Hållbarhetsbedömning

Karlstads kommun har valt att utvidga miljö­konsekvens­beskrivningen till att även omfatta alla dimensioner av hållbar utveckling. Dessa är sammanställda i en hållbarhets­bedömning. Syftet med den är att utvärdera översiktsplanens eventuella inverkan på miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter.

Icke-teknisk sammanfattning

Inledning och bakgrund

Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring för hur den fysiska miljön bör användas, utvecklas och bevaras i Karlstads kommun fram till 2050. Översiktsplanering är en ständigt pågående process i Karlstads kommun och den senaste kommunomfattande översikts­planen antogs år 2012. Karlstads kommun har nu tagit fram en reviderad översiktsplan, Översiktsplan 2050 för Karlstads kommun. Nya översiktsplaner förväntas alltid medföra betydande miljöpåverkan. Därmed betyder det att en miljö­konsekvens­beskrivning ska upprättas som identifierar och pekar ut vilka effekter översiktsplanens planförslag kan innebära för människor, djur, mark, vatten, klimat, kulturmiljö och landskap.

Karlstads kommun har valt att utvidga miljökonsekvensbeskrivningen till att även omfatta samtliga dimensioner av hållbar utveckling och att sammanställa detta i en hållbarhets­bedömning. Syftet med hållbarhetsbedömningen är att utvärdera översiktsplanens eventuella inverkan på miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter.

Nollalternativ

Nollalternativ är ett alternativ som beskriver den sannolika utvecklingen i Karlstads kommun om planen inte genomförs. Ett sådant alternativ kallas nollalternativ. För Karlstads nya översiktsplan blir nollalternativet kommunens befintliga översiktsplan, Översiktsplan för Karlstad kommun 2012.

Planförslag

Utgångspunkten för översiktsplanen har varit en hållbar utveckling, där kommunens vision är att växa, men där avvägningar har gjorts för att säkerhetsställa miljömässiga, sociala och ekonomiska värden. Tyngdpunkten i planförslaget ligger på en utveckling inom Karlstads tätort, med nya utbyggnadsområden, förtätning samt en stadsomvandling av stadsdelarna Våxnäs och Tormestad/Lamberget. Utöver Karlstad föreslås en större utveckling av tätorterna Vålberg samt Väse. Deras koppling till infrastrukturen (E18 och järnväg) möjliggör för en större utveckling av nya verksamheter och fler bostäder.

Utveckling av bostäder föreslås även i kommunens övriga mindre tätorter; Molkom, Edsvalla samt Vallargärdet. Ny verksamhetsmark föreslås även i Molkom och Vallargärdet. Järnvägsreservat för Värmlandsbanan pekas ut, och nya tågstopp föreslås i Vålberg och Skattkärr. I samband med den stadsomvandling som föreslås på Tormestad/Lamberget kommer ny sträckning av järnvägsspår och transportled för tung och farligt gods att ledas om för att minska säkerhetsrisker, buller och luftföroreningar. Viktig grönstruktur har pekats ut för att säkerhetsställa natur- och friluftsvärden för ekosystemtjänster och rekreation i takt med att staden och kommunen växer.

Konsekvenser

För den miljömässiga dimensionen medför översiktsplaneförslaget överlag små till måttliga miljökonsekvenser. Inom aspekten hushållning med mark och resurser innebär ett par markanspråk stora miljökonsekvenser. Främst är det förlusten av större ytor med jordbruksmark samt ekosystemtjänster inom ianspråktagen naturmark som medför negativa konsekvenser. Samtidigt som nya markanspråk på naturmark innebär negativa konsekvenser innebär planförslaget också positiva konsekvenser för miljömässig hållbarhet eftersom mark med höga värden för naturmiljö och friluftsliv till stor del sparas och skyddas.

För den sociala dimensionen bedöms översiktsplaneförslaget bidra till en mycket god utveckling som förbättrar den sociala hållbarheten i Karlstad. Planförslaget bygger i stor utsträckning på en utveckling av en sammanhängande stad med närhet till frilufts- och rekreationsområden, service och kollektivtrafik. Planförslaget förespråkar en blandning av bostadstyper, funktioner och service vilket möjliggör för hållbarare stadsdelar med en social sammanhållning.

För den ekonomiska dimensionen innebär planförslaget både positiva och negativa konsekvenser. Utifrån att förslaget betonar förtätning som strategi kan befintliga resurser nyttjas vilket håller nere kostnader. De nya markanspråken innebär dock ett behov av åtgärder inom lokal infrastruktur och försörjningssystem såsom VA, elnät och andra ledningssystem samt inom offentlig service vilket medför stora utgifter. Dock innebär placeringen av de nya markanspråken att det finns tekniska försörjningssystem att bygga vidare på vilket är positivt.

Översiktsplaneförslaget bedöms överlag påverka den fysiska planeringen åt rätt håll och bidra till en hållbar utveckling.

Uppföljning

Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning redovisa planerade åtgärder för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen medför.

I en växande kommun där efterfrågan på mark är stor är det omöjligt att helt undvika betydande miljöpåverkan. Kommunen har därför integrerat miljöbedömningar i planerings­processen för att minimera eller helt undvika negativ miljöpåverkan. Där en betydande miljöpåverkan bedömts uppstå till följd av planens ställningstaganden har förslag på åtgärder för att hindra eller minimera den negativa påverkan tagits fram. Dessa åtgärder är sedan införda som strategiska ställningstaganden eller medskick till efterföljande planerings- och tillståndsprocesser i översiktsplanehandlingen.

