Dingelsundet och Knappstad

{"X":0.1225,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}

Dingelsundet och Knappstad är belägna i sydvästra Karlstad, söder om Zakrisdal och Romstad vid kommungränsen mot Hammarö. Klarälven löper längs Knappstad i öst och fortsätter ut i Vänern vid Dingelsundet i väst. Bebyggelsen utgörs av ett fåtal äldre gårdar med anor från 1500-talet, ett stort antal fritidshus uppförda från tidigt 1900-tal och framåt samt sentida villor. Genom området sträcker sig Skogshallsvägen och Karlstad-Skoghalls järnväg.

Områdets karaktär

Bebyggelsen på Dingelsundet och Knappstad består framförallt av enbostadshus, från små fritidshus till större villor och gårdar. Byggnaderna är huvudsakligen uppförda i 1-1,5 våningar medan gårdarnas äldsta mangårdsbyggnader är i två våningar. Förekommande fasadmaterial är framförallt olika typer av träpanel i röd, gul eller brun kulör. På varje tomt finns vanligen flera uthus, bodar och uteplatser som blickar mot vattnet. Under 2000-talet har villor byggts på både nya tomter och på befintliga fritidshustomter.

Kring områdets gårdar är landskapet öppet med långa vyer över åkermark. Förbi gårdarna sträcker sig områdets äldsta vägar. Vägarna är oasfalterade och kantas av stora träd och stenmurar vilket visar på områdets långa historik. Det öppna landskapet omges av skog där ett mer slingrigt vägnät leder till vattnet och små fritidshus på kuperade naturtomter. Fritidshusen är mycket välanpassade till platsens natur och är ofta placerade tätt intill höga träd på öppen plintgrund som förhåller sig till den bergrika topografin.

{"X":0.0725,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Fritidshus från 1920- till 30-talet på kuperade naturtomter i Västra Dingelsundet.

Dingelsundet och Knappstad i årtal

  • 1500-tal Dingelsundet och Knappstad omnämns i skriftliga källor.
  • 1760 Mangårdsbyggnaden på Dingelsundets gård uppförs.
  • 1870-tal Knappstad gård blir Västra Knappstad gård vid en hemmansklyvning.
  • 1881 Dingelsundets gård styckas av och blir två gårdar.
  • 1900 Västra Knappstad gård styckas av och blir två gårdar.
  • 1910-20-tal Fritidshus börjar byggas i området.
  • 1921 Dingelsundets skola läggs ner när en ny öppnas på Vidön.
  • 1930 Gården Östra Knappstad rivs och ersätts av en funkisvilla.
  • 1930-50-tal Sommarstugeområden tillkommer längs strandlinjerna.
{"X":0.0,"Y":0.0,"Width":1.0,"Height":1.0}
Häradsekonomiska kartan från 1883-95 visar Dingelsundet och Knappstads gårdar med jordbruksmark, ett fåtal vägar och ett skolhus.

Dingelsundets gård

Dingelsundet var ursprungligen en ö vars sund senare har vuxit samman med Knappstad i norr. Dingelsundet omnämns första gången i skriftliga källor 1582, då som just Dingelsöön men kom från omkring hundra år senare att benämnas Dingelsundet. Dingelsundets gård anlades i början av 1700-talet. Mangårdsbyggnaden är uppförd år 1760 och är idag Dingelsundets äldsta bevarade byggnad.

Dingelsundets gård var länge den enda bebyggelsen på Dingelsundet och ägde merparten av marken i området. Vid en hemmansklyvning 1881 delades gården upp och den yngste sonen i hushållet uppförde en mangårdsbyggnad med ekonomibyggnader strax nordväst om Dingelsundets gård. Vid en andra avstyckning år 1911 såldes norra delen av gårdens ägor och Björkhaget i områdets nordöstra del blev den tredje jordbruksfastigheten i området.

Strax öster om Dingelsundets gård låg tidigare ett skolhus som uppfördes år 1877 för barn från Vidön, Knappstad och Dingelsundet samt underliggande torp. Undervisningen pågick här från 1879 fram till 1921. Efter att Uddeholmsbolaget etablerade sig på Skoghall ökade befolkningen på Vidön och en skola öppnades där istället.

{"X":0.0025,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Längs vägen till mangårdsbyggnaden från år 1760 på Dingelsundets gård finns gamla stenmurar och grindstolpar.
{"X":0.165,"Y":0.0,"Width":0.675,"Height":1.0}
Flygfoto från år 1979 över Västra Knappstad.
{"X":0.0925,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Mangårdsbyggnaden från 1800-talet är det äldsta bevarade bostadshuset i Knappstad.

