Olika anledningar till att barn och unga mår dåligt

Stöd till barn och unga med psykisk ohälsa och deras föräldrar

På den här sidan finns samlad information över vanliga frågor och problem. Här kan barn och unga och deras familjer se vart man vänder sig för att få hjälp och stöd.

Alkohol och droger

Är orolig över din alkoholkonsumtion?  Tar du droger och vill sluta?  Finns det någon i din närhet som du är orolig för? Vi erbjuder stöd och hjälp för dig med missbruks- och drogproblem och anhöriga. Om du går i skolan och är orolig för din alkoholkonsumtion kan du ta kontakt med elevhälsan på din skola.

Länk  till lista över grundskolor

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Länk till Nexus - rådgivning och behandling för unga

Hopptornet

Hopptornet är en stödgrupp för dig mellan 7-16 år som lever i en familj där någon är beroende av alkohol eller andra droger. Här kan du läsa mer om Hopptornet. 

Brister i föräldraskap

Hör av dig till oss om du behöver någon att prata med. Kanske är du orolig för en kompis, dina föräldrar eller hur du har det hemma.

Anledningar kan vara att föräldrar bråkar eller har missbruksproblem. Till oss kan du ringa och prata om det du tycker är jobbigt. Vi lyssnar och tar dig på allvar.

Länk till Familjeavdelningen - stöd till barn och unga

Går du i skolan kan du alltid vända dig till elevhälsan vid din skola.

Länk  till lista över grundskolor

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Dyslexi och dyskalkyli - läs-, skriv- och matematiksvårigheter

Går du i grundskolan har skolan ett ansvar för att ge särskilt stöd till elever som har svårigheter. Skolan utreder behovet av stöd och ett åtgärdsprogram upprättas. Vårdnadshavare har möjlighet att tillsammans med eleven delta i arbetet med åtgärdsprogrammet. Har du frågor är du välkommen att kontakta rektorn på din skola, kontaktuppgifter hittar du på skolans webbsida.

Länk  till lista över grundskolor

Du som går på gymnasiet kan vända dig till elevhälsan på din skola om du mår dåligt eller vill ha någon att prata med. Inom elevhälsan finns flera olika professioner som finns där enbart för din skull. Om du behöver stöd för att läsa och skriva kan specialpedagogen på sin skola hjälpa dig. Specialpedagogen tillhör skolans elevhälsa.

Här kan du läsa mer om vilken hjälp du som går på gymnasiet kan få om du har dyslexi.

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Dödsfall

Sorg kan visa sig på många sätt men den är alltid en naturlig reaktion på förlust. Ju yngre barnet är desto mindre egen erfarenhet har det för att förstå både sin sorg och döden. Familjeavdelningen erbjuder familjebehandling under kortare eller längre perioder.

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Länk till Familjeavdelningen - familjebehandling

Länk till kyrkans sorgegrupper i Karlstad

Våra förskolor och skolor har särskilda rutiner för när barn eller elever mister syskon eller föräldrar.

Ekonomiska problem

Alla kan någon gång få ekonomiska problem. Vi erbjuder individanpassat stöd beroende på hur din situation ser ut och vad du behöver hjälp med.

Länk till ekonomiskt bistånd

Funktionsnedsättning

En funktionsnedsättning kan vara kroppslig och/eller psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar. Barn med funktionsnedsättningar är i första hand barn med samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktiga och utvecklas.

Här kan du läsa mer om stöd i förskolan

Här kan du läsa mer om stöd i skolan

Här hittar du mer information kring vad för hjälp du kan få om du har en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning

Här hittar du information kring vad för hjälp du kan få om du har någon form av psykisk funktionsnedsättning

Här hittar du information kring vilken hjälp du kan få som anhörig oavsett om du är vuxen eller barn

Ungdomsmottagningen på nätet UMO har information om att alla funkar på olika sätt

Länk till 1177 - funktionsnedsättning

Ilska, utbrott och andra känslor

Trotssyndrom används som benämning när barn uppvisar ett mönster av negativt, fientligt och trotsigt beteende gentemot personer i sin omgivning. I första hand är protesterna riktade mot föräldrarna men de kan också prägla samvaron med andra vuxna och även med kamrater.