Miljösituationen som helhet i kommunen följs kontinuerligt upp inom ramen för kommunens arbete med målanalyser och måluppfyllelse kopplade till kommunens övergripande mål i strategisk plan. Översiktsplanens inriktningar har då utgjort ett verktyg för att staka ut vägen mot måluppfyllelser inom såväl miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet kopplat till mål i den strategiska planen. I sin tur utgör slutsatser inom målanalysarbetet underlag för kommunens arbete med att aktualitetspröva översiktsplaneringen.

Uppföljning av betydande miljöpåverkan ska ske genom att mäta och följa upp de miljömässiga aspekter som definieras i hållbarhetsbedömningen. Detta görs inom ramen för arbetet med kommunens planeringsstrategi.

Hållbarhetsbedömning med MKB

Inledning

Detta dokument är en hållbarhetsbedömning av Karlstads kommuns översiktsplan. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön bör användas, utvecklas och bevaras fram till 2050. Översiktsplanen är därmed ett viktigt politiskt dokument och en av få lagstadgade planer en kommun är skyldig att ha.

Syftet med översiktsplanen är att göra avvägningar och prioriteringar mellan olika intressen som kan vara svåra att förena eller som är motstående. Enligt 6 kap. 3§ miljöbalken ska en kommun som upprättar en plan enligt plan- och bygglagen göra en strategisk miljö­bedömning om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Då en översiktsplan i nästan alla avseenden antas medföra en betydande miljöpåverkan krävs det att man inom arbetet med översiktsplanen gör en strategisk miljöbedömning inklusive en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljökonsekvensbeskrivningen har i detta dokument breddats till en hållbarhetsbedömning för att kunna beskriva planens konsekvenser ur ett helhetsperspektiv för en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling används för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling
och syftar till en utveckling som möter dagens behov utan att äventyra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina behov. Begreppet brukar delas in i de tre hållbarhetsdimensionerna: miljömässig-, ekonomisk- och social hållbarhet. En balans inom de tre dimensionerna ska eftersträvas för att säkerställa en hållbar framtid. Miljömässig hållbarhet syftar till att hushålla med naturresurser för människor och andra organismer och undvika skada på de naturliga systemens möjligheter att förse samhällen och människor med naturresurser och ekosystemtjänster. Social hållbarhet innebär ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever med god hälsa utan orättvisa skillnader. Den ekonomiska hållbarheten syftar till att nyttja och stödja resurser för att skapa långsiktigt hållbara värden utan att äventyra den miljömässiga och sociala hållbarheten. Både Miljöbalken och Plan- och bygglagens syften är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till miljö­mässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Miljöbalken har också som syfte att skydda naturen och bevara biologisk mångfald.

Syfte och mål

Syftet med en hållbarhetsbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva översiktsplanens konsekvenser för en hållbar framtid ur ett helhetsperspektiv.
Karlstads kommun har valt att utvidga miljökonsekvensbeskrivningen till att omfatta samtliga dimensioner av en hållbar utveckling och att sammanställa detta i en hållbarhets­bedömning. Syftet med hållbarhetsbedömningen är därmed att identifiera, beskriva och utvärdera översiktsplanens eventuella inverkan på miljömässiga, ekonomiska samt sociala aspekter. Bedömningen av den miljömässiga hållbarheten motsvarar en miljökonsekvensbeskrivning.

Avgränsning

Hållbarhetsbedömningen omfattar samma geografiska område som översiktsplanen. Tidshorisonten för översiktsplanen sträcker sig till 2050.

Bedömda alternativ

Översiktsplan 2050

Utgångspunkten för översiktsplan 2050 är att Karlstads kommun vill fortsätta utvecklas i en flerkärnig struktur där hela kommunen ges förutsättningar att utvecklas. Karlstads tätort utgör i denna struktur en central, stadsmässig knutpunkt av regional betydelse, medan kommunens andra tätorter utgör viktiga samlingspunkter för service, arbetsplatser och boendemiljöer av mer småskalig karaktär. Nedan redovisas översiktsplaneförslaget kortfattat. För att ta del av förslaget i sin helhet läses granskningsförslaget Karlstads Översiktsplan 2050.

Bebyggelsestruktur

I Karlstads tätort förslås en utveckling genom förtätning av den befintliga bebyggelsen i prioriterade lägen. Nya utbyggnadsområden föreslås i Fallängen, Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik, samt Trangärd och Trangärdstorp. En omvandling av tidigare verksamhets- och handelsområde till ny blandad bebyggelse föreslås i Våxnäs och Tormestad/Lamberget. Behovet av ny verksamhetsmark inom kommunen uppkommer i samband med stadsomvandlingen av Våxnäs och Tormestad/Lamberget och därför föreslås nya ytor för verksamheter vid Eriksberg. Vid Karlstads flygplats föreslås ytor för störande verksamheter.

Vålberg och Väse är utöver Karlstad tätort prioriterade orter för utveckling. De är båda strategiskt placerade i förhållande till infrastrukturen, E18 samt järnväg, vilket möjliggör för en större utveckling av verksamhetsmark och bostäder. Inom samtliga mindre tätorter föreslås ny bebyggelse genom förtätning och nya markanspråk. Ny verksamhetsmark föreslås även i Molkom och Vallargärdet.

Natur- och friluftsliv

För att tillgodose kommuninvånarnas tillgång och närhet till en mångfald av grönstruktur har prioriterad grönstruktur pekats ut i markanvändningskartan. Områdena har ett högt värde för friluftsliv och natur samt fyller flera funktioner som är betydelsefulla för den långsiktiga bebyggelseutvecklingen.

