Katastrofer och orostider

Nödåren slog hårt mot Väse kommun

Artikeln Fattigdomen på den svenska landsbygden är skriven av Peter Olausson, lektor i historia vid Karlstads universitet.

Texten i sin helhet

Olausson, Fattigdomen på den svenska landsbygden


Texten i korthet

Under 1860-talet drabbades framförallt de svenska skogsbygderna av missväxt och nödår, vilket ledde till att Sverige fick sin första massemigration till Amerika år 1869. Väse tillhörde inte de kommuner som råkade värst ut, men fattigdomen var omfattande och ökade i och med de minskade skördarna 1867 och 1868. Det är en av de slutsatser man kan dra i den studie om bygdens fattigdom och fattigvård, som Peter Olausson, historiker vid Karlstads universitet, har genomfört.

Väse var en bygd med ett jämförelsevis rikt slättland i söder och en betydligt kargare skogsbygd i norr. I norr växte det under loppet av 1800-talet också upp ett fattigsamhälle på det som kallades Allmänningen. Många av de som bodde här under undersökningsperioden hade någon typ av understöd från socknen, om än de inte var ensamma om det; människor med behov fanns överallt.

Väse kommun (nyskapad sedan kommunreformen 1863) övertog en del enkla stugor från människor som ett vederlag för den hjälp de fick. En del av dessa hus flyttades till Allmänningen och kom att utnyttjas som ett slags kommunala hyresrätter långt innan sådana begrepp hade myntats.

Nödåren var en påfrestning, inte bara för många enskilda människor utan också för kommunernas ekonomi. De gamla systemen för fattighjälp med rotegång, fattigauktioner och understöd i varor (som mjöl eller potatis) fortsattes ännu några år, men kom något tiotal år senare att kompletteras med ett större fattighus vid Ölmskog, där många behövande kom att samlas för en kanske mer rationell hjälpverksamhet. Människorna på Allmänningen försvann dock inte av det skälet. Området fortsatte att vara ett samhälle i samhället en bra bit in på 1900-talet.

Studien bygger framförallt på bevarade kommunala protokoll och räkenskaper från Väse kommun från 1860- och 1870-talen. Genom landshövdingeberättelserna har det också varit möjligt att sätta in situationen i Väse i ett länssammanhang. Artikeln beskriver utvecklingen på strukturnivå men med åtskilliga människoöden som konkreta exempel på hur tillvaron kunde vara för de som av olika skäl befann sig i samhällets utkanter för omkring 150 år sedan.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den