Arkitekturtyper

Traditionellt lantligt byggande

I Karlstad har vi ett skiftande landskap med varierande bebyggelse. Traditionellt lantligt byggande kan delas in efter hustyper och miljöer vilka avgörs av den kulturhistoriska utvecklingen och det geografiska läget.

Litet rött torp med vita gavlar i vinteridyll

Timrat torp med rödfärgad panel och taktegel. Fönster och dörrar är oljemålade och sitter symmetriskt placerade.

Olika hustyper

Förenklat kan man dela in de olika hustyperna i herrgård, värmlandsgård, slättlandgård, torp och övriga byggnader.

Herrgård

Herrgårdar uppfördes ofta av timmer med två våningar i nyklassicistisk stil. Boningshuset har två eller flera vinkelställda flygelbyggnader som bildar en symmetrisk gårdsuppbyggnad.

Alsters herrgård

Gården är ursprungligen från 1700-talet och byggdes om 1839 med vitmålad lockpanel i klassiserande stil på fasaden samt ett entréparti med inramande halvkolonner. Alsters herrgård är byggnadsminne enligt 1960 års lag och drivs som en minnesgård över Gustaf Fröding.

Vit herrgårdsbyggnad med räfasad i två våningar.

Alsters herrgård, huvudbyggnad.

Röd tvåvåningsbyggnad med träfasad och snickarglädje.

Till Alsters Herrgården hör två flyglar. De är timrade med faluröd lockpanel, skiffertak och veranda med snickarglädje.

Värmlandsgård

Värmlandsgårdarna beboddes av markägande bönder. Gårdarna ligger ensamma eller i små klungbyar. Under 1800-talet uppfördes gårdarna oftast i två våningar och utseendemässigt är det inte så mycket som skiljer dem från torp mer storleken. De är timrade med rödfärgad panel och ofta har ett skifferklätt sadeltak. Vanligtvis finns två flyglar som tillsammans med boningshuset avgränsar en gårdsyta.

Större gård på slättlandet

Den bördiga åkermarken på Vänerslätten gav goda förutsättningar för jordbruk. Här finns en rad större gårdar som satt sin prägel på slättbygden. Gårdarna ligger en och en, med tillhörande byggnader inbäddade i grönska, som öar på den öppna sätten. Gårdarna består oftast av bostadshus, ladugård samt olika ekonomibyggnader, som magasin och vagnslider. Boningshusen från 1800-talet var ofta i två våningar och knuttimrade med faluröd lockpanel och skiffertak. Under 1900-talet blev det vanligt med frontespis och utsirade detaljer som ofta målades i ljus nyans.

Bongåd med plöjda åkrar i förgrunden.

Norra Myrom 1:17, bestående av boningshus och två flyglar samt diverse ekonomibyggnader.

Torp och backstugor

Torp och backstugor var den vanligaste hustypen på landet. De var enkelt byggda med timrad faluröd fasad. Fönster och dörrar var oljemålade och symmetriskt placerade. De uppfördes som boningshus åt torpare och soldater. Till bostadshuset hörde uthus av olika slag, bland annat ladugård och stall. Det är inte alla uthus man kan se idag, men på nästan alla torpställen kan man hitta spår av någon ytterligare byggnad.

Röd stuga med vita fönsterkarmar

Större röd byggnad i två våningar, traditionell stil med faluröd fasad.

Värmlandsgården Åsen från omkring 1850 med två parallella flyglar. Faluröd panel, skiffertak och en vackert utsirad veranda präglar utseendet.

Övriga byggnader på landet

Övriga byggnader som kyrkor, missionshus och skolor brukade utformas likt den traditionella jordbruksbebyggelsen. De uppfördes ofta i samma stil med höga fönster och skiffertak.

Vitputsad, enkel, kyrka

Missionshus från 1931. Spetsigt tak, vit puts och höga fönster ger huset en sluten prägel.

Skolbyggnad med blåa fönsterkarmar och vit fasad.

Skola från 1870 med putsade tegelfasader och skiffertak. Entréparti i klassicistisk stil med kolonner.

Geografiskt läge

Norra Karlstad

I norra Karlstad finns bruksmiljöer och jordbruksbyar. Vid Östanås fanns under 1800-talet ett av de största järnbruken i Värmlands historia vilket har varit särskilt betydelsefullt för bebyggelsens utveckling i området. De flesta verksbyggnader från järnbrukens tid är numera rivna och bebyggelsen består huvudsakligen av bostadshus.
I det öppna odlingslandskapet finns många traditionella faluröda torp och Värmlandsgårdar med tillhörande ekonomibyggnader, uppförda under 1800-talet.

Mellersta Karlstad

Här finns medelstora gårdar med kombinerat skogs- och jordbruk samt små jordbruksbyar bestående av mindre gårdar, exempelvis Bjureuds jordbruksby, Hedås, Ambjörbyn, Slängserudstorp och Mosserud.

Södra Karlstad

Slättmarken kring Vänern togs i anspråk för odling och bosättning redan under medeltiden. Här uppfördes många stora gårdar och här finner vi också Alsters herrgård som intimt förknippads med Gustaf Fröding.

Västra Karlstad

På vissa ställen i västra Karlstad finns spår efter bosättningar från stenålderns äldsta skede. Segerstad präglas av slättbygd och en traditionell odlingsbebyggelse. På östra sidan av Norsälven ligger Nors Kyrka, missionshus och gästgiverier med anor från 1630-talet.

Östra Karlstad

I Karlstads östra delar finns större jordbruksgårdar i traditionellt utförande. Väse kyrka uppfördes 1760-62 efter ritningar av J E Carlberg, som ritat Karlstads gamla gymnasium och Storkyrkan i Stockholm. Här finner man också många torp och Värmlandsgårdar.

Kulturhistoriskt värdefull miljö i Karlstads kommun

Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Värmland lyfter fram 36 områden i Karlstad som anses särskilt kulturhistoriskt värdefulla.

Exempel på typer av miljöer är:

  • Fornlämningsmiljöer
  • Kyrkomiljöer
  • Jordbruksbyar
  • Bruksmiljöer
  • Herrgårdsmiljöer

Varje område har inventerats och kulturhistoriskt intressanta byggnader har pekats ut.

Om- eller tillbyggnad

Vid en om- eller tillbyggnad av ett befintligt hus på landsbygden finns oftast ingen detaljplan som reglerar byggnadens storlek och utseende. Trots att det inte behövs något bygglov är det värt att tänka på några olika faktorer som påverkar såväl upplevelsen av byggnaden som omgivningen. Det befintliga huset är byggt med en tanke, det finns en mening bakom att det ser ut som det gör. Är det dessutom byggt eller renoverat innan cirka år 1960 är sannolikheten hög att husets lösningar och material är av hög kvalitet och hantverksmässigt utförda. Det är mycket kostsamt att nytillverka och bygga på äldre vis idag.

Bygga nytt

Idag vill fler och fler bygga hus på landet. Karlstads kommun har tagit fram en policy som ger råd och rekommendation till de som vill bygga.
Husen på bilderna uppfördes på traditionellt sätt vilket passar bra i det värmländska landskapet.

Liten röd stuga

Traditionell faluröd fasad. Buskar och träd fortsätter in på tomten, vilket ger en harmonisk helhet med naturen.

Uppdaterad den