Strand

{"X":0.1525,"Y":0.0,"Width":0.5925,"Height":1.0}

Stadsdelen Strand förknippas kanske mest med närheten till älven och de pampiga villorna längs Våxnäsgatan. Men, längre in i området finns trånga gator, spännande arkitektur och bebyggelse av varierande ålder.

Den som i slutet av 1800-talet gick längs Klarälvens norra strand väster ut genom Klara, över järnvägen och förbi Strands herrgård möttes av en helt annan vy än dagens. Där stadsdelen Strand i dag breder ut sig fanns på den tiden ett öppet landskap, till största delen bestående av åkrar och ängar vilka sträckte sig ända upp till höjderna norr om Våxnäs.

De första villorna

Under 1900-talets första år började de dåvarande ägarna till Strands herrgård att sälja tomter för bostadsbyggande. De första villorna byggdes närmast älven och längs nuvarande 1:a Villagatan. Villorna utfördes främst i de då populära arkitekturstilarna jugend och nationalromantik men även den lite äldre panelarkitekturen finns representerad. Förutom villor byggdes även ett par mindre hyresfastigheter i två våningar med smålägenheter. Vid denna tid fanns varken gatunamn eller nummer på Strand utan fastigheterna hade namn som Jennylund, Älvgården och Lyckhem.

När järnvägen till Skoghall öppnas år 1915 får Strand sin gräns mot norr och strax efter första världskriget börjar ytterligare en större markägare på Strand att sälja tomter. Nu byggs de flesta av villorna längs 5:e Villagatan och de flesta av dessa bär tydliga spår av den stil vi i dag brukar kalla 1920-talsklassicism.

{"X":0.0225,"Y":0.0,"Width":0.665,"Height":1.0}
1:a Villagatan kring 1910. Foto från Värmlandsarkiv

Fabriker och service

Vid Klaravik, på gränsen mellan Romstad och Strand, anläggs i början av 1900-talet ett linnetvätteri vilket senare utvecklas till Klaraviks ångtvätt. Några år senare uppförs också Klaraviks tricotfabrik intill tvätten. Längs Våxnäsgatan i anslutning till industrierna och Våxnäs järnvägsstation uppstår under 1920-talet ett mindre centrum. Här fanns bland annat livsmedelsbutik, cykelaffär, bageri, frisörer, bensinstation och postkontor inom bekvämt avstånd från både Strand och Romstad.

Strand blir en stadsdel

Den första bebyggelsen på Strand styrdes inte av några planer eller regler. Hus av olika sort växte upp lite hur som helst och vägarna förlängdes norr ut mot järnvägen allt eftersom tomter såldes av. Situationen började gå över styr och från myndighetshåll ansåg man att både bebyggelsen och vägnätet i området måste styras upp. År 1933 fastställdes till slut en plan för området och året därpå blev Strand officiellt en stadsdel tillhörande Karlstads stad.

Utbyggnaden av Strand fortsätter i slutet av 1930-talet och under 1940-talet i mer reglerade former och ett stort antal mindre flerbostadshus i funktionalistisk stil byggs på tidigare obebyggda tomter i norra delen av Strand och på marken längs västra sidan av 4:e Villagatan, där markägaren tidigare inte sålt några tomter.

Strands herrgård

Den nuvarande huvudbyggnaden på Strands herrgård uppfördes av garvaren Karl Lindgren från Karlstad och stod klar år 1866 (de två flygelbyggnaderna är äldre). När järnvägen från Karlstad mot Arvika byggdes i början av 1870-talet drogs spåret rakt igenom gårdsbebyggelsen så att huvud- och flygelbyggnaderna hamnade på västra sidan av spåret och övriga ekonomibyggnader på östra sidan. Garvare Lindgren var inte glad. Sitt nuvarande utförande fick Strands herrgård i mitten av 1950-talet då den dåvarande ägaren renoverade och byggde ut huvudbyggnaden.

Modernare bebyggelse

Från 1960-talet och framåt har bara mindre förändring skett i bebyggelsen på Strand. Mest utmärkande är radhusen längs 6:e Villagatan och fyra villor i kvarteret mellan Idalagatan och 1:a Villagatan. Radhusen byggdes på tidigare obebyggd mark medan en äldre villa fick rivas och en granntomt styckas av för att ge plats åt de nya villorna.

