Personporträtt

De ville stötta Finland, men kampen var förgäves

Svenska frivilliga stöttar Finland i vinterkriget 1940
Foto: Ut Myrins fotoalbum. Vinterkriget 1940 (beskuren bild).

Artikeln I djupsnö och kyla stred unga män för Finlands sak är skriven av Gunvor Nyman, journalist, Karlstad. Den har tidigare varit publicerad i tidskriften Värmländsk kultur nr 3-4 2020.

Texten i sin helhet

 Nyman, I djupsnö och kyla stred unga män för Finlands sak

Texten i korthet

Från november 1939 till 13 mars 1940 pågick Vinterkriget mellan Finland och Sovjetunion. Totalt deltog drygt 8 000 svenska frivilliga i kriget på Finlands sida. 101 av dem kom från Värmland. Ett tiotal av dessa klev den 10 januari 1940 på tåget vid Karlstads central för resa norrut. De tillhörde Svenska Frivilligkåren. En av dem var Börje Myrin, då 20 år gammal.

Bild: Avvinkning vid Karlstads central av frivilliga som ska resa för att stötta Finland i Vinterkriget. 10 januari 1940.

Börje var son till Erland Myrin som drev en fotoaffär i Karlstad. Han hade därför tillgång till en kamera. Tack vare Börjes brev, foton och anteckningar kan vi följa krigets strapatser som förvärrades av den ihållande kylan. När kompaniet startade från Tervola den 23 februari var det 40 grader kallt. Den 26 februari genomfördes en nattmarsch. Termometern visade då minus 45 grader.

Börje Myrin och hans kamrater slet ont, men deras kamp var förgäves. Den 13 mars tvingades Finland gå med på eldupphör – en stor besvikelse för inte minst de Sverigefrivilliga.

Den 10 april påbörjades hemresan till Värmland. Den 30 april fick Börje Myrin ett intyg som visade att han gjort tjänst som frivillig under 110 dagar.

Den 25 juni, alltså bara några månader efter att Vinterkriget avslutats, inleddes det som kallats Fortsättningskriget. Även där avgick Sovjetunionen med segern.

Den svenska regeringen fick utstå hård kritik från ”Finlandsvännerna” för att den inte ”tillräckligt aktivt” hade stött det nordiska grannlandet.

Sett i efterhand får ändå det svenska militära biståndet anses som omfattande. När kriget startade hade Finland fyra luftvärnskanoner. Sverige bidrog med 100 – för att ta ett exempel.

Uppdaterad den