Tips på vad du kan göra för att minska din plastanvändning
Välj flergångsprodukter
Generellt sett är det bra att undvika engångsprodukter och ersätta de med flergångsprodukter. Det gäller bland annat tallrikar, bestick, muggar, servetter, matlådor och förvaringsförpackningar. Försäljning av flera engångsprodukter av plast kommer från och med år 2021 att vara förbjudet inom EU. Förbudet gäller muggar, tallrikar, bestick, bomullspinnar, ballongpinnar och sugrör av plast.
Välj glas- eller kartongförpackningar
Konservburkar, aluminiumburkar och metalltuber har en plastbeläggning på insidan som kan innehålla bisfenoler. En del livsmedelsföretag har börjat fasa ut bisfenoler eftersom de kan vara hormonstörande. Välj hellre glas- eller kartongförpackningar om det är möjligt.
Kläder och textilier
Vid tillverkning av syntetiska textilfibrer är fossil råvara vanligast, till exempel polyester, polyamid (nylon) och akryl. Plastfibrer tvinnas till tunna trådar, som vävs till tyg och omvandlas till textilprodukter. Textilier gjorda av syntetmaterial släpper ifrån sig fibrer vid tvätt. En del stoppas i reningsverken och hamnar i slammet som sprids på åkrar och en del tar sig förbi reningsverken och ut i våra vattendrag.
Råd för kläder
- Vädra kläder och tvätta mer sällan.
- Hoppa över sköljmedlet.
- Köp mer begagnade kläder och färre nya.
- Tvätta fleece och syntetiska textilier i speciell nätpåse som fångar upp fibrer.
- Tvätta ny textil innan användning. Då undviker du att få kemikalier som finns kvar från tillverkningen direkt på kroppen.
- Välj miljömärkta textilier.
Använd kosmetika utan mikroplaster
Sedan 1 juli 2018 gäller förbud mot mikroplaster (mindre än 5 millimeter) i kosmetiska produkter. Förbudet gäller för produkter som är till för att sköljas av eller spottas ut efter att de använts på hud, hår, slemhinnor eller tänder. Exempel på sådana produkter är tandkräm, kroppsskrubb, ansiktspeeling, duschtvål, schampo och balsam med tillsatta mikroplaster. Riskorn och kokosnötskal är exempel på alternativa ingredienser som har en skrubbande funktion och som är skonsammare mot miljön.
Välj Svanenmärkta eller regummerade däck
Slitage av bildäck är den största källan till mikroplast i Sverige. Ur miljösynpunkt är det bäst att välja Svanenmärkta däck. De däcken ställer krav på tillåtna halter av tungmetaller och är fria från HA-oljor. HA-olja tillsätts som mjukgörare i däck, som sprider partiklar till miljön när de slits. HA-olja innehåller cancerframkallande ämnen.
Regummerade däck är återanvända däck, där endast det gamla däckmönstret tagits bort och ersatts med nytt. På så sätt går hälften så mycket energi åt vid tillverkningen, som när ett helt nytt däck tillverkas. De däck som regummeras i Sverige är alltid fria från HA-oljan i själva slitbanan. Regummerade däck uppfyller Vägverkets och EU:s kvalitetskrav och är ofta billigare än vanliga däck. Regummeringen innebär att du återvinner material och förlänger livscykeln.
Guider för att minska plasten
För kommuner och organisationer som vill minska sin plastanvändning finns dessa checklistor och guider.
Plast och klimatpåverkan
Globalt tillverkas idag 335 miljoner ton plast varje år, varav 60 miljoner ton i Europa. Plastproduktionen i världen förväntas fördubblas inom de kommande 20 åren. Olika slags förpackningar utgör det största användningsområdet av plast, vilket har lett till en stor ökning av plastavfall. Plast bryts inte ner i naturen, vilket innebär att mycket av plastskräpet hamnar i världshaven. Uppskattningsvis finns i nuläget över 150 miljoner ton plastavfall i våra hav.
Plastproduktionen uppskattades 2012 motsvara utsläpp på 400 miljoner ton växthusgaser, eller omkring en procent av de totala växthusgasutsläppen i världen. Plast kan tillverkas av både fossil och förnybar råvara men den allra största delen av produktionen baseras idag på fossil olja, vilket har en negativ påverkan på klimatet. Tillsammans kan vi göra miljön en tjänst genom att minska vår plastanvändning.
Mer läsning om plast
Läs mer om vanliga typer av plast på Kemikalieinspektionens webbplats.
Läs mer om råd om plast på Kemikalieinspektionens webbplats.
Läs mer om fakta om plast på Naturvårdsverkets webbplats.