Så hanterar du jätteloka

Jätteloka är en stor och kraftig växt med tjock ihålig stjälk som kan bli 1,5-4 meter hög. Bladen är stora och flikiga och blomman är stor och vit. Jätteloka finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att det är markägarens ansvar att bekämpa och minska spridningen av växten.

Flera jätteloka längs grusväg med en skottkärra
Jätteloka
Närbilden på stjälken av jätteloka

Jätteloka är en stor och kraftig växt med tjock ihålig stjälk som kan bli 1,5-4 meter hög. Bladen är stora och flikiga och blomman är stor och vit. Jätteloka finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att det är markägarens ansvar att bekämpa och minska spridningen av växten.

Tack vare den stora vita blomman sprider jätteloka mängder med frön som kan leva i marken i upp till fem år. Det bästa sättet att minska spridningen och bekämpa växten är därför att ta bort fröställningarna kontinuerligt under många år. Även upprepad rotkapning och uppgrävning är metoder som kan fungera.

Kan ge brännskador - använd skyddsutrustning


Viktigt att tänka på vid hantering av jätteloka är att använda skyddskläder! Lokans växtsaft i kombination med solljus ger brännskador, så var försiktig. Använd handskar, täckande klädsel och glasögon.

Kännetecken och förväxlingsarter


Jättelokan förväxlas lätt med hundkäx, kvanne, strätta och björnloka. Det främsta kännetecknet är att jättelokan är betydligt större än sin förväxlingsarter. Släktingen björnloka finns naturligt i Sverige men är mycket mindre. Dock är den, precis som jätteloka, giftig och kan orsaka brännskador vid beröring. Även strätta, kvanne och hundkäx kan mistas för jätteloka, dessa är tillskillnad från jättelokan helt ofarliga. Strätta är en till och med en viktig nyttoväxt för vårt betande vilt.

Taggar för sidan

Naturvård, parker

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

17 Maj 2024