsmaterial och industriella byggnadsmetoder som innebar en väsentlig rationalisering. I Norra Kroppkärr syns den äldre tidens mindre byggnadsvolymer, innan 1970-talets standard med familjebostäder med betydligt större boyta gjorde sitt intåg. Detta hand i hand med nya material som fasader av lättbetongplank, byggnadsdetaljer i mörkbetsat trä samt en viss funktionalistisk återkomst med lekfulla former och asymmetriska fönstersättningar.

Småhusbyrån och andra typhusproducenter

En mycket stor del av husen i Norra Kroppkärr är byggda efter ritningar av Malmöföretaget Småhusbyrån AB. Småhusbyrån var ett dotterbolag knutet till Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska. Flera av typritningarna har utformats av dåvarande chefsarkitekten Ingemar Wennström. Företaget hade sin absoluta storhetstid under 1960-tal.

En annan aktör i utformandet av Norra Kroppkärr är HSB, som bland annat byggde de mindre radhusen vid Yttersvängen, ursprungligen som bostadsrätter. Flertalet renodlade småhusleverantörer såsom Anebyhus, Gullringshus, Borohus, Ljusne-Woxna och den lokala producenten Tingvallahus finns också representerade.

Karaktär

Norra Kroppkärr är ett renodlat småhusområde. Områdets gatunät består av svängande smågator kring huvudgatorna Storsvängen och Yttersvängen. Vid trafikplanering av området har man försökt undvika genomfartstrafik. Området saknar större trafikleder men det finns desto fler små, svängande gator. Flera av dessa är återvändsgator som ansluter till gångstråk.

Bilens betydelse vid tiden då området byggdes märks tydligt i att de flesta hus har ett garage eller en carport belägen nära ingången, ibland med en invändig passage till huset. Dominerande färgsättning på fasaderna kan sägas vara klargult, en dovare röd och olika gråa nyanser, men en mängd andra kulörer förekommer. Många hus har inslag av rött tegel. Just denna färgrikedom är något som starkt påverkar upplevelsen av stadsdelen.

Södra och sydvästra delen

Ett antal längor med radhus är belägna i den södra och sydvästra delen av området. Radhusen närmast skolan är uppförda i två plan med flacka sadeltak och grupperade kring en sluten, bilfri innergård. Dessa innergårdar har organiserats mycket omsorgsfullt med plattgångar, mindre gräsmattor och rabatter med planteringar. Lägre radhus av en liknande typ men med öppna ytor mellan längorna finns något längre österut. Radhusområdet karaktäriseras av tätt belägna hus med små återvändsgator och grönytor mellan längorna. Varje bostad har en smal tomt med trädgård, vissa av längorna har mindre uteplatser även i anslutning till entrén.

Norr om Storsvängen ligger mindre hus med sadeltak och gaveln vänd mot gatan. Dessa är utformade med en sammanbyggd garagedel, vilket ger ett slutet intryck av tomten sedd ifrån gatan. Husen är utformade med panel på gavelspetsarna. Färgsättningen på bostadshusen varierar, sannolikt har många hus färgats om på senare år.

En annan, vanlig hustyp i området är små, källarlösa bostadshus med fasad av lättbetongplank och förvandringspanel. Husen inrymmer fyra rum och kök. De har en distinkt karaktär av prefabricerade byggnadselement, och utgör relativt tidiga exempel på hur efterfrågan på småhus ledde till allt större rationalisering av byggprocessen, även gällande villor och kedjehus.

Sydöstra delen

Längst i sydöst finns ett område där gatorna har givits skogsfågelnamn, såsom Fasanstigen, Tjäderstigen och Morkullestigen. Bebyggelsen här utgörs av säreget utformade enplanshus med motfallstak. Liknande kedjehus finns i grannstadsdelen Lorensberg. Nästan samtliga bostadshus i Norra Kroppkärr präglas av 1960-talets rationalisering av byggprocessen. De är uppförda av fabrikstillverkade byggnadselement som monterats på plats, med enkla material såsom asfaltspapp som taktäckning.

{"X":0.2425,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}

Kedjehus med motfallstak i stadsdelens sydöstra delområde.

Trädgårdarna är i allmänhet små, men de allra flesta har åtminstone i ett tidigare skede inrymt planteringar av olika slag, om än i sparsmakad omfattning. Karaktäristiska växter för tiden då området uppfördes är exempelvis rhododendron, schersmin, ringblomma och tuja. De större hörnträdgårdarna har ofta fruktträd. Andra tidstypiska inslag i trädgårdarna är plattgångar av betongplattor eller asymmetriskt uthuggna skifferplattor.

Norra och nordöstra delen

Längs Gökstigen och Duvstigen i stadsdelens nordöstra del finns ett antal tomter där man nästan kan påstå att varje bostadshus är byggt av olika typhusfabrikanter. Detta har givit upphov till ett område med villor i liknande utformning, med fasad av rött tegel, men med inbördes variation i exempelvis byggnadsvolymens komposition, utformning av entrépartier, fönstersättning med mera.

Detta skapar en dynamisk kontrast till den mycket enhetliga bebyggelsen med enplanshus på andra sidan Gökstigen. Lite längre österut finns låga parhus i ett plan med en, för uppförandetiden karaktäristisk brädfodrad takfot, en så kallad sarg. De bildar ytterligare ett lager av homogena småområden i det större området.

{"X":0.065,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}

Typisk bebyggelse för Norra Kroppkärr - litet enplans kedjehus med carport i anslutning till entrén, beläget längs Orrstigen i norra delen av området.