Personporträtt

Olof af Wibeli

Artikeln Olof af Wibeli - Landshövdingen i Fänrik Ståls sägner är skriven av Erik Bengtson, författare och före detta lärare.

Texten i sin helhet

Bengtson, Olof af Wibeli - Landshövdingen i Fänrik Ståls sägner

Texten i korthet

När den finländske skalden Johan Ludvig Runeberg 1851 kom till Stockholm lär han följts av tusentals människor som ville få en skymt av mannen bakom Fänrik Ståls sägner. Sägnerna består i första hand om berättande dikter från kriget mot Ryssland 1808 – 09. I verkligheten rådde elände och missmod – så icke i sägnerna där hjältedåd och offervilja lyfts fram. Runeberg ville ingjuta mod i befolkningen.

Men särskilt sanna är inte berättelserna. Ett exempel är Sven Duva, som i dikten stupade vid Virta bro efter en ensam kamp mot en stor rysk styrka. I verkligheten avled han i Vilhelmina, känd som en bråkmakare.

Fast det finns även riktiga gestalter och verklighetsunderlag i Fänrik Ståls sägner.  På Västra kyrkogården i Karlstad finns Olof af Wibelis grav och det är faktiskt honom Runeberg avporträtterar i dikten Landshövdingen. Så här lyder en strof:

                  Wibelius var hans namn, av anors glans

                   Omstrålat ej, men vördnadsvärt ändå,

                   Ty namnets ära var, att det var hans,

                   Hans adel föll därpå.

Wibelius liv präglades av både armod och sorg. Hans första hustru dog vid 21 års ålder, deras tre barn dog i späd ålder. Det enda barn han fick med sin andra hustru avled också.

Efter juridikstudier i Uppsala kom Wibelius till det då svenska Finland, där han så småningom blev landshövding. Han hamnade i konflikt med den ryske överbefälhavaren von Buxhoevden som visserligen gick segrande ur striden men blev djupt imponerad över landshövdingens mod.

Runeberg lät i dikten de bägge huvudpersonerna personligen mötas. I verkligheten skedde striden per brev!

Wibelius flyttade till Värmland, fick adelsnamnet af Wibeli och blev även här landshövding. Han gjorde stora insatser i samhället och blev mycket uppskattad.

Också i Finland minns man honom. I ett tal 2009 framhöll president Tarja Halonen honom som den omutlige ämbetsmannen som försvarade den lagliga ordningen och vägrade att falla undan för yttre tryck.

Uppdaterad den