Ensamkommande barn och unga

Metoder, förhållningssätt och samverkan

Utgångspunkten i arbetet med ensamkommande är den unges behov i fokus där arbetet ska vara trygghetsskapande och tillgodose de ungas behov av stöd. Arbetet genomsyras av gott bemötande och en hög grad av tillgänglighet

Stödet omfattar informella sammankomster där samtal om vardagen får ett stort utrymme. Detta skapar då naturliga möjligheter för språkträning, samhällsguidning (teoretisk och praktisk), träning av sociala färdigheter samt att alla får del av en gemenskap under vardagliga sammanhang. Stöd vid kontakt med myndigheter, hälso-och sjukvård samt föreningsliv m.m. är även det ett naturligt inslag i stödet som ges i vardagen. Personalen har även fokus på att stötta individen med:

  • Samtal av motiverande och trygghetsskapande karaktär
  • Pedagogiskt stöd i den vardagliga livsföringen
  • Medverkan i kontakter med myndigheter och andra samhällsorgan
  • Hjälp att bibehålla och vid behov etablera sociala relationer
  • Regelbunden tillsyn i det egna boendet

Skolsamverkan

Skolan är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn när det gäller risken att drabbas av psykisk ohälsa och olika former av sociala problem och därför har Karlstads kommun fungerande skolgång som ett prioriterat område. Arbetet utgår från vetskapen om att psykisk ohälsa kan orsaka skolfrånvaro men även det omvända; skolfrånvaro kan orsaka psykisk ohälsa.

Barnen och ungdomarna har flera vuxna aktörer runtom sig, exempelvis lärare och boendepersonal. För att underlätta barnens/ungdomarnas första tid i Sverige behöver aktörerna samarbeta med varandra och en del i samarbete och samverkan är kännedom om varandra. Avdelningen för nyanlända har därför en skolsamordnare vars uppgift är att bland annat underlätta kontakten mellan barnet/ungdomen och aktörerna genom olika former kontaktytor.

Skolsamordnaren samarbetar med ungdomskonsulenter på olika introduktionsprogram, samt med lärare och elevhälsa på grundskolor och har ett övergripande uppdrag som brobyggare. Skolsamordnaren förmedlar information mellan boenden och skola och har vid behov samtal med ungdomar där ämnet kan vara skolnärvaro, motivation, studievägledning och information om skolsystem.

Motiverande samtal - MI

All personal som arbetar med ensamkommande har utbildning, fortbildning och metodstöd i MI. Med motiverande samtal som arbetsverktyg möjliggörs empatiska och reflekterande samtal från ungdomens behov och önskemål. Genom denna metod upprätthålls ett aktivt lyssnande och strävan efter att stärka känslan av självtillit hos varje ungdom. Syftet är att genom detta förhållningssätt främja motivation.

Hitta rätt

All boendepersonal har utbildats i att använda materialet Hitta rätt. Även metodstöd erbjuds. Hitta Rätt används i samtal med ungdomarna för att både skapa ökad kunskap om samhället och för att skapa goda förutsättningar för delaktighet och inflytande. Hitta rätt-materialet består av en pärm, en handledning och en webbutbildning. Pärmen innehåller ungefär 100 arbetsblad uppdelade på sex områden – utbildning, identitet och utveckling, familj och relationer, socialt samspel och klara sig själv. Hitta Rätt är kopplad till BBIC’s behovsområden.