Grönstrukturen utgörs av sammanhängande områden med höga naturvärden som utgör en grund för stadens ekosystemtjänster. För att ekosystemtjänster ska fungera behövs en sammanhängande struktur eftersom de innehåller viktiga livsmiljöer och säkerställer betydelsefulla spridningssamband.

Kommunikationer / infrastruktur

Översiktsplanen föreslår järnvägsreservat för Värmlandsbanan för att förbättra kapaciteten på järnvägen. För att möjliggöra för godstrafik föreslås en upprustning samt utveckling av järnvägsspåren i Vålberg. Nya tågstopp i Vålberg och Skattkärr möjliggör för utveckling av persontrafiken.

I samband med stadsomvandlingen av Tormestad/Lamberget föreslås nya väg- och järnvägsförbindelser för att leda bort den farliga och tunga trafiken. En ny östra förbindelse kommer koppla samman Hammaröleden med E18 via Kalvholmen, Örsholmen och Välsviken. På sikt föreslås Herrhagsbangården att avvecklas och i stället få en överlämnings­bangård på Sjöstad och en växlingsbangård på Kalvholmen. En ny vägkoppling mellan E45 och Edsvallavägen föreslås för att avleda tung trafik från att gå genom Edsvalla.

Nollalternativ

Nollalternativet beskriver den sannolika utvecklingen om planen inte genomförs. För Karlstads översiktsplan så utgörs nollalternativet av kommunens befintliga översiktsplan, ÖP 2012. Nollalternativet beskriver större strukturförändrande förändringar som gjorts mellan ÖP12 och ÖP2050.

Planer och strategier

Nationella och regionala planer

Även om kommunen har planmonopol planeras inte all fysisk utveckling av kommunen. Statliga och regionala aktörer planerar för investeringar och åtgärder som kommer att påverka förutsättningarna att bo och verka i kommunen. Nedanstående planer och program får en påverkan på utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen, oavsett om översiktsplaneförslaget vinner laga kraft eller inte.

Den regionala utvecklingsstrategin - Värmlandsstrategin

Region Värmland har det regionala utvecklingsansvaret och utarbetar en strategi för regionens utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin anger bland annat att Värmland ska vara öppet och välkomnande, och allt från våra natursköna miljöer till vårt rika kulturliv ska vara till för alla. För att utveckla länet krävs ett hållbart transportsystem för gods- och persontrafik och det ska vara lätt att ta sig inom, till och från länet och ut i världen.
Kommunen har med översiktsplanen en nyckelroll för att skapa förutsättningar för genomförbarhet i mål och ambitioner som formuleras i den regionala utvecklingsstrategin. Karlstad ska fortsätta att vara en regional och nationell tillväxtmotor som bidrar till en dynamisk och expanderande arbetsmarknad. Utvecklingen av transportinfrastrukturen i stråket mellan Oslo och Stockholm är en prioriterad utvecklingsfråga som skapar förutsättningar för en regionförstoring och tillväxt.

Ett förbättrat och transportsystem gör det enkelt för kommuninvånare och företag att välja hållbara transportsätt. Översiktsplanen reserverar också mark som tidigare utretts för ny järnvägsinfrastruktur och planerar mark för bostäder och verksamheter som drar nytta av läget i stråket. För att dessa lägen ska utgöra attraktiva boendemiljöer gör översiktsplanen tydliga avvägningar mellan plats för tillväxt, och plats för rekreation och fritidsaktiviteter.

Nationell och regional plan för transportinfrastruktur

Region Värmland ansvarar för att ta fram en länsplan som anger målen för utvecklingen av den regionala transportinfrastrukturen i Värmland. Region Värmland har länge prioriterat E18 och E45 samt riksvägarna 61, 62, 63 och väg 236. Tillsammans knyter de ihop länet och utgör förutsättningar för Värmlands förbindelser med omvärlden.

Infrastrukturförbättringarna är viktiga för att utveckla den regionala arbetsmarknadsregionen och i nuvarande planperiod sker kapacitet- och trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 61/62 norr om Bergvik och väg 236.

Vidare har Värmlandsbanan och Norge/Vänerbanan hög prioritet bland järnvägarna då de har störst betydelse för regionen med mest gods- och persontrafik. På Värmlandsbanan planeras åtgärder för stärkt kapacitet finansierade i nationell plan för infrastruktur.

Prioriteringar och åtgärder i planerna för utveckling i transportinfrastrukturen kan skapa nya förutsättningar för utveckling i kommunen. Karlstads kommun fortsätter att prioritera stadsutveckling och förtätning runt Karlstad C i syfte att förstärka Karlstad som nodstad med tillgänglighet till hållbara transporter i stråket mellan Oslo och Stockholm.

Kapacitet och trafiksäkerhet på samtliga regionala vägar har betydelse för tillgängligheten till Karlstad och regionförstoringen. Genom att kommunen tar ställning för ett genomförande av den sedan tidigare planerade östra förbindelsen kan väg 236 flyttas från Tormestad och därmed skapas en bättre framkomlighet med färre konflikter mellan vägen och planerad stadsutveckling.

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet och tar fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram som är ett långsiktigt strategiskt dokument för kollektivtrafik i länet. Programmet innehåller mål om andelen resor med hållbara transportslag, kundnöjdhet, miljöpåverkan och tillgänglighet och pekar i nuvarande plan ut en riktning mot ett mer flexibelt och behovsanpassat resande och kollektivtrafik. Eftersom all kollektivtrafik numer är att betrakta som kommersiell ska planeringen av allmän kollektivtrafik ta hänsyn till om det finns intresse av att bedriva kommersiell kollektivtrafik.

