Kvarnberget

{"X":0.035,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}

Kvarnberget är en centrumnära stadsdel delvis belägen på en höjd söder om Klarälvens västra älvgren. Det är ett varierande bostadsområde med mycket grönska mellan husen. Längre västerut ligger sjukhusområdet.

Historik

Det var först under 1800-talet som Kvarnberget fick sitt namn. Innan dess benämndes det för Galgberget eftersom stadens avrättningsplats låg på bergets västra del. Då var berget skogsbeklätt med några av stadsbornas kålgårdar och betesmarker runtomkring. Gränsen mellan staden och Galgberget utgjordes av ett litet vattendrag mellan Klarälven och Viken, vilket man kunde komma över via en bro. Senare har en tydlig gränsdragning mot centrum utgjorts av järnvägen.

Det sägs att det fanns en kvarn här redan för flera hundra år sedan som i så fall skulle legat vid dagens Ölmegatan 13. Den andra kvarnen, som troligtvis var den som gav Kvarnberget sitt namn, byggdes år 1788 och kunde mala 180 tunnor säd om året. Detta var betydlig mindre än de 288 tunnor som Hybelejens kvarn inne i staden kunde mala. Mycket av den säd som maldes köptes av spannmåls-skutorna från Västergötland och användes dels till bröd och mat, dels till brännvin. Efter att kvarnen slutade användas togs vingarna ned år 1877 och elva år senare forslades stenar och andra användbara kvarndelar ut till Alsters kvarn för att återanvändas.

Kvarnen stod kvar utan sina vingar till sekelskiftet 1900 och byggdes sedan om till bostadshus som revs efter en brand år 1971. Rivningen föregicks av en längre debatt om bevarande. Kvarteret strax söder om platsen där kvarnen stod har fått namnet Kvarnen och är beläget vid Muraregatans höjdkrön.

Efter stadens brand 1865

År 1866, ett år efter den stora branden som ödelade stora delar av Tingvallastaden, kunde man läsa i Nya Wermlands-Tidningen att folket redan hade uppfört 50 nya hus åt sig på Galgberget. De som hade bott i de eldhärjade centrala kvarteren fick nu bygga nytt i stadens ytterkanter som Herrhagen, Viken och Kvarnberget. Husen låg så nära varandra att det knappt fanns plats för en gångstig mellan dem. I början av Kvarnbergsgatan, strax efter järnvägsundergången, växte det fram ett antal affärer som specerihandel, mjölkbutik och tvätt- och strykinrättning. Här låg också en vattenpump för allmänheten.

{"X":0.23,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
Kvarnen 7 är ett av de hus som uppfördes utan stadsplan efter branden 1865.
{"X":0.0725,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
Mot järnvägen står den här lilla stugan, omgiven av ett dass samt syrenhäckar och gullvivor om våren.

Kvarnbergsparken med äldre hus

I dag finns det inte många spår kvar av den ostyriga bebyggelsen på Kvarnberget. År 1940 ritade arkitekten Cyrillus Johansson en funktionalistisk stadsplan över Kvarnberget och successivt under 1900-talet revs de små husen ett efter ett för att ersättas av flerbostadshus. I dag kan vi endast se tre hus från 1800-talet på Kvarnberget. Ett litet grönt hus ligger bland träden mot järnvägen. Ett stenkast därifrån ligger Möllan 1 som blivit tillbyggt med en åttkantig byggnad. Det tredje är ett litet vitputsat hus som ligger mellan två punkthus på Muraregatan 7.

De tre husen ligger i närheten av grönområdet Kvarnbergsparken och här finns fler spår från gångna tider. Några svårfunna sådana är de inskriptioner som tittar fram mellan mossan på en klipphäll strax nordöst om punkthuset på Vinkelgatan 2. Bokstäverna SS är omsorgsfullt inristade i kalligrafistil tillsammans med datumet 19.7.1904. Ett par meter åt sydväst syns finns bokstäverna H och NH ristade i enklare stil. Inskriptionerna är klassade som kulturhistorisk lämning. I närheten har det också funnits en gasklocka och ett vattentorn och går man omkring i parken är det inte svårt att gissa var de har stått.