Sex och samlevnad - SESAM

Avdelningen för nyanlända har flera utbildade SESAM-ansvariga som håller i samtal med ungdomarna gällande sex och samlevnad. SESAM-ansvariga handleder även övrig personal. Samtalen sker individuellt eller i grupp om vänskap, respekt, kärlek, sex, kroppen, manligt och kvinnligt och mycket mer:

  • Hälsa och kärlek
  • Jämställdhet och jämlikhet
  • Vad är sex? Vad är samlag?
  • Psykisk ohälsa
  • Puberteten för tjejer och killar
  • Kvinnans och mannens kropp
  • Sexuell upphetsning
  • Kroppsideal
  • Sex och lagen / Sex och samtycke
  • Könssjukdomar
  • HBTQ

Traumamedveten omsorg - TMO

Socialsekreterare och boendepersonal har fått utbildning i TMO som är ett forskningsbaserat förhållningssätt för att hjälpa och vägleda vuxna att förstå och bemöta grundläggande behov hos barn och unga som utsatts för allvarliga och traumatiska händelser. Kommunen har internutbildare som utbildar nyanställda, samt ansvarar för fortbildning och metodstöd.

Många ensamkommande unga har varit med om svåra händelser. Traumamedveten omsorg vilar på tre pelare; trygghet, relation och coping, som har en central roll i den vardagliga omsorgen av utsatta barn och unga. Med hjälp av en grundläggande traumaförståelse kan vuxna förstå och svara på barn och ungas behov på ett sätt som skapar upplevd trygghet, positiva relationer och goda copingstrategier. Detta främjar barn och ungas läkning och återhämtning efter svåra händelser.

Ett traumamedvetet bemötande handlar om att tillgodose de ungas behov av trygghet, goda relationer och hjälp att hantera svåra känslor. Genom ett traumamedvetet bemötande kan de flesta återhämta sig i sin vardagsmiljö.

Den första pelaren är trygghet. Känslan av trygghet skapas genom att vara tillgänglig och finnas till hands. Trygghet skapas också i en verksamhet som är strukturerad, förutsägbar och begriplig med återkommande rutiner vad gäller tider, platser och personer.

Den andra pelaren är relation. Goda relationer skapas genom ett empatiskt och lyhört förhållningssätt hos den vuxna och är grundläggande för att barn och unga ska kunna känna sig trygga. Fokus behöver ligga på det som finns bakom utmanande reaktioner och beteenden hos barn och ungdomar istället för att tolka dessa bokstavligt och gå i konflikt. Ett förhållningssätt som präglas av lugn och kontroll över de egna känslorna hos den vuxne är en förutsättning för att skapa en god relation.

Den tredje pelaren är coping. Många ungdomar som varit med om svåra påfrestningar kan ha svårt för att hantera yttre påfrestningar eller inre känslor, minnen och impulser. Som viktig vuxen är ett empatiskt förhållningssätt grunden för att bistå med trygghet och stöd för att minska användandet av destruktiva strategier. Detta gör det möjligt att skapa goda erfarenheter av trygga och hälsosamma strategier att hantera känslor, impulser och minnen.

Preventiva insatser mot droger - PID

Boendepersonalen använder PID som är en drogförebyggande metod som handlar om att arbeta med skyddsfaktorer kring ensamkommande barn och unga, samt för att identifiera och minska riskfaktorer. Skyddsfaktorer handlar om meningsfull fritid, fungerande skolgång, vänner, religion osv. Ensamkommande barn och unga är en utsatt grupp där riskfaktorer såsom trauma, psykisk ohälsa, utanför sitt familjesammanhang och utanförskap i övrigt kan påverka den unges utveckling i negativ riktning.

Avdelningen för nyanlända har särskilda PID-ansvariga som ansvarar för kompetensutveckling och stöd till övrig personal.

Mötesplats Galaxen

Mötesplats Galaxen är en ny verksamhet för ensamkommande ungdomar, både från HVB, stödboende och familjehem, samt ungdomar i nyanlända familjer. Verksamheten ska utveckla nya metoder och skapa en ny mötesplats och plattform för samordning, samverkan, vägledning, information, aktiviteter och stöd till målgrupperna med fokus på självständighet, hälsa, nätverk, motivation, delaktighet, självorganisering, studier och arbete. Arbetet sker i nära samverkan med olika samverkansaktörer från civilsamhälle, myndigheter och andra kommunala verksamheter.

