Arkitekturtyper

Funktionalismen

Period: 1930-talet
Den ursprungliga funkisstilen är från 1930-talet men har inspirerat modernismen ända fram till idag.

Tekniken och anpassningen till den industriella produktionen i industrisamhället samt det nya, urbana och moderna samhället var centrala teman i funktionalismens ideal. Det var en rationell, osentimental och framtidsoptimistisk arkitektur.

Tecknad bild i svartvitt

Brogatan 10 på Sundsta är ett tidstypiskt funkishus som byggdes 1934.

Historik

Funktionalismen var en arkitekturströmning som utvecklades i Europa på 1920-talet och innebar en radikal brytning med de gamla klassiska stilidealen. Formen och utformningen av byggnaden skulle bestämmas av dess funktion. Upprepning och enkelhet var honnörsord. Släta ytor och enkla geometriska volymer blev karaktärsdrag. Avsaknaden av ornament tydliggjorde funktionalisternas avståndstagande från tidigare arkitekturstilar.

grå husfasad med enkel entre och brun trädörr.

Entré till Torparegatan 1 i Karlstad.

Utformning och materialval

Den industriella utvecklingen förde med sig nya byggnadsmaterial som betong, stål och glas samt mer effektiva konstruktionsmetoder. Funtkionalismen syftade till att skapa rationella städer och bostäder åt alla människor, vilket gav rörelsen en social karaktär. Ledande arkitekter var Le Corbusier, Walter Gropius och Mies van der Rohe.

Vit byggnad med enkla linjer och spännande runda fönster. Typisk för stilen.

Funkishus på Wibeligatan på Sundsta i Karlstad.

I Sverige fick funktionalismen "funkisen" sitt definitiva genombrott genom Stockholmsutställningen 1930, med arkitekter som Gunnar Asplund och Sven Markelius. Rörelsens idéer satte stark prägel på den moderna arkitekturen fram till dess att man på 1970-talet började ifrågasätta dess rationella ideal. För designutbildning och formutveckling spelade Bauhausskolan i Tyskland på 1920-talet och början av 30-talet en viktig roll.

Gulaktigt mindre flerbostadshus med cykelparkering framför och vinterkala träd.

Wibeligatan 15 på Sundsta, byggnadsår 1935.

Planläggning av marken

Vid planläggning av marken skulle bostäder och arbetsplatser skiljas åt och affärerna samlades i centrumanläggningar. Idealet för bostadsområdena var grönska och luftighet, med grönytor mellan husen och lekplatser för barnen. Bostadshusen byggdes efter möjligheterna att få mesta möjliga solljusinfall. Bebyggelsen placerades känsligt in i terrängen och man sparade bergknallar och växtlighet.

Utformning och materialval

Tak

Taket var ofta platt och täckt med slät plåt eller papp, även flacka sadeltak var vanligt.

Fasad

Fasaderna var slätputsade och utan ornament eller omfattningar runt fönster och portar. Trähus kläddes med locklistpanel utan knutbrädor eller omfattningar. Fasaderna var ljusa, vita eller svagt färgade i gult eller grönt. Balkongerna utformades gärna med en rundad sida och löpte ofta över hörn. Enkla räcken i smide eller sinuskorrigerad plåt var vanligt. Plåt i fönsterbleck och stuprör målades lika fasadfärgen.

Fönster och entréer

Fönstren var ospröjsade med centrerad mittpost och fönsterlufterna placeras gärna i band om tre eller fyra, ibland över hörn. Stora perspektivfönster och små runda fönster var karaktäristiskt. De sparsamt profilerade snickerierna kunde målas vita, i samma färg som fasaden eller i en avvikande färg som till exempel dovt grågrön. Portarna var vanligtvis av fernissat trä, ibland kombinerat med sparkplåt och beslag av rostfritt stål.

Närbild på entré

Platt tak, slätputsad fasad och port i fernissat trä var typiskt för funkisstilen.

Två balkonger, hörnen är rundade och räcken är i svart smide utan större utsmyckning.

Balkonger på Herrhagsgatan 43, byggnadsår 1929.

Interiör

Bostäderna var små men yteffektiva. En viktig ambition var också avskildhet, möjligheten att kunna stänga en dörr om sig och vara ostörd. Ljuset ansågs viktigt och släpptes in genom stora och väl placerade fönster. Standarden höjdes genom tekniska nymodigheter som rinnande kallt och varmt vatten, centralvärme och WC. Kökets snickerier målades ofta i en ljust gul eller grågrön träimitation, övriga snickerier i brutet vitt. Dörrar skulle vara släta, klädda med träfiberskiva och målade. Listerna hade någon enkel profil eller var helt släta och dörrfoder drogs ända ner till golvet.

Varsamhet och goda råd

  • Respektera husets sparsmakade byggnadsstil. Undvik främmande tillägg.
  • Sträva efter att bevara alternativt återställa husets ursprungliga färgsättning.
  • Fasaden hålls vit, ljust gulvit, gråvit eller ljust grågrön.
  • Taksprång, knutar och foder målas i samma kulör som fasaden.
  • Fönsterbågar målas ljusa eller dämpat i gråblått eller grågrönt.
  • Räcken och balkongräcken målas svarta eller i samma kulör som fönsterbågarna.
  • Ett "funkishus" i faluröd kulör är inte lämpligt.

Uppdaterad den