Utformningen av kommunal infrastruktur sätter förutsättningar för kollektivtrafikens framkomlighet och tillgänglighet. I takt med att staden och kommunen växer skapas nya kundunderlag för kollektivtrafiklösningar, därför är det viktigt att fysiska planeringen och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Karlstads kommun fortsätter arbeta tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten för en långsiktig planering av kollektivtrafikens utveckling i kommunen.

Regional cykelplan

Den regionala cykelplanen syftar till att förbättra och bygga ut cykelvägarna mellan och utanför regionens tätorter. Planen har tagits fram av Region Värmland, och utgör ett underlag för prioriteringar av åtgärder i cykelinfrastrukturen med statliga medel från länsplanen. Planen slår fast att cykel ska vara en naturlig del i all samhällsplanering och åtgärder för ökad och säker cykeltrafik ska integreras i all lokal och regional planering. Genom att prioritera cykelns utveckling som ett eget transportslag och prioritera dess utveckling, stärks cykelns betydelse för transporter.

Goda cykelförbindelser mellan Karlstads tätort, kommunens mindre tätorter och grannkommuner är viktigt för att göra cykelpendling i Karlstadsregionen attraktivt. Karlstads kommun kommer fortsatt att prioritera åtgärder i förbättrad cykelinfrastruktur mellan stad och tätorter i Karlstadsregionen i samband med ansökningar om statlig medfinansiering. På så sätt skapas förutsättningar att nå måluppfyllelse i den regionala cykelplanen.

Bedömningsgrunder och metod

Arbetet med hållbarhetsbedömningen har samordnats och integrerats med planarbetet. Hållbarhetsbedömningen utgör därmed även strategisk miljöbedömning enligt miljöbalken 6 kap interagera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

För varje geografi har en konsekvensbedömnings gjorts utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. Varje hållbarhetsdimension har ett flertal aspekter som en markanvändning kan påverka. Markanvändningens konsekvens på de olika aspekterna har bedömts med en skala.

Bedömningsgrunder

För att beskriva och värdera de förändringar som ett genomförande av planen kan medföra används olika juridiska, eller på annat sätt vedertagna, mål, riktlinjer och regelverk. Dessa fungerar som en vägledning för att bedöma översiktsplanens miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. Gemensam term för dessa brukar kallas för bedömningsgrunder och beskrivs nedan.

Miljöbalken

Miljöbalken reglerar hur mark och vatten får användas och bebyggas och har som syfte att främja en hållbar utveckling. Det är i miljöbalken kravet om miljökonsekvensbeskrivningar ställs om en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bestämmelser i Miljöbalkens kapitel 3, 4, 5, 6 och 7 ligger till grund för bedömningen.

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen styr all planläggning av mark, vatten och byggande och är därför relevant i arbetet med översiktsplanen. Bestämmelser enligt kap 1 och 2 i plan- och bygglagen ligger till grund för bedömningen.

Agenda 2030

De 17 globala målen i Agenda 2030 syftar till att skapa hållbar utveckling som innebär att vi tillgodoser dagens behov i samhället utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Världens länder ska fram till år 2030 gå mot en hållbar, rättvis och jämlik framtid utan fattigdom och hunger där vi tillsammans löser klimatkrisen. De globala målen med dess delmål syftar till att uppfylla och balansera de tre dimensionerna av hållbar utveckling och är därför sammanlänkade och odelbara. Översiktsplanen ska utifrån fysisk planering bidra till måluppfyllelse av de globala målen utifrån Karlstads förutsättningar och möjligheter.

Folkhälsopolitiska målen

De folkhälsopolitiska målen består av åtta målområden och används som grund för bedömning av de sociala konsekvenserna och översiktsplanens inslag till den sociala hållbarheten. Främst folkhälsomål 5 och 6 ligger till grund för bedömningen.

Mål för friluftspolitiken

De tio målen för friluftspolitiken syftar till att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv. Alla människor ska enligt målen ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

Kulturmiljölagen

Kulturmiljölagen är en lag som reglerar bevarandet och vården av kultur- och kulturarvsområden, vilket innehåller bestämmelser som syftar till att skydda och bevara kulturhistoriskt eller kulturellt värdefulla miljöer, byggnader eller platser.

Transportpolitikens övergripande mål

Transportpolitikens övergripande mål är att säkerhetsställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Aspekter

Konsekvenserna av Översiktsplan 2050 bedöms utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna med bedömningsgrunderna som vägledning. Till varje hållbarhetsdimension finns ett flertal olika aspekter som ett markanspråk kan påverka och inom varje aspekt finns en avgränsning. Nedan beskrivs hur aspekterna avgränsas.

Aspekter inom miljömässig hållbarhet

Naturmiljö

Aspekten avgränsas till att bedöma påverkan på skyddade naturmiljöer enligt 7 kap miljöbalken, riksintressen för naturvård, spridningssamband, livsmiljöer, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Rekreation och friluftsliv

Aspekten avgränsas till att bedöma påverkan på riksintresseområde för friluftsliv. Översiktsplanens påverkan på tillgänglighet till grönområden och rekreationsområden redovisas under konsekvenserna för den sociala dimensionen under aspekten Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden.

Kulturmiljö

Aspekten avgränsas till att bedöma påverkan på kulturreservat, riksintressen för kulturmiljövård, fornlämningar samt övriga kulturhistoriska värden.