År 1867 beslöt stadens politiker att det behövdes ett nytt gasverk bland annat för att få en effektivare gatubelysning. Detta byggdes upp väster om Klaraborgs herrgård. När gasklockan blev för liten uppfördes en ny år 1906 på andra sidan järnvägen en bit upp på Kvarnberget. Vattentornet byggdes 1912 som komplement till tornet på Herrhagen. Det var 32 meter högt och inrymde även två bostäder för gasmästaren och vattenverkets maskinist. De båda tongivande byggnaderna revs 1968 respektive 1962.

{"X":0.1525,"Y":0.0,"Width":0.6625,"Height":1.0}
En del av det gröna lilla huset hade enligt uppgift en stor spis i mitten som användes som en värmestuga för spannmål till kvarnen. Denna del kan vara så gammal som från 1700-talet. Det röda är en tillbyggnad från 1998.
{"X":0.26,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
Sigurd Brag var disponent vid Karlstads spinneri & Väfveri-Aktiebolag och uppförde en villa strax intill för att ha uppsikt och det yttersta ansvaret över verksamheten.

Textilindustri

Längs Klarälven finns några tegelbyggnader som vittnar om industriell aktivitet. Det är rester av två textilfabriker; Karlstads yllefabrik fram till 1934, senare i samma byggnad Karlborgs kafferosteri och lite längre västerut längs älven det stora Karlstads Spinneri & Väfveri AB. Där kan vi se en hel industrimiljö med disponentens tjusiga villa, ett litet garage och de stora längorna med monotont upprepade fönsterrader ut mot älven.

{"X":0.13,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
Ölmegatan är kantad av trevånings lamellhus från 1948. Planen visar tydligt på de modernistiska idealen men byggnadernas fasader har förändrats mycket sedan dess.

Bostadsbebyggelse

År 1913 gjordes en bostadsräkning på Kvarnberget, vilket var det område som hade sämst kvalitet på bebyggelsen i staden. Den visade att 90 procent av bostäderna bestod endera av bara ett kök, rum utan kök, rum med del i kök eller ett rum och kök. Det vanligaste var att man delade avträde och gas användes bara för belysning och matlagning. Under efterkrigstiden kom förändringens vindar. Bostadsbristen och den dåliga bostadsstandarden var tvungen att bekämpas. "Lortsverige" skulle ersättas av folkhemmets standard.

KBAB bildades år 1942 då efterfrågan på bostäder var mycket stor. Under året 1948 byggdes drygt 100 bostäder, 72 enkelrum, ett 20-tal rum med kokvrå, gemensam värmecentral och flera butiker på Kvarnberget. Längs med Ölmegatan kan vi i dag tydligt se 1940-talets stadsplanering med lamellhus orienterade i nord-sydlig riktning för mesta möjliga ljusinsläpp i bostäderna.

Stora delar av Kvarnbergets bebyggelse härstammar från efterkrigstiden. Undantag är de 1920-talsklassisistiska villorna i till exempel kvarteret Rosen och Liljan norr om Hööksgatan samt den idylliska lilla miljön med nationalromantiska bostadshus samt ett par modernistiska villor som samlas runt en liten park i kvarteren Alen och Sälgen nära Älvgatan. Här finns också ett sammanhållet område med rad- och kedjehus, det så kallade "Bullerbyn" från år 1977 som är mycket tidstypiskt för den senare delen av miljonprogrammet.

{"X":0.18,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
Punkthus ritade av Karlstadsarkitekten John Wästlund som även ritat Löfbergsskrapan och Sandgrundsrestaurangen.

