Näringsliv

Från hantverk till industri

Artikeln Från hantverk till industri är skriven av Gunvor Nyman, journalist Karlstad.

Texten i sin helhet

Nyman, Från hantverk till industri


Texten i korthet

I och med stadsprivilegierna 1584 fick Karlstads invånare nya rättigheter. Borgarna fick monopol på handeln - med några undantag för ett antal bruksherrar. Men handeln var noga reglerad vilket vållade irritation. Exempelvis fick här bara finnas ett visst antal skomakare, ett visst antal smeder etcetera. Konkurrens uppstod även mellan de olika yrkesgrupperna.

Vem hade rätt att göra vad? Fick smeder agera hovslagare? Fick gatuhandlare konkurrera med butiksägare?

När regelverket i mitten av 1800-talet luckrades upp gick utvecklingen fortare. Det blev fritt för stadsborna att driva affärer och starta egna företag. Skråväsendet ersattes av fabriks- och hantverksföreningar. Banker öppnades. Verkstadslokaler, snickerier och småindustrier växte upp.

Den stora branden 1865 drabbade stadens invånare hårt, men den förde också med sig fördelar. Staden måste ju byggas upp igen. Man kan tala om en byggboom som både gav arbetstillfällen och satte fart på handeln. Samtidigt kunde man se de första stegen mot en industristad.

Ett av de tidigt etablerade företagen var Orrholmens ångsåg, som snabbt växte under ledning av en driftig dansk, Niels Christian Jensen.

I staden fanns en annan känd person - Christian Andersson, som var stadskassör samtidigt som han var både bankdirektör och kanalbolagsdirektör. Han lade grunden för det som skulle bli KMW, Karlstads Mekaniska Verkstad.

1876 startade C J Wennberg, tidigare KMW-anställd, Wennbergs Smide, senare C J Wennbergs Mekaniska Verkstad AB.

En som satsade inom ett helt annat område var J P Nyström. Han var instrumentmakare, bosatt i Väse. 1865 startade han orgeltillverkning i Karlstad. 1909 fick företaget tillstånd att kalla sig Kunglig Hovleverantör. Företaget blev Sveriges största i branschen.

Till Karlstads industrihistoria hör också flera tobaksfabriker, 

Karlstads tändsticksfabrik och Karlstads glasbruk AB.

I uppräkningen bör även garverierna nämnas. Från 1885 fram till sekelskiftet fanns en lång rad sådana i staden. Svenska Guldlistfabriken AB var välkänd i riket.

Karlstads bryggeri, Våxnäs bryggeri, Färjestads bryggeri, Adolf Nyléns svagdricksbryggeri samt Karlstads och P A Sjöbergs läskedrycksfabriker stod tillsammans med stadsägda Karlstads Spritförsäljning AB och Wennergrens Saftfabrik för drycker till stadens befolkning.

Uppdaterad den