Vatten

Aspekten avgränsas till att bedöma påverkan på ytvatten, grundvatten, vattentäkter samt miljökvalitetsnormerna för vatten. Påverkan på VA-system redovisas inom den ekonomiska dimensionen under aspekten Förutsättningar för god hushållning med gemensamma resurser.

Hushållning med mark och resurser

Aspekten avgränsas till att bedöma påverkan på jordbruksmark och skogsbruk som är av nationellt intresse, och ska ianspråktas restriktivt enligt miljöbalkens bestämmelser.

Människors hälsa

Aspekten avgränsas till att behandla påverkan på människors hälsa från buller samt luftföroreningar. Översiktsplanens påverkan på människors hälsa baserat på tillgång till gröna miljöer samt socioekonomi redovisas under konsekvenserna för den sociala dimensionen.

Risk och säkerhet

Aspekten avgränsas till risker kopplade till ras och skred, översvämning, farligt gods, förorenade områden samt verksamheter som har stor omgivningspåverkan.

Aspekter inom social hållbarhet

Närhet till service

Aspekten avgränsas till att gälla tillgänglighet till viktiga målpunkter i staden och påverkan på offentlig och kommersiell service.

Tillgång till hållbara transporter

Aspekten avgränsas till att gälla tillgången till hållbara persontransporter, kollektivtrafik samt tillgången till gång- och cykelvägar.

Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden

Aspekten avgränsas till att gälla tillgång till grön- och rekreationsområden samt sammankopplingen mellan dessa.

Segregation och barriärer

Avgränsas till översiktsplanens påverkan på barriärer, sammankoppling av olika områden samt strävan efter en sammanhållen och inkluderande kommun.

Faktorer som bedöms är bland annat barriärer och bebyggelsestruktur.

Aspekter inom ekonomisk hållbarhet

Förutsättningar för god hushållning med gemensamma resurser Aspekten avgränsas till att belysa hur översiktsplaneförslaget påverkar behovet av kommunal service i form av skolor
och förskolor, samt påverkan på behovet av investeringar i infrastruktur och försörjningssystem.

Förutsättningar för näringslivet

Aspekten avgränsas till att bedöma översiktsplaneförslagets påverkan på näringslivet genom tillgång till: mark, infrastruktur samt kompetens och arbetskraft.

Förutsättningar för transportinfrastruktur och tillgänglighet

Aspekten avgränsas till att bedöma översiktsplaneförslagets påverkan på tillgången till hållbara transporter utifrån planeringen för infrastruktur, samt hur utvecklingen av infrastrukturen stödjer den ekonomiska hållbarheten.

Förutsättningar för hushållens ekonomi

Aspekten avgränsas till att bedöma planförslagets påverkan på tillgången till bostäder och utvecklingen av arbetsmarknaden i takt med den växande befolkningen.

Metod

För att redogöra för planförslagets påverkan förklaras den fysiska åtgärden och den förändring som åtgärden medför. Konsekvensen bedöms sedan utifrån betydelsen av förändringen för de värden som blir påverkade. En särskiljning av bedömningen för miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter har gjorts.

Miljömässig och ekonomisk hållbarhet

För bedömningen av den miljömässiga och den ekonomiska dimensionen bedöms konsekvensen utifrån en skala för hur stor den negativa konsekvensen blir. För att beskriva betydelsen av konsekvensen för de värden som påverkas går skalan som använts från små konsekvenser till inga/obetydliga konsekvenser, måttliga konsekvenser till stora konsekvenser.

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen bedöms utifrån en målbaserad konsekvensbedömning. De mål som bedöms är de som finns inom PBL, Agenda 2030, Mål för friluftspolitiken, och Folkhälsopolitiska målen. Det innebär att översiktsplanens måluppfyllelse bedöms enligt följande skala från måluppfyllelse motverkas, ingen måluppfyllelse, viss måluppfyllelse, god måluppfyllelse och mycket god måluppfyllelse.

Konsekvensbedömning per geografiskt område

Vålberg och Edsvalla

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

Vålberg och Edsvalla är omgärdade av ett sammanhängande jordbruks- och skogslandskap.
Jordbruksmarken bildar ett öppet landskap som ger natursköna siktlinjer och används aktivt för jordbruk. I Vålbergs södra del ligger Bålbergets naturreservat som är en viktig del i samhällets grönstruktur. Större områden söder om E18 och öster om älven omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt kap. 4 MB. Ett område med bäckraviner finns i Vålberg. Tätorterna är rika på fornlämningar och andra kulturhistoriska värden. Fornminnen finns bland annat på Gerrudberget, Risåsen och intill Malma gård. Möjliga fornlämningar har också pekats ut i både centrala och norra Edsvalla. Mark på den östra sidan av älven i höjd med Vålberg omfattas av riksintresse för kulturmiljövård.

Norsälven löper öster om både Vålberg och Edsvalla och har idag måttlig status främst på grund av den fysiska livsmiljön. Stränderna intill älven har betydande naturvärden. Närmaste vattenskyddsområde ligger på östra sidan av Norsälven utanför tätorterna.

Visst buller kommer idag från Malma bergtäkt som med anpassningar av verksamheten kunnat hålla nivåer inom gällande riktvärden. Järnvägen har också inverkan på dagens bullernivåer. Norsälven medför risker för ras och skred som kan begränsa ny bebyggelse.

Konsekvenser

Naturmiljö

Ett nytt markanspråk för bostadsbebyggelse pekas ut i norra Vålberg. Området består till största del av skogsmark och markanspråket berör vissa ekologiska spridningssamband. Konsekvenserna bedöms små då sambanden är så pass utbredda att ingen särskild åtgärd är nödvändig. Den utpekade värdefulla bäckravin som finns i anknytning till området bekräftas genom att den inkluderas som del av Vålbergs grönstruktur. Naturvärdena längs älven i Vålberg ingår också som del av en sammanhängande grönstruktur.

