Katastrofer och orostider Kravaller i staden - militär sattes in vid gatubråk Artikeln Albert Nelson och kristidskravallerna 1922 är skriven av Thomas Kvarnbratt, tidigare chef för Värmlandsarkiv. Artikeln är tidigare publicerad i boken Pionjärer, kravaller och fattiga bönder. Texten i sin helhet Kvarnbratt, Albert Nelson och kristidskravallerna 1922 Texten i korthet Den 7 januari 1922 var det stökigt kring torget i Karlstad. Vid regementet fanns en furirskola och befälselever därifrån hade av olika anledningar hamnat i bråk med yngre män från Karlstad. I staden fanns en kontroversiell stadsfiskal som hette Albert Nelson. Han red omkring på en vit häst, iklädd en specialdesignad uniform med guldstjärnor och slängkappa. Han var öppet nazistisk och tillhörde den absoluta toppen vid sidan av Birger Furugård, partiledare i det Svenska Nationalsocialistiska partiet. När bråket i Trettondagshelgen eskalerade ingrep Nelson. Han kommenderade ut militär som med tämligen våldsamma metoder skingrade de som Nelson kallade ”slyngelementen”. Kvällen därefter blev det bråk igen. Nelson hävdade senare i förhör att han då hade varit tvungen att kommendera ut beväpnad militär, eftersom det inte fanns poliser som kunde upprätthålla ordningen. De som skulle ha varit i tjänst hade nämligen fått ledigt för att gå på personalfest på restaurang Nickebo, hävdade han, något som ansvariga befäl senare dementerade. Med bajonetter och andra vapen gick militärerna till attack mot folkmassorna. Det blev präktiga slagsmål. Enligt uppgift hade till och med skott avlossats. En man slogs medvetslös, men ingen skadades allvarligt. Justitiekanslern krävde en utredning av händelserna. Den ledde så småningom fram till att Nelson dömdes till 100 kronor i böter för tjänstefel. Han hade obehörigen tillkallat militär som han sedan själv fört befäl över.