Arkitekturtyper

Nyklassicism

Period: 1800-1890
Nyklassicismen kallas även nyantiken eftersom den inspirerades av äldre romerska och grekiska ideal. Stilen är sparsmakad och symmetrisk, byggnaderna är ofta dekorerade med kolonner och kapitäler.

Historik

I Karlstad finns inte många byggnader kvar sen den tidiga delen av nyklassicismen eftersom många hus förstördes under den stora branden 1865. Majoriteten av dagens nyklassicistiska byggnader återuppfördes efter den stora förödelsen och finns främst i Tingvallastaden med närmaste omnejd.

Bild på gul byggnad i nämnd stil

Trädgårdsgatan 1A, Kv. Trädgården 1. En typiskt symmetrisk fasad med jämn fönstersättning och fronton.


Utformning och materialval

Det gemensamma för arkitekturen under nyklassicismen är det sparsmakade, regelbundenheten och den jämna fönstersättningen. Man använde sig av imiterade kolonner, kapitäl, pilastrar och symmetriskt placerade frontoner. Trähusen skulle efterlikna stenhus. Under perioden 1800-1870 rådde en enkel och sparsmakad klassicism med ett fåtal strama dekorationer. Under den senare delen av epoken, fram till 1890, bearbetades fasaderna mer med kolonner, kapitäl och frontoner samt ytterligare utsmyckade fönsteromfattningar.

Bild på Landshypoteksbyggnaden. Grå byggnad med snö utanför

Utsmyckade pilastrar, framskjuten mittenparti och centrerad port på Älvgatan 1 i kv. Björnen 5.

Representativ byggnad för stilen. Grå mindre byggnad.

Fönstren hade korspost eller t-post, de kunde även vara sexdelade. Herrgårdsgatan 6, kv. Lantmätaren 1.


Tak

Sadeltaken var flacka och täckta av plåt som målades svart eller röd för att efterlikna järn respektive tegel.


Fasad och färgsättning

Fasaderna var av sten eller putsade och gick i ljusa färger som svagt ockragult eller mossgrönt. Under den första delen av epoken utfördes stenhusen i en och samma kulör, men mot slutet av perioden var detaljer och lister i annan kulör än fasaden. På trähusen var ofta fasad, lister och dekorationer i olika kulör. Fönstrens karmar var målade mörkt bruna, gröna eller engelskt gröna. Balkonger gjordes i smide som anpassades väl till fasaden och blev en utsmyckning.

Byggnad med balkong som har ett vackert smidesräcke.

Dekorativt smidesräcke på balkongen. Herrgårdsgatan 6, kv. Lantmätaren 1.

Enplansbyggnad i gult, representativ för stilen

Regelbundenhet, symmetri och jämn fönsterindelning. Kungsgatan 1, kv. Kniven 13.

Fönster och entréer

Fönster med korspost var dominerade under den första delen av epoken, men även sexdelade fönster var vanliga. Under den senare delen var det vanligast med T-formade fönster, uppe i frontonerna eller på gavlarna kunde lunettformade fönster med spröjs förekomma. Lunettfönster placerades även ofta i takkuporna. Dörrarna var ofta pardörrar, raka eller rundade upptill med glasade partier både i dörrbladen och ovanför. Portarnas omfattningar var utsmyckade i sten eller puts och omfattningens dekorationer kunde sträcka sig över fler än en våning.

Detaljbild på den gula byggnaden på tidigare bild.

Utsmyckad kapitäl och tandsnitt på Trädgårdsgatan 1, Kv. Trädgården 1.

Interiör

Under den nyklassicistiska eran var mörk inredning modernt med mörka tyger och träslag, lägenheterna hade få ljusinsläpp.


Varsamhet och goda råd

  • Respektera husets byggnadsstil och undvik främmande tillägg.
  • Sträva efter att bevara alternativt återställa husets ursprungliga färgsättning.
  • Vid underhåll används linoljefärg bruten med traditionella pigment för att få rätt nyans.
  • Fönsterbågar på fasader i järnoxidgult eller ockra var vanligtvis bruna eller gröna.
  • Vita fasader hade fönsterbågar i engelskt rött eller brunt.

Uppdaterad den