Den föreslagna väganslutningen mellan E45 och Edsvallavägen går genom ett biotopskydd i form av ravinskog. Väganslutningen medför sannolikt måttliga negativa konsekvenser till stora negativa konsekvenser på området beroende på teknisk utformning. Intresset av att åstadkomma en fullgod trafiklösning bedöms väga tyngre än biotopskyddet i detta fall, men processen behöver i framtiden hanteras i en särskild dispensprövning.

Kulturmiljö

Ett markanspråk på Gerrudberget berör ett tidigare utpekat fornminne i form av en gårdstomt. En möjlig fornlämning i centrala Edsvalla finns utpekat i kommunens underlag, och ett markanspråk för bostadsbebyggelse kan beröra detta. Vidare utredning gällande fornminnena bör göras inom den fortsatta planeringen.

Vid nybyggnation hårdgörs fler ytor och skapar större ytavrinning och minskat upptag av vatten från växtlighet. Påverkan på Norsälvens vattenstatus kan försämras om inte vattnet renas genom dagvattenhantering i de nya områdena innan de når recipienten.

Hushållning med mark och resurser

Betydande arealer av jordbruksmark pekas ut i Vålberg för såväl bostäder som verksamheter. En generell konsekvens av att jordbruksmark tas i anspråk är att den totala mängden jordbruksmark minskar, vilket kan försämra förutsättningarna för både lokal och nationell självförsörjning. Exploateringen bedöms ha stora negativa konsekvenser eftersom ytorna är stora och jordbruksmark är av nationellt intresse och åtgärden irreversibel.

Människors hälsa

Ytterligare markanspråk för verksamheter av den typ som avses i Vålberg kan på sikt innebära betydande ökningar i tung trafik och därmed buller. Dessa konsekvenser kan hanteras genom att en ny väganslutning mellan E45 och Edsvallavägen anläggs, i syfte att leda om tung trafik från befolkade delar av Vålberg och Edsvalla. Buller från Malma bergtäkt påverkar ny mark som pekas ut för bostäder i norra Vålberg. Bullerkarteringar bör ske i detaljplaneskede och eventuella bullerskyddsåtgärder behöver övervägas för att säkerställa en god levnadsmiljö.

Risk och säkerhet

Vad gäller risken för ras- och skred bedöms konsekvenserna som små, och väntas kunna avhjälpas med stabilitetshöjande åtgärder och anpassning av tillkommande bebyggelse. I de utpekade nya områdena för bostäder kan det finnas potentiella markföroreningar. Dessa behöver undersökas i efterföljande planering och eventuellt saneras.

Förslag till åtgärder

• Lövskogar i älvbrinkarna bör lämnas orörda.
• Vidare utredning gällande berörda fornminnen bör göras i detaljplaneskede.
• Ny väganslutning E45-Edsvallavägen behöver hanteras i en särskild dispensprövning avseende biotopskyddet.
• Undersökning och eventuell sanering av förorenad mark bör göras för nya markanspråk i efterföljande planering.
• Markstabilitet för nya markanspråk inom riskområde för ras och skred ska utredas i efterföljande planering.

Alternativredovisning

Översiktsplanens inriktning för Vålberg är att stärka orten genom utveckling av ny bebyggelse och därmed skapa utökade förutsättningar för service. Kommunen vill även dra nytta av den pågående utbyggnaden av järnvägen och den växande lager- och logistik­verksamheten för att utveckla en godsnod av regional betydelse. Syftet med godsnoden är att möjliggöra en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, vilket bidrar till att minska klimatpåverkan. För att förverkliga detta behövs stora, samman­hängande markområden för lager- och logistikverksamheter.

En godsnod är en platskrävande verksamhet. Enligt Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för gods i Värmland behövs minst 100 hektar mark för en godsnod, vilket kan jämföras med Katrineholm Logistikcentrum. Denna godsnod måste placeras i nära anslutning till järnvägen i Vålberg, som är ett av regionens viktigaste godsstråk. Närhet till befintliga logistik­verksamheter är också en viktig faktor. Fem områden har identifierats och utvärderats utifrån dessa kriterier.

Område 1

I väster finns stora arealer kommunalt ägd skogsmark som potentiellt kan rymma delar av den yta som krävs för en regional godsnod. Dock är marken kuperad, och den befintliga vägen har låg kapacitet och brister i trafiksäkerhet. Avståndet till järnvägen är långt, vilket skulle kräva en ny järnvägskoppling. Denna skulle dessutom behöva korsa E45, helst via en planskild korsning.

Område 2

I norr finns kommunal- och privat ägd skogsmark längs E45 där delar av den totala ytan kan rymmas. Den östra sidan av E45 är plan, vilket underlättar exploatering, medan den västra sidan är kuperad. Avståndet till järnvägen är stort, vilket innebär att en koppling till huvud­banan krävs. Det skulle innebära att järnvägen behöver korsa Edsvallavägen och E45, helst via en planskild korsning.

Område 3

Längs Edsvallavägen, i höjd med Malma gård, finns jordbruks- och skogsmark som skulle kunna rymma delar av den framtida godsnoden. Den västra sidan av vägen, som består av plan jordbruksmark har goda markförhållanden. Den östra sidan lutar dock brant upp mot Risåsen och skulle kräva omfattande schaktning och ingrepp i landskapet. Det finns dessutom flera fornlämningar i området. Den västra sidan ligger i direkt anslutning till järnvägen och närhet till redan detaljplanelagd mark för verksamheter, samt befintliga lager- och logistikföretag. Jordbruksmarken brukas för närvarande och är en del av det sammanhängande jordbrukslandskapet i Norsbygden.

