Örsholmen är en stadsdel i Karlstad som är belägen på en ö vid Klarälvens östra mynning. Områdets bebyggelse präglas av industriell verksamhet som etablerats här sedan grannområdet Lamberget i väst blivit fullt utbyggt. Området började planläggas i slutet av 1960-talet med en rutnätsplan som följer öns naturliga avgränsning.
Örsholmen är namnet på ett tidigare hemman beläget i norra delen av området. Stora delar av ön var under 1600-talet i övrigt allmänning och nyttjades flitigt som betesmark och till ängsslåtter. Det första kända omnämnandet är i 1584 års jordeböcker, som Ölsholmen. Området kom i stadens ägo i samband med att hemmanet Tormestad förvärvades år 1650, då Örsholmen vid denna tid ingick i Tormestads ägor. Enligt ett protokoll från Kammarkollegiet i Karlstad år 1714 framgick att Örsholmens gård donerades till kyrkoherden i Tingvalla församling mot att denne bidrog till uppehälle för fångar i stadens fängelse.
Förutom den ännu kvarvarande Örsholmens gård, belägen i öns nordvästra hörn fanns tidigare också gårdsbebyggelse i sydväst, kallad södra Örsholmen, samt i nordöst. Det nordöstra området benämndes kring sekelskiftet Broviken och senare Älvudden. Detta område bebyggdes från 1900-talet första hälft också med fritidshus.
På 1950-talet anlades flera industriområden i Karlstad, bland annat i Våxnäs och Lugnet.Industriområden i Zakrisdal och Lamberget expanderade. Detta räckte dock inte till för den önskvärda nivån av industrietableringar i Karlstad. Fyra kvarter på Örsholmen planlades för storindustriändamål år 1967. Detta blev inledningen till framväxten av dagens industriområde. Det första företaget som etablerade sig i området var Karlstads plåtverkstad, vars lokaler finns kvar på Sunnanvindsgatan 7.
Örsholmens bebyggelse är idag framförallt av storskalig och industriell karaktär, förlagd i en rutnätsplan som utvidgats gradvis. Undantaget är den bevarade gårdsmiljön vid Örsholmens gård, samt de idrottsanläggningar som omger denna i nordvästra delen av ön. Den äldsta industribebyggelsen är lokaliserad till öns mitt. Övervägande del av bebyggelsen är uppförd under 1970-80-talen och de största anläggningarna är ICAs före detta distributions- och paketeringscentral på Brisgatan, samt C J Wennbergs tidigare lokaler i en byggnad på Östanvindsgatan.
Flera av områdets industribyggnader har en omsorgsfull men även funktionell utformning, med påkostade materialval och representativa entrépartier med planteringar.Vanliga fasadmaterial är trapetskorrugerad plåt och skivmaterial, men många byggnader har även 1970-talskaraktär med fasader av rött tegel eller kombinationer av tegel och plåt. Kontorsbyggnader ifrån denna tid har i regel mycket långa fönsterband som inte sällan sträcker sig längs en hel fasad.
En byggnad med ett distinkt bevarat, tidstypiskt formspråk är belägen mellan Stormgatan, Brisgatan och Västanvindsgatan. Denna är uppförd 1974 som industri-, kontors- och lagerbyggnad för Verktygsbolaget, men används idag som butik. Byggnaden har en tydlig vertikal indelning av fasaden som kan tillskrivas en tidig postmodernistisk stilriktning. Flera modernistiska karaktärsdrag är tydligt närvarande, såsom byggnadens enkla former, upprepande fönstersättningar och industriella byggnadselement.
Bebyggelsen har successivt förtätats i området, framför allt i den sydligare delen, där merparten av industrianläggningarna är uppförda mellan 1980-talets slut och 1990-talets mitt.
Sidan uppdaterad: 2023-05-16