Det är inte ovanligt att barn med ADHD med tydliga inslag av impulsivitet och överaktivitet utvecklar trotssyndrom.

Anledningen är att impulsiva barn har svårt att hålla inne ned sina reaktioner när de möter motgångar och krav och i stället reagerar de direkt med protester och avståndstagande utan att hinna tänka sig för.

Barn som utmanar sin omgivning betraktas ofta som att de är aggressiva eller är destruktiva, dvs. som om deras handlande är en följd av deras egenskaper. Det finns dock risker med ett sådant tänkande eftersom de vuxnas bemötande kan skapa onda cirklar eller negativa utvecklingsspiraler hos barnen, vilket kan bidra till att hålla kvar och kanske till och med att förstärka olämpliga beteendemönster.

Därför är det viktigt att förstå de mekanismer som bidrar till att sådana onda cirklar skapas. Källa: Socialstyrelsens skrift Barn som utmanar.

Du som går i skolan har möjlighet att vända sig till skolans elevhälsa. Inom elevhälsan arbetar flera olika yrkeskategorier såsom skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog. Kontaktuppgifter till skolans elevhälsa hittar du på respektive skolas webbsida.

Länk till lista över grundskolor

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Mer information finns också på Socialstyrelsens hemsida

På 1177 kan du läsa mer om barn som får utbrott

Kriminalitet

På Trygghetscenter kan du till exempel göra polisanmälan, få brottsofferstöd, lämna in hittegods, anmäla riskfyllda situationer, hämta blanketter och få råd om brottsförebyggande åtgärder.

Länk till Trygghetscenter

Fältare finns på stan, skolor, fritidsgårdar och vid ungdomsarrangemang. Vi arbetar dagtid, kvällar och helger.

Vi finns till för dig som:

  • har behov av att prata utan att för den skull ha problem
  • har det jobbigt med kompisar/föräldrar
  • saknar en vän
  • har funderingar kring alkohol och droger
  • har kämpigt med situationen i skolan och/eller fritid.

Länk till fältverksamheten

Om du har en förälder som sitter eller har suttit i fängelse finns Bryggan, en ideell förening som kan ge hjälp och stöd.Länk till Bryggan.

Medling innebär att en ung person som begått ett brott och den person som drabbats av brottet möts för att samtala om det som hänt tillsammans med en opartisk medlare.

Länk till medling

Kris i livet

Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet. Krisen är både en reaktion på det som hänt och en tid för anpassning till den nya verkligheten. En kris kan utlösas efter allvarliga psykiska påfrestningar, som att en nära anhörig dör, att man är med om en olycka, upplever en katastrof eller att något annat oförutsett inträffar. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom. Om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande. Källa. Vårdguiden.

Länk till 1177.se - att hamna i kris

Du som går i skolan har möjlighet att vända sig till skolans elevhälsa. Inom elevhälsan arbetar flera olika yrkeskategorier såsom skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog. Kontaktuppgifter till skolans elevhälsa hittar du på respektive skolas webbsida.

Länk till lista över grundskolor

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Jourhavande kompis drivs av Röda Korset är en chattjour som barn och ungdomar upp till 25 år kan vända sig till för att snacka om precis vad som helst.

Länk till Jourhavande kompis

Mobbning och kränkande behandling

Alla våra förskolor och skolor arbetar aktivt med att motverka mobbning och kränkande behandling. Om man känner sig utsatt för mobbning eller kränkande behandling i skolan ska man i första hand vända sig till sin lärare/mentor eller i andra hand till skolans rektor. Kontaktuppgifter hittar du på din skolas webbsida.

Läs mer om hur vi i våra förskolor arbetar för att motverka mobbning och kränkande behandling.

Läs mer om hur vi i våra grundskolor arbetar för att motverka mobbning och kränkande behandling

Du som går i skolan kan även vända dig till Elevhälsan om du har frågor som gäller kränkande behandling.