Område 4

Kring Risallén finns jordbruksmark i direkt anslutning till befintlig logistikverksamhet och det stickspår som går österut från huvudbanan. Näringslivet har visat intresse för att förlänga järnvägen i denna riktning för att utveckla logistikverksamheten ytterligare. Jordbruksmarken söder om Risallén ligger inom ett riskområde för ras och skred, medan den norra delen bedöms vara mer hanterbar med markåtgärder. Jordbruksmarken brukas för närvarande.

Område 5

På den södra sidan av Norsälven finns jordbruksmark som potentiellt kan rymma delar av en framtida godsnod. Marken är plan och ligger nära befintlig logistikverksamhet, men området är avskilt från järnvägen av Norsälven, vilket skapar en barriär. Den befintliga vägen i norr har låg kapacitet och tunga transporter genom samhället Norsbron skulle orsaka trafik- och bullerproblem. Vägtransporter bör därför ledas söderut till E18, vilket kräver kapacitets­förstärkningar och åtgärder för trafiksäkerhet. Området ligger också nära ett riksintresse för kulturmiljövård. Jordbruksmarken brukas för närvarande.

Samlad bedömning

Område 1 och 2 bedöms som olämpliga på grund av det stora avståndet till järnvägen. Utan en ändamålsenlig järnvägskoppling till huvudbanan krävs stora mängder lastbilstransporter vilket motverkar syftet att minska klimatpåverkan genom överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart.

Östra delen av område 3 anses olämplig eftersom omfattande ingrepp i landskapet krävs, vilket påverkar både natur- och kulturmiljö samt medför höga exploateringskostnader.

Södra delen av område 4 utgår på grund av ras- och skredrisken.

Södra delen av område 5 anses olämplig på grund av närheten till ett riksintresse för kulturmiljövård samt de stora landskapsingrepp som krävs. En mindre nordlig del av området utgår på grund av ett befintligt bostadshus.

Delar av område 3, 4 och 5 kring Värmlandsterminalen bedöms tillsammans uppfylla de nödvändiga kriterierna. Dessa områden:

• Möjliggör att dra nytta av pågående satsningar i järnvägsinfrastrukturen.
  
• Ligger nära befintliga lager- och logistikverksamheter.
  
• Ger tillsammans med befintlig och detaljplanerad markanvändning 100 hektar lämplig yta.

Även om område 5 saknar direkt järnvägskoppling, bedöms en mindre del av området på södra sidan av älven motsvara det ytbehov som krävs för fortsatt utveckling av befintlig logistikverksamhet. Denna yta är nödvändig för att den totala mängden mark ska uppnå 100 hektar.

Nollalternativ

Nollalternativet har en begränsad påverkan på de miljömässiga aspekterna då inga nya markanspråk pekas ut.

Väganslutningen mellan E45 och Edsvallavägen pekas ut även i nollalternativet varav biotopskyddet påverkas i samma omfattning.

Möjligheterna för gång- och cykel bedöms förbättras i nollalternativet till följd av att önskvärda framtida gång- och cykelvägar beskrivs.

Järnvägsreservat för Vålbergsrakan finns kvar i Nollalternativet. Både nollalternativet och föreliggande förslag möjliggör tågstopp i Vålberg vilket gynnar hållbart resande.

Social hållbarhet

Förutsättningar

Norsbygden har historiskt varit starkt präglat av sina industrier och bruk. Bebyggelsen i Vålberg har något utspridd karaktär där den mesta kommersiella och offentliga servicen finns samlat i de norra delarna av Vålberg. Edsvalla har begränsad tillgång till såväl offentlig som kommersiell service vilket innebär att boende i Edsvalla får ta sig till Vålberg för att uträtta ärenden.

Bostadsbeståndet i Vålberg och Edsvalla består företrädesvis av småhus som kompletteras av bostäder i flerbostadshus i blandad karaktär. På den västra sidan av E45 både i Vålberg och Edsvalla finns större sammanhängande grönområden med motionsspår som är viktiga rekreations- och friluftsområden för invånarna. Ett större skogsområde väster om Gökhöjden samt ett norr om Edsvalla har tidigare pekats ut av kommunen som närströvområden. Sjösalaparken i Vålberg är en viktig mötesplats för såväl unga som äldre med flera fritidsaktiviteter.

Konsekvenser

Närhet till service

Den föreslagna tillväxten av bostäder möjliggör för upprätthållande av den kommersiella och offentliga servicen som redan finns samt stärker förutsättningarna för en utveckling av viss service även i Edsvalla. Den bostadstillväxt som föreslås i Vålberg har god närhet till offentlig och kommersiell service.

Sämre närhet till service har den utpekade bostadstillväxten i norra och västra Edsvalla. Närhet till befintlig offentlig och kommersiell service finns i centrala Edsvalla men är begränsad eftersom det större utbudet av service finns i Vålberg.

Tillgång till hållbara transporter

Ett återinförande av pendeltågstation i Vålberg skapar förutsättningar för hållbart resande vilket bidrar till god måluppfyllelse. Utpekade områden för bostäder i Vålberg och Edsvalla har god närhet till befintliga gång- och cykelvägar i respektive tätort. En utveckling av bostadsbebyggelsen i Edsvalla har behov av att försörjas med förutsättningar att nå service i Vålberg på hållbart sätt.

