Katastrofer och orostider

Koleraepidemin i Karlstad 1866

Artikeln I brandens spår är skriven av Jon Räftegård, arkivchef i Karlstads kommun. Artikeln är tidigare publicerad i Carlstads Gillets tidskrift 2016, årgång 25 nr 30. 

Texten i sin helhet

Räftegård, I brandens spår


Texten i korthet

Året efter den förödande branden 1865 bodde Karlstadsborna i nödhjälpsbostäder och andra provisoriska byggnader. Trängseln var stor och de sanitära förhållandena lämnade mycket att önska. Oron var därför stor hos Karlstads sundhetsnämnd för att någon smittsam sjukdom skulle bryta ut när befolkningen var så blottad.

Men sjukdomen kom, och inte vilken som helst, utan den fruktade koleran. Det första fallet inträffade sannolikt den 18 juli, då en 40-årig kvinna insjuknade i diarré, kräkningar, kramp och cyanos (blåaktig missfärgning av huden). Kvinnan dog inom loppet av sju timmar. Nästa dödsfall inträffade den 23 juli, följt av ett dödsfall den 26:e och två den 28:e. Veckan därefter blev koleran epidemisk med 35 insjuknade personer.

Under de drygt två månader koleran härjade insjuknade sammanlagt 647 personer, varav 302 dog. Man räknar med att det vid den här tiden vistades ungefär 6000 människor i Karlstad, och översatt till dagens befolkningssiffror skulle dödstalet landa på cirka 4 500 Karlstadsbor. I branden året innan dog noll personer.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den