Gemensamt för de nya villorna och radhusen som uppfördes i skarven mellan 1960- och 1970-talet är att de är utförda i gult tegel med partier av brun träpanel.

Till 1970-talets nya bebyggelse, vilken infogats i områdets ursprungliga struktur, kommer 2000-talets nya bostadsområde på den tidigare fotbollsplanen väster om den äldre bebyggelsen. Vad gäller planeringen skiljer sig detta område från resten av Strand genom att det inte följer den äldre kvartersstrukturen. I stället ligger bebyggelsen som en liten ö omgiven av öppna ytor.

Strand idag

Strand präglas än i dag av den första tidens oplanerade byggande, vilket ger många av gatorna en för Karlstad ovanlig karaktär, där bebyggelsen kryper nära inpå de smala gatorna. Den intima karaktären förstärks av häckar, staket och uppvuxna trädgårdar. Karaktäristiskt för Strand är också det stora antalet bevarade uthus bland den äldre bebyggelsen.

Även om bebyggelsen på Strand kan upplevas väldigt blandad går det att se mönster. Närmast Strands herrgård, både längs älven och norr ut, domineras bebyggelsen av hus från de tidigare delarna av 1900-talets två första decennier, ofta stora jugend- eller nationalromantiska villor med förhållandevis stora trädgårdar och större uthus.

Längs 2:a och 5:e Villagatan utgörs bebyggelsen till största delen av hus med tydliga 1920-talsklassicistiska drag så som markerade hörn och pilastrar, enstaka runda, halvcirkelformade eller ovala fönster och fasader ofta målade i ljusa kulörer. 1920-talsbebyggelsen består av både en- och tvåfamiljsvillor samt mindre flerbostadshus.

Den tredje stora gruppen byggnader som utmärker sig på Strand utgörs av mindre flerbostadshus uppförda i enkel funktionalistisk stil, från slutet av 1930-talet fram till mitten av 1950-talet. Ursprungligen hade de flesta av dessa putsade fasader men i dag är många klädda med träpanel eller tegel.

Tegel är också den fasadbeklädnad som utmärker 1960- och 1970-talets bebyggelse. I detta fall oftast gult tegel, gärna kombinerat med väggfält klädda i brun träpanel. Till denna grupp byggnader hör radhusen i västra delen av Strand samt gruppen av villor i östra delen av stadsdelen mellan Idalagatan och 1:a Villagatan.

Strand i årtal

1763-68 – Markområdet kring Våxnäs kommer i stadens ägo fördelas bland stadens invånare för att användas till odlings- och betesmark. Nuvarande Strand är uppdelat i ett 25-tal mindre lotter som ägs av lika många markägare.
1866 - Nuvarande huvudbyggnaden till Strands herrgård byggs. Antalet markägare har genom uppköp och sammanslagningar minskat till fem.
Runt 1900 – Ägarna av Strands herrgård börjar sälja tomter för villabyggande.
1906 – Den första industrin etableras vid Klaravik
1915 – Järnvägen till Skoghall står klar och Strand är därmed helt inramat av Våxnäsgatan och järnvägen.
1933 – Bebyggelsen regleras med en byggnadsplan.
1934 – Strand inkorporeras med Karlstad och blir en stadsdel i staden.
1957 – Strands herrgård renoveras och byggs till.
1960-talets mitt – Motorvägen genom Karlstad invigs och Våxnäsgatan är inte längre genomfartsled genom Karlstad.
2009-10 – Det nya bostadsområdet och livsmedelshallen i väster byggs.

Läs vidare

  • Det gamla Carlstad, Mats Ronge, 1958
  • Från handelsplats till storstad. Fyra sekler med Karlstad på kartan, Per Magnusson, 1995
  • Karlstads historia, del II, Lars Dalgren, 1939
  • Karlstads historia, del III, Lars Dalgren, Ove Moberg, 1954
  • Stadens identitet Strand, del VI 1996, Monica Björklund, Hans Johnsson, 1996
  • Kulturmiljökarta över området. Länk till annan webbplats.

Taggar för sidan

Fastighet
Kultur

Sidan uppdaterad: 2024-09-10

14 December 2024