Punkthusen på berget

År 1951 ritade John Wästlund fyra punkthus i gult tegel längs bergets sluttning på Muraregatan. De markerade och förstärkte Kvarnbergets höjd. Tio år senare fick Wästlund åter i uppdrag att rita fyra punkthus. Nu hade miljonprogrammet och storskaligheten tagit fart. Nära järnvägens underfart markerar de höga husen staden när man anländer med bil eller tåg.

De stora våningsantalet medförde så småningom problem genom behovet av många parkeringsplatser och man ansåg också att boendekvaliteten ökade, främst för barnfamiljerna, om man kom närmare markytan. Endast "av estetiska skäl" ville stadsbyggnadskontoret tillåta sådana här höga byggnader.

År 1983 kompletteras grupperingen av höga hus med ytterligare nio punkthus ritade av Stockholmsarkitekterna Backström & Reinius. Området har blivit grönt och luftigt med fina boendekvaliteter och utsikter över staden och vattnet.

{"X":0.1425,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
I det lilla gröna huset på sjukhusområdet bodde vaktmästaren till dåvarande Tuberkulossjukhemmet.

Sjukhuset

Väster om Kvarnberget låg förr ett landeri, en stor gård, med namnet Kristinedal. När lokalerna på lasarettet inne i Tingvallastaden blev för trånga köpte staden landeriet för att anlägga ett nytt lasarett här. Arkitekten Gustav Wickman anlitades att rita en lasarettsbyggnad för 175 vårdplatser samt en överläkarebostad. Allt stod färdigt år 1905.

Successivt har sjukhusområdet byggts om och till. I dag finns en av Gustav Wickmans byggnader kvar, vilken har gjorts om till patienthotell. Under 1900-talet uppfördes enligt äldre mönster också ett antal personalbostäder runt om sjukhuset. Kvar i dag finns bland annat det som var sjuksköterskornas höga hus längs älven.

Kvarnberget i årtal

1700 f. Kr. Kvarnberget sticker upp som en ö i Vänern tillsammans med nuvarande Herrhagen och
Lagberget där domkyrkan ligger idag.
1584 Första kvarnen sägs ha uppförs på västra sidan av berget runt dagens Ölmegatan 13.
1788 Kvarnbergskvarnen byggdes på berget, troligtvis norr om dagens Kv. Kvarnen.
1800-talets senare hälft - Galgberget får namnet Kvarnberget. 1877 Vingarna togs av Kvarnbergskvarnen.
1888 Kvarndelarna togs till Alsters kvarn.
1898 revs kvarnens överdel och resten gjordes till bostadshus.
1866 Ett femtiotal nya hus byggs på Kvarnberget eftersom stadens centrum eldhärjats.
1866 - 1948 Kvarnberget fortsätter bebyggas av små trähus. Butiker och verksamheter bildas.
1911-12 Vattentornet byggs.
1913-14 Kvarnbergsgatan anlades som genomfartsled till Marieberg.
1940 En stadsplan upprättas för att reglera bebyggelsen.
1948 påbörjas bygget av flerfamiljshus för att stävja bostadsbristen.
1949 bodde 1 625 personer på Kvarnberget.
1949-1970 Varje år rivs några trähus på Kvarnberget enligt byggnadsnämndens årsberättelser.
1966 rivs femton bostäder på sex fastigheter.
1983 avslutas den stora omvandlingen av Kvarnberget med nio punkthus i kvarteret Timmermannen.

Läs vidare

  • Karlstads historia - Karlstad under fyra sekel, del 3, Lars Dahlgren, Ove Moberg, 1954, s.130-131.
  • Karlstads historia - Karlstad under fyra sekel, del 4, Ove Moberg, 1983, s.79.
  • Mellan modernism och miljonprogram – Arkitekten John Wästlunds kontor i Karlstad 1945-1965, Ylva Matikainen, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg, 2002.
  • Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958.
  • KBAB:s hemsida.
  • Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.

Taggar för sidan

Fastighet
Kultur

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

4 Oktober 2024