Kulturhistoriska byggnader

Clarholms landeri blev Sommarro

Sommarro

Artikeln Clarholms landeri blev Sommarro är skriven av Per Rudling, docent i historia. Den har tidigare varit publicerad i Karlstads hembygdsförenings stadsdelsbok om Sommarro.  

Texten i sin helhet

Rudling, Clarholms landeri blev Sommarro

Texten i korthet

År 1793 blev hattmakaren Jonas Fredin ägare till landeriet Sommarro. Hans dotter Catharina (Cajsa) gifte sig med Olof Clarholm. På så vis hamnade Sommarro i familjen Clarholms ägo. 

Olof Clarholm lät bygga herrgården på Sommarro runt år 1810. Men det är med bankdirektören Fredrik ”Fritz” Theodor Clarholm (1831-1885) som Sommarro mest kommit att förknippas.  

Fritz Clarholm ansågs vara en duktig affärsman. Han var oerhört respekterad och blev snart styrelseledamot i Wermlands Provincialbank, senare även dess direktör. Han blev också stadens viktigaste politiker och var stadsfullmäktiges ordförande 1875-1882. Han gifte sig dessutom rikt med Amelie Pihlgren, dotter till häradshövdingen Anders Jacob Pihlgren. 

Sommarro herrgård blev ett centrum för Karlstadssocietetens sällskapsliv. När inte huvudbyggnaden var rymlig nog för de stora festerna byggde man till en sommarpaviljong. I den vackra trädgården med den stensatta fontändammen vandrade gästerna omkring, i ljuset av lyktor.  

Höjdpunkten var Fritz och Amelie Clarholms silverbröllop den 15 september 1883. Landshövdingen höll tal, regementsmusiken spelade, de finklädda gästerna åt, drack och dansade. Kvällen avslutades med ett fantastiskt fyrverkeri. 

Vad gästerna inte anade var att festen också var en avskedsfest för Fritz Clarholm, regisserad av honom själv. Han hade levt långt över sina tillgångar och trasslat in sig i en härva av lån och direkta förskingringar av inte minst småsparares pengar. Nu hade han skulder som han insåg att han aldrig skulle kunna betala. Skammen var så stor att han bara såg en utväg. 

Den 25 maj 1885 tecknade han en livförsäkring på 100 000 kronor. Reglerna sa att minst sex månader måste gå innan försäkringen betalades ut till efterlevande. Det hade Fritz Clarholm helt klart för sig. På dagen sex månader senare tog han sitt liv i ett hotellrum på Hotell Christiania i Säffle. Hans skulder uppgick till 967 549 kronor; en enorm summa, som i dagens valuta skulle ha motsvarat cirka 111,9 miljoner kronor. 

Fritz Clarholms självmord och den följande ekonomiska kraschen var inte bara en skandal av enorma proportioner utan förorsakade också social katastrof för de av stadens invånare, som fick se sina besparingar och försäkringar utraderade.  

Clarholms självmord följdes av flera. Karlstadsbor som förlorat allt som resultat av bankdirektörens ekonomiska äventyrligheter och dyrbara leverne orkade inte heller leva vidare.  

Begravningen blev en tung upplevelse för de anhöriga. Ingen klockringning, ingen likvagn, ingen procession. Eftersom dödgrävarna vägrade befatta sig med ”självspillingen” fick sönerna sköta jordfästningen.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den