Kulturhistoriska byggnader

Kampen för fängelsets bevarande var förgäves

Artikeln Fängelset är skriven av Hans Olsson, Föreningen Karlstad lever. Den har tidigare varit publicerad i skriften Karlstad med kulturhistoriska ögon 2.

Texten i sin helhet

Olsson, Fängelset

Texten i korthet

På 1840-talet började man bygga cellfängelser i Sverige. Medborgarna skulle formas till goda medborgare. Bakom reformerna fanns den blivande kung Oskar I. Fokus flyttades från straff och hämnd till att förebygga brott. Karlstad var en av fyra landsortsstäder som tidigt bedömdes vara i behov av ett nytt fängelse. Staden upplät mark i utkanten av stadsområdet, på den dåvarande udden vid Tyggårdsviken. Vänerns strandlinje gick vid den här tiden ungefär där Hagaleden löper idag. Kvarteret fick namnet Bilan. Byggnadsarbetet började 1842 och sommaren 1847 kunde de första fångarna flytta in.

Undan för undan gjordes mindre förändringar i byggnaden för att tillgodose nya krav. På 1880-talet inrättades en tvångsarbetsanstalt för lösdrivare och under en period på 1920-talet användes de nedre våningarna som sinnessjukhus för fångar som straffriförklarats. 1932 blev fängelset interneringsanstalt för fångar med obestämd strafftid. Under andra världskriget användes stora delar av byggnaden för tillfällig inkvartering av flyktingar från Norge, i väntan på vidare transport till flyktingläger.

Även ryska krigsfångar som flytt från tyskt tvångsarbete i Norge och tyska soldater som deserterat fick bo här, liksom så kallade opålitliga, d.v.s. spioner och sådana som idag skulle betraktas som politiska fångar. Under några år i början av 1940-talet användes byggnaden delvis som kvinnofängelse.

Den strikta isoleringen ifrågasattes och 1946 avskaffades cellfängelsestraffet helt. Fångarna fick umgås under bestämda tider och även ha kontakter med yttervärlden genom brev och besök. Man ville förbereda dem för ett liv i frihet.

Verksamheten i Karlstad lades ner 1968 och byggnaden stod därefter tom. Kriminalvårdsstyrelsen hade dock planer på att åter ta fängelset i bruk. Byggnaden fick 1973 nytt tak, ny fasadputs och fjärrvärme. Planerna ändrades emellertid och 1978 hotades fängelset av rivning. Byggnadsstyrelsen ville bygga kontor på tomten.

Det blev startpunkten för en nära tio år lång räddningsaktion som initierades av den då 12-årige Karlstadsbon Anders Jansson och det kom även senare att bli ett bevarandeärende för Föreningen Karlstad Lever (då under namnet Rädda Badhuset). En särskild fängelsegrupp bildades med Anders Jansson och hans far Lars-Martin Jansson som de drivande krafterna. Riksantikvarien ansåg att cellfängelset i Karlstad var det bäst bevarade av de kvarvarande cellfängelserna i landet och ville att det skulle skyddas genom byggnadsminnesmärkning. Med stöd av detta och en namninsamling med 3 300 namn kunde rivningshotet avvärjas.

Fängelset stod därefter oanvänt, men1983 meddelade Kriminalvårdsstyrelen att man lagt ner planerna på att använda byggnaden. Föreningen Karlstad Lever inledde arbetet med att hitta en ny användning för den. Kriminalvårdsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och dåvarande justitieministern Sten Wickbom var beredda att stödja en lösning som kunde skydda byggnaden. 1984 föreslog föreningen att fängelset skulle bli kriminalvårdsmuseum och föreningshus för kulturföreningar.

Dessa planer fick dock ett abrupt slut i början av 1985. Kommunens fastighetskontor, Home Hotel AB och länsantikvarien hade förhandlat.  Fängelset skulle byggas om till hotell. Kriminalvårdsstyrelsen sålde fastigheten till kommunen för 650 000 kr. Mark togs undan för bygge av Hagaleden och parkeringen mot Pråmkanalen.

I villkoren för överlåtelsen ställdes krav på att skyddsföreskrifter skulle upprättas i samarbete mellan länsantikvarien och Home Hotel AB för att möjliggöra en senare byggnadsminnesförklaring. Dessa kom dock att bli så urvattnade att större delen av den kulturhistoriskt värdefulla interiören och exteriören inte fick något skydd. Byggnadsnämnden lämnade dessutom bygglov för ombyggnaden innan skyddsföreskrifterna för byggnadsminne hunnit fastställas.

Föreningens ansträngningar för att hindra förstörelsen hade varit förgäves. Hösten 1988 öppnade Hotell Bilan i den då ombyggda fastigheten. Fängelset blev varken byggnadsminnesmärke eller byggnadsminne.

Idag bedrivs hotellverksamheten i byggnaden under namnet Clarion Collection Hotel Bilan.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den