Läs mer om kränkande behandling på gymnasiet 

Varje skola har också likabehandlingsplaner, som tagits fram tillsammans med eleverna.

Länk till likabehandlingsplaner för gymnasieskolorna

Om du misstänker att ett barn far illa ska du kontakta familjeavdelningen eller Socialjouren. Du behöver inte ha några "bevis" utan det räcker med en känsla av att något inte står rätt till. Det kan handla om ett barn i din närhet en släkting eller granne.

Vid misstanke om att barn far illa

Problem i skolan

Skolan är till för alla och ingen ska behöva må dåligt i skolan. Ibland kan det hjälpa att prata med någon. Grundskolans elevhälsoteam finns till för alla som går i skolan och till dem kan du vända dig med dina tankar och funderingar.

Länk till elevhälsoteam i skolan

På gymnasiet kan du vända dig till din skolas Elevhälsa om du mår dåligt eller behöver någon att prata med.

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Riskbruk och missbruk

De flesta vet att droger kan vara farliga för kroppen och att användande innebär olika risker, men i början tänker nog ingen på sig själv som missbrukare eller att man ska bli beroende. Men efter ett tag brukar problemen börja komma och ju längre man håller på, desto svårare blir det att styra sitt användande och att sluta. Risken att hamna i missbruk eller beroende finns för alla, det går inte att veta vem som kommer att göra det eller hur lång tid det kan ta.

Har du frågor och funderingar kring missbruk, kan du vända dig till Nexus- rådgivning och behandling för unga.

Länk till Nexus - rådgivning och behandling för unga

Sexuella övergrepp

Sexuella övergrepp är namnet på olika handlingar där någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en person får någon annan att göra mot sin vilja, är sexuella övergrepp.

Man har rätt att bestämma över sin egen kropp och sin egen sexualitet. Det står i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Barnkonventionen.

Om man är under 15 år har ingen äldre tonåring eller vuxen rätt att göra något sexuellt med eller mot en, även om man själv vill eller tar initiativ. Det är brottsligt. Ett barn har inte heller rätt att ta på ett annat barn mot dess vilja.

Exempel på sexuella övergrepp:

  • Att någon tar på ens kropp med händerna, munnen eller könet på ett obehagligt sätt eller så att man blir rädd.
  • Att någon pratar med en eller tittar på en på ett sexuellt sätt som man upplever som obehagligt.
  • Att tvingas ha sex fast man inte vill, till exempel tvingas ha samlag med någon eller tvingas stimulera någon sexuellt.
  • Att tvingas se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller offline.
  • Att någon gör något sexuellt mot en när man inte kan uttrycka sin vilja eller skydda sig. Till exempel för att man sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
  • Att någon utnyttjar sitt överläge och får en att känna att man måste ställa upp på sex.
  • Att bli fotad eller filmad med eller utan kläder i ett sexuellt syfte, om det är mot ens vilja eller om man är under 15 år.
  • Att någon försöker köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.
  • Sexuella övergrepp kan ske på många sätt och på olika ställen. Det kan vara både när man träffas offline och via till exempel chatt eller webbkamera.

Källa: UMO

Alla våra skolor arbetar aktivt med att motverka kränkande behandling och mobbning. Om man känner sig utsatt för kränkande behandling och mobbning i skolan ska man i första hand vända sig till sin lärare/mentor, elevhälsan eller till skolans rektor. Om du är utsatt för något övergrepp vänder du dig till skolans elevhälsa eller till socialtjänsten. Kontaktuppgifter till elevhälsan hittar du på din skolas webbsida.

Kontakta oss om du upplever att du är utsatt för övergrepp eller har frågor och funderingar.

Kontakta oss om du misstänker att ett barn far illa. Det kan vara ett barn i din närhet, släkting eller granne. När problem uppstår är det viktigt att få rätt hjälp i rätt tid.

För att kontakta oss behöver du inte presentera några "bevis" för att barnet far illa. Det räcker med din känsla av att något inte står rätt till. Socialtjänsten bygger på frivillighet, vilket innebär att familjen kan säga nej till vårt stöd.  Det är bara i undantagsfall som det blir fråga om tvångsvård.

