Kemikalier och plast

Vi behöver minska plasten

Plastproduktionen uppskattades 2012 motsvara utsläpp på 400 miljoner ton växthusgaser, eller omkring en procent av de totala växthusgasutsläppen i världen. Plast kan tillverkas av både fossil och förnybar råvara men den allra största delen av produktionen baseras idag på fossil olja, vilket har en negativ påverkan på klimatet. Tillsammas kan vi göra miljön en tjänst genom att minska vår plastanvändning! Nedan kan du läsa mer om plast, vad det tillverkas av, och hur du återvinner det.

Plast av fossil råvara 

Plast framställs vanligen av fossil olja, vilket innebär att det bidrar till klimatförändringar när den bränns. Fördelen med många fossila plaster är att de oftast går att återvinna. 

Plast av förnybar råvara 

Förnybar plast är producerad av till exempel majs, sockerrör eller cellulosa. Denna spelar en viktig roll inom förpackningsindustrin, jordbruk, gastronomi, konsumentelektronik och bilindustrin. Fördelen med förnybar plast är att den inte bidrar till samma koldioxidutsläpp som den fossila plasten. 

En stor del av den förnybara plasten som framställs av sockerrör odlas och skördas i Brasilien. Ökad efterfrågan på sockerrör gör att regnskogen skövlas för att ge plats åt andra odlingar. Sockerrörsodling i stor skala kräver mycket konstgödning och bekämpningsmedel samtidigt som vattenåtgången är stor.  

Nedbrytbar plast 

Nedbrytbara plaster bryts inte ner i naturlig miljö. De allra flesta plasterna bryts inte heller ner i miljön som råder i en hemkompost utan kräver en industriell kompostering.  

Ett sätt att bryta ner plast är genom bionedbrytning. Bionedbrytning innebär nedbrytning med hjälp av mikroorganismer (bakterier, svampar och alger) eller enzymer. I naturen blir nedbrytningen ofullständig och ger upphov till mikroplaster. Därför är det viktigt att all plast samlas in och inte slängs i naturen.  

Förpackningar och återvinning 

Det största användningsområdet för plast är i förpackningar, cirka 40 procent enbart från hushåll. Förpackningar har en snabb omsättning vilket innebär att de även utgör en stor del av plastavfallet. Enligt Naturvårdsverket samlas hälften av plastförpackningarna in för återvinning och enbart 25 procent material återvinns för att bli till ny plastråvara.  

I många fall kan inte återvunnen råvara användas som förpackningsmaterial, men det är inget som hindrar att de används i andra produkter i ett nästa led. I Motala startar under 2019 en sorteringsanläggning för plastförpackningar. Anläggningen kommer ha kapacitet för att sortera plastförpackningar från samtliga svenska hushåll, totalt 120 000 ton per år, vilket innebär att förpackningar inte behöver skickas utomlands för sortering. 

 

Bild från Shutterstock

Svarta plastförpackningar går inte att återvinna eftersom de optiska läsmaskinerna, som ska avgöra vad det är för material och färg, inte kan känna av strålningsvåglängd på svart. Även plast med mycket tryck på i olika färger och material är svåra att återvinna, då det förvirrar de optiska maskinerna.

Forskningsstudier vid Karlstads universitet visar att det finns mycket som går att göra med förpackningar för att minska matsvinnet och för att få en lägre klimatpåverkan. Förpackningar ska framförallt skydda innehållet och minska matsvinnet genom att livsmedlet kan hålla sig fräscht längre. Andra sätt kan vara att utforma förpackningar så att det är lätta att dosera rätt samt tömma ur innehåll i exempelvis yoghurt eller kräm ur varje paket. Vi behöver använda förpackningar flera gånger och därefter återvinna dem för att få en lägre klimatpåverkan. 

Plast i konstgräsplaner

Bild från Shutterstock

En konstgräsplan består av cirka 60 ton grässtrån av plast och 20 ton granulat. Varje år behövs det dessutom fyllas på med ytterligare ett till två ton granulat.  

Kommunen arbetar med olika lösningar för att minska spridning av granulat från konstgräsplaner. Exempelvis kommer borststationer att ställas ut, där spelarna kan borsta av sig granulat efter spel, och buffertzoner att anläggas. Konstgräsplanerna kommer också att få stänkgaller och staket samt granulatfällor i dagvattenbrunnarna.

I Karlstads kommun har vi sju fullstora konstgräsplaner som sköts av kultur- och fritidsförvaltningen. Dessutom finns ytterligare två föreningsdrivna konstgräsplaner. Karlstads kommun deltar under 2018-2019 i ett forskningsprojekt för att utveckla ett granulat baserat på skogsråvara som inte skall vara skadlig för naturen.  

De granulat som används på konstgräsplaner i Sverige är SBR (återvunna bil- och maskindäck), EPDM (nytillverkat vulkaniserat industrigummi) eller TPE (nytillverkad termoplast). R-EPDM (återvunnet gummi från till exempel kabel eller lister) används också, men är mindre vanligt. Olika typer av organiskt fyllnadsmaterial förkommer också (till exempel kork, bark och kokos), men spelare upplever de som sämre underlag.

Plast i vattenmiljö 

Plast i vattenmiljö kommer främst från sjöfart, fiskesektorn med fiskenät, väg- och däckslitage, konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg,nedskräpning, klottersanering samt kosmetika.

Mikroplast är ett samlingsnamn för små, små plastfragment (mindre än fem millimeter). Under senare år har mikroplast uppmärksammats allt mer för att de finns både i världshav och i sötvattensystem. De största källorna för utsläpp av mikroplast i Sverige kommer från väg- och däckslitage, konstgräsplaner, industriell produktion, båtbottenfärg, nedskräpning och tvätt av syntetfibrer. 

Ett exempel på syntetfibrer är kläder av fleece som släpper ifrån sig mikroplaster när de tvättas. En del partiklar som spolas ut med tvättvattnet passerar igenom reningsverkens filter och kan hamna i vår natur, där de blir kvar under mycket lång tid.

Vill du veta mer?

Här kan du läsa om hur Karlstads kommun arbetar för att minska plasten.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den