Lokalpolitik

Kommunblocksreformen 1971

Artikeln Så blev det Karlstads kommun 1971 är skriven av Erik Wångmar, docent i historia vid Linnéuniversitetet. Den är tidigare publicerad i boken Pionjärer, kravaller och fattiga bönder.

Texten i sin helhet

Wångmar, Så blev det Karlstads kommun 1971


Texten i korthet

Karlstads kommun som vi känner den idag är ett ganska nytt påfund. Den bildades 1967-1971 i samband med kommunblocksreformen genom en sammanslagning av Karlstads stad, Östra Fågelviks, Nors, Grava och Nyeds kommuner, samt Väsedelen av Väse kommun (Ölmedelen gick till Kristinehamns kommun). Initiativet togs av den socialdemokratiska regeringen redan 1959. Syftet var att bilda kommuner som var stora nog för att kunna bära utbyggnaden av den svenska välfärden.

Principen var från början att sammanslagningarna skulle ske på frivillig väg. Denna linje övergavs dock tio år senare eftersom allt för få sammanslagningar genomfördes på det sättet. Nu skulle i stället landets kommuner slås samman med tvång senast 1974. Före reformen fanns det drygt 1000 kommuner i Sverige, och när den var genomförd 1974 fanns det bara 278.

Reaktionerna på sammanslagningsreformen var olika. Nors kommun ville t.ex. helst kvarstå som egen kommun, men om en sammanslagning var nödvändig föredrog de från början att bilda kommun med Grums. Östra Fågelvik däremot insåg tidigt att de var för få invånare för att kunna bestå och var helt inriktade på att slås samman med Karlstads stad, vilket också skedde redan 1967.

De starkaste reaktionerna väckte reformen i Väse, som från början var tänkt att ingå i Kristinehamns kommun. Den allmänna opinionen i Väse församling var nämligen avgjort för en sammanslagning med Karlstad, medan Ölmedelen ville tillhöra Kristinehamn. Kommunen delades därför så att båda sidorna fick som de ville.

De kommuner som skulle ingå i nya Karlstads kommun lämnade en gemensam ansökan om sammanläggning till Kammarkollegiet den 29 december 1969, och den godkändes av regeringen den 20 mars 1970.

 

Uppdaterad den