Syftet med verksamheten är att ge ungdomarna ökade förutsättningar till inflytande, delaktighet och inkludering i samhället i syfte att bidra till en mer effektiv integration, ökad sysselsättningsgrad, förbättrade studieresultat och ökad självförsörjningsgrad.

Exempel på aktiviteter är: studie- och yrkesvägledning, läxhjälp, språkträning, arbetsmarknadskunskap, stöd att ta körkort, SESAM, samhällsinformation, meningsfull fritid, jobbsökande och praktik. 

Meningsfull fritid och samverkan med civilsamhället

Ett aktivt fritidsliv och god hälsa går hand i hand och därför arbetar avdelningen för nyanlända utifrån konceptet meningsfull fritid. En aktiv fritid är viktigt för ungas välmående, utveckling och psykiska hälsa. En meningsfull fritid främjar hälsa, trivsel, glädje, välmående och språkinlärning. Fritidsaktiviteterna bidrar till social gemenskap, kontakter och nätverk som leder till en ökad förståelse av samhället och bidrar till integrationen. En aktiv fritid främjar språkinlärning och integration och är viktigt även ur ett demokrati- och inflytandeperspektiv.

Arbetet med meningsfull fritid sker på olika nivåer. Den grundläggande nivån är den individuella där ungdomen själv ansvarar för sin fritidssysselsättning med möjlighet till stöd från personal. Nästa nivå är boendenivån där boendepersonalen ansvarar för stöd och hjälp gällande ungdomarnas fritidssysselsättning, både individuellt och i grupp. Den sista nivån är särskilda aktiviteter som anordnas för ungdomar på avdelningsnivå eller via Mötesplats Galaxen.

Avdelningen för nyanlända har ett stort samverkansnätverk och en särskild fritidssamordnare som ansvarar för samverkan med civilsamhället och andra aktörer, samt för vissa större arrangemang som är viktiga för ungdomarnas fritid.

Barnets bästa vid återvändande (BBÅ)

Strömsunds kommun har i samverkan med Länsstyrelsen Jämtland samt Migrationsverket beviljats medel av AMIF (asyl-, migrations- och integrationsfonden) för att sprida erfarenhet och kunskap till ett femtontal andra kommuner. Karlstads kommun (avdelningen för nyanlända) är en av kommunerna som ingår i projektet. Avdelningen har flera BBÅ-representanter som är ansvariga för samverkan och implementering av nya kunskaper och metoder i verksamheterna. Syftet är att öka kunskapen och kompetensen om asylprocessen för de inblandade aktörer som kommer i kontakt med barn och unga i en asylprövning.

Strömsund arbetar sedan länge aktivt med att prata med asylsökande barn om återvändande, den så kallade "Strömsundsmodellen". Grundtanken är att asylprocessen för ensamkommande barn och unga är ett gemensamt ansvar som samtliga aktörer runt barnet har ett gemensamt ansvar för och där Migrationsverket har det övergripande ansvaret. I Strömsundsmodellen så vill man göra migrationsprocessen begriplig för barn, öka samverkan mellan aktörer omkring barnet utifrån ett strukturerat arbetssätt samt att man förbereder barnen för samtliga moment i asylprocessen (inklusive avslag och återvändande). Utifrån den förändrade lagstiftningen med tillfälliga uppehållstillstånd (TUT) används BBÅ-modellen även i arbetet med ungdomar med TUT.

Målet med projektet är att utveckla arbetet med de ensamkommande barn som är inne i en återvändandeprocess efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd, eller som har ett tillfälligt uppehållstillstånd. Det ska ske genom att förbättra förutsättningarna både för det enskilda ensamkommande barnet och för de vuxna aktörer som möter barnet.

Inflytande och delaktighet

Avdelningen arbetar aktivt med att främja ungdomarnas delaktighet och inflytande, både på individuell och verksamhetsnivå. På boenden anordnas husmöten och på Mötesplats Galaxen finns regelbundna inflytanderåd som alla ungdomar är välkomna att dela i för att lyfta och diskutera olika frågor som är viktiga för dem.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den