Dagtid, Familjeavdelningen via Kontaktcenter: 054-540 00 00. Kvällar och helger, Socialjouren: 114 14, Polisen växel.

Skilsmässa

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Man kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Ibland kan man känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ens eget fel för att man har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant. Det är aldrig barnens fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och barnens liv.

Källa: UMO

Alla skolelever har möjlighet att vända sig till skolans elevhälsa för råd och stöd. Inom elevhälsan arbetar flera olika yrkeskategorier såsom skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog. Kontaktuppgifter till skolans elevhälsa hittar du på respektive skolas webbsida.

Länk till lista över grundskolor

Du som går på gymnasiet kan vända dig till elevhälsan på din skola om du mår dåligt eller vill ha någon att prata med. Inom elevhälsan finns flera olika professioner som finns där enbart för din skull.

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Skolfrånvaro

Skolan ger möjlighet att utvecklas tillsammans med andra, både i det gemensamma skolarbetet och genom umgänget med andra elever. Om ett barn eller ungdom hittar bra kompisar i skolan kan de ge det stöd och bekräftelse som man behöver. Hur man trivs i skolan hänger ofta ihop med hur skolarbetet går. Därför behöver man som förälder hålla sig uppdaterad om hur det går med studierna och försöka stötta om det behövs.

Om tonåringen ofta är borta från skolan påverkar det identitetsutvecklingen och de framtida livsmöjligheterna på ett negativt sätt. Skolk kan bero på allt från morgontrötthet, problem med skolarbetet, att vara mobbad, ha svårigheter i det sociala samspelet, till att tonåringen oroar sig för en förälder som har problem.

Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar. Man behöver dessutom vara uppmärksam på om tonåringen missbrukar alkohol eller droger eller om det förekommer kränkningar och utanförskap.

Källa: 1177 vårdguiden

Alla skolelever och deras föräldrar har möjlighet att vända sig till skolans elevhälsa. Inom elevhälsan arbetar flera olika yrkeskategorier såsom skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog. Kontaktuppgifter till skolans elevhälsa hittar du på respektive skolas webbsida.

Länk till lista över grundskolor

Du som går på gymnasiet kan vända dig till elevhälsan på din skola om du mår dåligt eller vill ha någon att prata med. Inom elevhälsan finns flera olika professioner som finns där enbart för din skull.

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Stress

Stress är en känsla som kan uppstå när du har för mycket att göra och för lite tid att göra det på eller om du har för höga krav och förväntningar på dig själv. Om du känner dig stressad är det viktigt att du pratar med någon om det. Alla grundskolor har elevhälsoteam och alla gymnasieskolor har elevhälsan, dit du kan vända dig med frågor som rör stress. Kontaktuppgifter till skolans elevhälsa hittar du på respektive skolas webbsida.

Länk till lista över grundskolor

Länk till elevhälsan på gymnasiet

Våld och övergrepp

Kontakta oss om du upplever att du är utsatt för övergrepp eller har frågor och funderingar.

Kontakta oss om du misstänker att ett barn far illa. Det kan vara ett barn i din närhet, släkting eller granne. När problem uppstår är det viktigt att få rätt hjälp i rätt tid.

För att kontakta oss behöver du inte presentera några "bevis" för att barnet far illa. Det räcker med din känsla av att något inte står rätt till. Socialtjänsten bygger på frivillighet, vilket innebär att familjen kan säga nej till vårt stöd.  Det är bara i undantagsfall som det blir fråga om tvångsvård.

Dagtid, Familjeavdelningen via Kontaktcenter: 054-540 00 00. Kvällar och helger, Socialjouren: 114 14, Polisen växel.

När ska du ringa 112?

Nödnumret 112 ska bara användas vid akuta nödsituationer där det föreligger fara för liv, egendom och miljö. Är det inte en akut fara ska man inte ringa 112.

Läs mer om 112

Uppdaterad den