Personporträtt

Karlstadssonen som aldrig gav upp kampen mot nazismen

Artikeln Torgny Segerstedt och Karlstad är skriven av Erik Bengtson, författare och före detta lärare. Delar av artikeln har tidigare varit publicerad i skriften Fårbenet.

Texten i sin helhet

Bengtson, Torgny Segerstedt och Karlstad


Texten i korthet

Torgny Segerstedt blev känd genom sitt arbete som chefredaktör för sin tidning Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Den var en nagel i ögat på makthavarna i Sverige under andra världskriget. Åtta nummer av tidningen beslagtogs efter regeringsingripanden. Men Segerstedt gav sig inte. Han visste att han stod högt upp på nazisternas dödslista, men fortsatte ändå sin kamp mot Hitler och nazismen och sin kritik av den svenska regeringen. Efter sin död har han blivit legendarisk.

Torgny Segerstedt föddes i Karlstad den 1 november 1876 och växte upp där. Hans far, Albrekt Segerstedt, var prästson men uppväxt under knappa omständigheter. Det var tack vare stipendier och stor energi han lyckades ta studenten i Nyköping 1865. I Karlstad arbetade han som adjunkt i matematik och naturkunnighet och hade rykte om sig att vara konservativ, respekterad men knappast älskad.

Han var därtill ständigt förföljd av ekonomiska bekymmer - i familjen fanns fem barn - vilket gjorde att han ständigt sökte extrainkomster. Han medverkade i Wermlands Läns Tidning, föregångare till Karlstads-Tidningen, och sedan i närmare tjugo år i NWT. Samtidigt redigerade han ”Weckoblad för folkundervisningen” liksom tidskriften ”Hemmet”. Han sammanställde svenska folksagor och legender – sonen Torgny fick sitt namn efter Torgny lagman - och gav ut barntidningar som han själv illustrerade.

Ett rikt material om finnbygderna samlade han på sig och överlämnade till dels Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien, dels till Universitetsbiblioteket i Helsingfors. Hans handskrivna källsamling kom 2006 ut i en tryckt och kommenterad utgåva.

Sommaren 1890 drabbades han av slaganfall, som gjorde att han kom att släpa ena benet och hade svårt att lyfta ena armen. Två år senare fick han en hjärnblödning. Han avled 50 är gammal, dagarna efter sonen Torgnys studentexamen.

Torgnys mor, Fredrika (Frederique) ”Dicken” Segerstedt, har beskrivits som en främmande fågel i Karlstad. Hon var intelligent, elegant, spirituell, livlig men också ”något teatralisk”. 23 år gammal gifte hon sig med Albrekt och flyttade då till Karlstad. Hon kom från Stockholm och hade svårt att anpassa sig till småstadslivet. Hon påstods vara hemlig dotter till en mycket känd man - greven Henning Hamilton - som senare blev föremål för en präktig skandal.

Det sas att familjen Segerstedt inte levde så lyckligt. Dicken kritiserades för att inte ta hand om barnen, till och med för att ha ”förlöpt hemmet”. I augusti 1884 avled Dicken Segerstedt, troligen hade hon tagit sitt liv.

Fadern, som också anklagades för otrohet, gifte om sig med en sjuklig kvinna, syster till den pekats ut som hans kärlek. Karlstadborna kunde se den unge gymnasisten Torgny Segerstedt hjälpa fram sin svårt handikappade far och sjuka styvmor på stadens trottoarer.

Valet av linje på gymnasiet avgjorde fadern utan att tillfråga sonen. Bara latinlinjen kunde komma ifråga. Torgny borde ju bli präst. Själv lockades han mer av de naturvetenskapliga ämnena. Det klasskamraterna mest kom ihåg om sin klasskamrat var hans ifrågasättande av många av lärarnas synpunkter. Det var inte populärt.

Torgny avlade så småningom teologie kandidatexamen och blev professor. Präst blev han aldrig. Han blev journalist, så småningom chefredaktör.

Social var han inte heller, tvärtom var han blyg och som det kallades ”stönig” och lättretlig. Dock ansågs han vara ärlig, rättrådig och pålitlig. Senare i livet kunde han också visa drag av despoti, intolerans, självrådighet och kylig överlägsenhet. Medarbetarna på GHT blev inte alltid väl behandlade. Och någon respekt för överheten visade han inte.

Segerstedts kamp mot nazismen har liknats vid Sankt Görans kamp mot draken. Han gav sig aldrig. När draken - Hitlertyskland - var besegrad och döende tacklade Torgny Segerstedt av, både mentalt och kroppsligt. Det han åstadkommit upplevde han som ingenting: han menade sig ha skrivit i sand. Att eftervärlden skulle komma att betrakta honom som legendarisk var han helt omedveten om, när han avled i mars 1945.

På tioårsdagen av Segerstedts död avtäcktes ett minnesmonument på Vasaplatsen i Göteborg. I Karlstad finns både Segerstedtsgatan och Segerstedtsplan, uppkallade efter Torgny Segerstedt.

Uppdaterad den