Arkitekturtyper

Folkhemsbygget

Period: cirka 1940-1960
De socialistiska tankarna om en god bostad åt alla präglade byggandet. Vanligt var lamellhus och punkthus i tegel eller puts.

Stiltypiska byggnader i två och åtta våningar, vinterkala träd i förgrunden.

Exempel på blandade punkt- och lamellhus i kvarteret Luktärten vid Centralsjukhuset.

Historik

Bostadsbyggandet från sent 1940-tal och 50-tal skilde sig från hur man tidigare byggt. Under tidigt 40-tal tillämpades fortfarande funktionalismen, mot slutet byggde man istället med ett frodigare formspråk där byggnadsmaterialet betonades. Sadeltaket kom tillbaka och därmed blev taktäckningen synlig.

Under 50-talet infördes statliga lån som gjorde att byggandet ökade markant. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen och skapa fler arbetstillfällen. Intentionerna för byggandet var en "God bostad" åt alla. Med detta menades att bostaden skulle vara tillräckligt rymlig, hygienisk och lättskött. Den skulle ha en effektiv planlösning och en god yttre miljö med till exempel grönområden och närhet till affärer samt annan service. Socialdemokraterna myntade begreppet "folkhemmet".

Istället för enstaka hus började man nu uppföra hela områden med bostäder, mestadels flerbostadshus, i utkanten av stadskärnan. Under 1950-talet byggdes cirka 40-65.000 bostäder per år. Tre fjärdedelar av dem var lägenheter i flerbostadshus.

Utformning

 Flerbostadshusen uppfördes som lamell- eller punkthus och så kallade "stjärnhus" vilka byggdes i en stjärnform, med grönområden emellan. Lamellhus och punkthus varierades för att släppa in maximalt med ljus i lägenheterna och skapa soliga gårdar.

Arkitektskisser i svartvitt.

Illustration ur Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 1880-1960. Boverket (1996).

Lamellhusen uppfördes i tre-fyra våningar och punkthusen oftast i åtta-tio våningar med hiss.

Arkitektskiss i svartvitt

Lamellhus i kvarteret Vargen i Karlstad.

Tidstypiskt hus i två våningar

Lamellhus med tegelfasad vid Ölmegatan. Fönstren har förskjuten mittpost och till trapphuset finns ljusinsläpp.

Tak

Byggnaderna uppfördes med flacka sadeltak klädda med rött tegel alternativt röd- eller svartmålad plåt.

Fasad

Typiskt var slätputsade fasader, utan dekorationer, ibland förekom enstaka fönster sexkantiga fönster eller burspråk. Tegelfasaderna kom tillbaka och man använde mörkare fasadnyanser än under funktionalismen, ofta i dova färger som gult, grått eller brunt. Balkongerna hängde utanpå fasaden eller var helt indragna.

Fönster och entréer

Fönstren var ospröjsade tvåluftfönster i liv med fasaden eller i burspråk, ofta med asymmetriskt placerad mittpost. Vita fönsteromfattningar var något nytt för 50-talet. Mindre fönster förekom, ofta sexkantiga.

Färglagd teckning föreställande flerbostadshus. Förklaringar i skrivstil.

Illustration ur Byggnaders särdrag – en stilhistorisk handbok 1880-1960. Boverket (1996).

Entréomfattningar var markerade vilket var tänkt att uppfattas som välkomnande och inbjudande. Entréerna hade ofta ekdörrar med greppvänliga handtag. En viktig kvalitet var att släppa in dagsljuset i trapphuset genom fönster och uppglasade entréer. Trapphusen var luftiga, rymliga och enkelt utformade.

Småhus och fristående hus

Radhus och kedjehus uppfördes i större omfattning under folkhemsperioden. De grupperades ofta kring gemensamma grönytor och till husen hörde små privata trädgårdar.

Radhus i en våning med tegelfasad och uppvuxen trädgård runt.

Radhus på Sommarrovägen med sadeltak och vita fönster.

Gula kedjehus i två våningar med bilar parkerade framför.

Kedjehusen på Rosenborgsgatan på Sommarro byggdes 1956 och har putsad fasad.

Fasaderna var putsade eller av fasadtegel och trä. Såväl putsade som panelklädda hus hade fasader med mättade varma kulörer som rödbrunt, gulbrunt, grågult. Sadeltaken var belagda med tegelpannor, betongpannor alternativt svart- eller rödmålad slät plåt. Fönster, dörrar och eventuella fönsterluckor var vanligtvis vita men kunde ibland exempelvis vara gröna.

Villor

Villorna uppfördes ofta som en- eller 1,5-planshus med källare. De vanligaste fasadmaterialen var trä och puts i mättade färger. Fönstren kunde vara asymmetriskt placerade med två eller tre fönsterlufter. Sadeltak klätt med tegel eller betongtakpannor var vanligast.

stiltypiska villor med en park framför. VInterkala träd och liten lekplats syns.

Villor i kvarteret Luktärten.

Varsamhet och goda råd

  • Respektera husets byggnadsstil. Undvik främmande tillägg.
  • Sträva efter att bevara alternativt återställa husets ursprungliga färgsättning.
  • Fasaden hålls i grått, grönt, beige, gult eller gulbrunt.
  • Taksprång, knutar och foder målas vita.
  • Fönsterbågar målas vita.
  • Räcken och balkongräcken målas svarta.
  • Taktäckning bör vara tvåkupigt lertegel.

Uppdaterad den