Knappstads gård

Knappstad finns omnämnt i skriftliga källor från 1568, då som Frälsetorpet Knapstadh. Namnet härstammar från tilltalsnamnet Knapp samt ordet stad som är en äldre benämning för boplats. Frälsetorpet blev senare ett hemman och finns utritat på karta vid storskiftet 1781. Hemmanet utgjordes vid denna tid av Knappstad gård som var belägen ungefär på den plats där det idag finns två äldre bostadshus och ladugårdar vid Skoghallsvägen.

På 1870-talet genomgick Knappstad gård laga skifte och kom därefter att kallas Västra Knappstad gård då Östra Knappstad gård tillkom i öster. Vid tiden kring skiftet byggdes även torpet Brännåsen och backstugan Löten intill Knappstadviken och Klarälven.

I början av 1900-talet styckades Västra Knappstad av och blev två gårdar. År 1903 byggdes det idag gula bostadshuset strax öster om den äldre röda mangårdsbyggnaden från 1800-talet, som också fortfarande finns kvar. Gården Östra Knappstad revs på 1930-talet och ersattes av den vitputsade funkisvilla som finns på platsen idag.

Knappstads äldsta väg sträcker sig från Västra Knappstads gårdar över tomten vid funkisvillan på Östra Knappstad vidare till Löten och Brännåsen. På Västra Knappstad fanns också byggnader väster om nuvarande Skoghallsvägen och vid järnvägen. Järnvägsspåret drogs genom gårdens ägor år 1915 i samband med etableringen av sågverket på Skoghall.

Fiske och vasstäkt

Strandlinjerna kring Dingelsundet och Knappstad har historiskt varit viktiga lägen för fiske och vasstäkt. Detta framgår tydligt i handlingar över laga skifte av Dingelsundet 1838, som beskriver hur de platser som används för fiske är samfällda och även fortsättningsvis ska vara det. På kartan är fiskeplatserna markerade och har beskrivande namn för vilken typ av fiske som var vanligt här.

Fiskeplatserna har namn som Tvärsläpa laxkast, Raskastet, Bergkastet och Guppa notkast. I den historiska sammanställningen Dingelsundet förr och nu (Tor Silve, 2001) framgår att en av ägarna till Dingelsundets gård ska ha livnärt sig på laxfiske och bedrivit jakt i området under 1900-talets första hälft. Fiskets betydelse i området går att följa ännu längre tillbaka i tiden genom en karta över Vidön från 1697 där ett flertal markeringar för fasta fisken är inritade i Dingelsundsådran.

Fritidshusen

Under 1900-talets första decennier började gårdarna på Dingelsundet och Knappstad att stycka av eller arrendera ut mark till fritidshustomter. På 1930- och 40-talet ökade fritidshusbebyggelsen och sommarstugeområden växte fram.

Intresset av att ägna sig åt friluftsliv är en följd av 1800-talets och det tidiga 1900-talets industrialisering och urbanisering. Växande och allt mer förorenade städer frambringade ideologier om friluftslivet som hälsofrämjande och badorter, badhotell och stora sommarvillor blev vanligt för samhällets övre klasser.

En bit in på 1900-talet blev små sportstugor och camping ett sätt för en bredare allmänhet att ta del av friluftslivet, vilket även hänger samman med möjligheten att vara ledig på sommaren. År 1938 lagstadgades två veckors semester för alla och lagändringen tillsammans med folkhemmets förbättrade ekonomiska och sociala villkor ledde till en stor ökning av antalet fritidshus.

Sportstugan blev populär bland medelklassen och var ämnad för sport och friluftsliv. Stugornas genomsnittsstorlek var 40 kvadratmeter och de var ofta billiga att uppföra. Sommarstugan däremot var en större villa där hela familjen skulle kunna tillbringa sommaren med alla bekvämligheter. Gemensamt för de tidiga sommar- och sportstugorna var att byggnaderna skulle underordna sig naturen och varsamt placeras i terrängen utan stora markingrepp. Stugtomterna nåddes vanligen via små skogsstigar eller med båt.

{"X":0.0725,"Y":0.0,"Width":0.75,"Height":1.0}
Tidstypiskt fritidshus byggt år 1942 i sydvästra Dingelsundet.
{"X":0.1,"Y":0.0,"Width":0.7,"Height":1.0}
Välbevarad sommarvilla från år 1919 vid nordvästra Dingelsundets strandlinje.

Läs vidare

Sidan uppdaterad: 2023-05-16

1 Oktober 2023