Det finns risk för barriäreffekter om den planerade stängningen av plankorsningen vid Bårumsgatan inte ersätts med en planskildhet i form av en gång- och cykelpassage. En stängd plankorsning utan åtgärder medför sämre tillgänglighet till ett framtida tågstopp samt busshållplats.

Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden

Markanvändningskartan bekräftar viktiga natur- och rekreationsområden med faciliteter och bidrar därför till god måluppfyllelse. Nya utbyggnadsområden i Vålberg och Edsvalla påverkar inte dessa områdens omfattning eller dess tillgänglighet.

Segregation och barriärer

En tillväxt i Vålberg och Edsvalla är en av flera viktiga delar i arbetet med att förbättra förutsättningarna att bo och verka i tätorterna. Det ger förutsättningar för att skapa en mer jämlik tillgång till ett varierat bostadsutbud i både Vålberg och Edsvalla och förtätningen bidrar till mer sammanhängande bostadsområden och ökad trygghet. Översiktsplanen bidrar till god måluppfyllelse.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Vålberg och Edsvalla avseende tätortsbebyggelse och bidrar därför inte till någon måluppfyllelse för sociala hållbarhet. Planen hänvisar till enstaka lediga småhustomter, planlagd mark för verksamheter och bostäder i både Edsvalla och Vålberg. Nollalternativet föreslår förbättringar och samman­hängande gång- och cykelstråk i såväl Vålberg som Edsvalla och kringliggande orter, vilket stärker trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Dessutom pekas en ny väganslutning ut söder om Edsvalla för att minska genomfartstrafiken i Edsvalla. En Vålbergsraka möjliggör för tågstopp i Vålberg vilket skulle stärka det hållbara resandet.

Förslag till åtgärder

Ersätt plankorsningen på Bårumsgatan med en planskild gång- och cykelpassage.

Gång- och cykelinfrastruktur behöver utvecklas mellan viktiga målpunkter och föreslagna utvecklingsområden för bostäder och verksamheter, i Edsvalla, Vålberg och Lillerud.

Ekonomisk hållbarhet

Förutsättningar

Merparten av den kommunala servicen i västra kommunen finns i Vålberg, även viss offentlig service finns också i Edsvalla. Vålberg har även större utbud av kommersiell service.
I Vålberg finns flera näringslivsaktörer sysselsatta inom gods och logistik samt en djuphamn i Älvenäs. Norge- Vänerbanan går i nordsydlig riktning mellan Göteborg och Kil. Ett kommunalt industrispår går österut från stationen mot ett verksamhetsområde med inriktning på gods och logistik samt ett industrispår, som ej är i bruk, som leder mot djuphamnen. E18 och E45 trafikeras av godstransporter där godset främst transporteras från öster via Björkåsmotet mot Lillerud och därefter Långgatan samt från E45 via norra och centrala Edsvalla i sydlig riktning mot Vålberg via Edsvallavägen.

Det saknas idag en separerad gång- och cykelväg mellan Edsvalla och Vålberg samt mellan Vålberg och Lillerud. Vålberg har goda förutsättningar för hållbart kollektivt resande. Stationer för tågresande har funnits i både Vålberg och Edsvalla, men ingen av orterna har trafikerade stationer idag.

Konsekvenser

Förutsättningar för god hushållning och gemensamma resurser En tillväxt med nya bostäder i Vålberg och Edsvalla ökar generellt behovet av kommunal offentlig service i kommunens västra del.

Förutsättningar för näringslivet

Översiktsplanens utpekande av verksamhetsmark för lager och logistik i Vålberg stärker förutsättningarna för en positiv utveckling för befintligt näringsliv i Vålberg, kommunen och regionen. Vålbergs potential att utvecklas som ett logistikkluster i Värmland skapar mervärden för hela regionen och stärker förutsättningarna att locka till sig fler aktörer i behov av mark för lager och logistik i såväl Vålberg som närområdet. En positiv utveckling för verksamheter och företag i Vålberg stärker underlaget för kommersiell service.

De planerade satsningarna som finns på infrastruktur för järnväg och väg i Vålberg kan dessutom leda till en ökad efterfrågan på hållbara transporter via sjöfart. Tillgången till ledig verksamhetsmark i anslutning till djuphamnen i Älvenäs främjar möjligheterna för utvecklad verksamhet även i södra Vålberg.

Förutsättningar för transportinfrastrukturen och tillgängligheten

De satsningar för järnvägsinfrastruktur som föreslås i Vålberg går i linje med de transportpolitiska mål om att flytta över gods från väg till järnväg. En utveckling av fler spår i Vålberg möjliggör för aktörer att ta in hela tåg på verksamhetsområdet vilket skapar en bättre samhällsekonomisk kalkyl. Nya spår i Vålberg stärker även hela Norge-Vänerbanans
möjlighet att köra effektivare och lönsammare godstransporter på järnväg.

En ny väganslutning i södra Edsvalla stärker tillgängligheten till stora transportstråket
E45, vilket påverkar Edsvalla positivt då den tunga trafiken inte längre leds in i centrala Edsvalla.

På sikt kan gamla industrispåren till djuphamnen i Älvenäs återetableras, för att skapa tillgänglighet för spårbundna transporter till hamnen.

Föreslagen pendeltågstation i Vålberg stärker möjligheterna för hållbart resande i västra kommundelen. Förutsättningar för hushållens ekonomi En växande arbetsmarknad i Vålberg tillsammans med den föreslagna marken för bostadsändamål i Vålberg och Edsvalla kan leda till en positiv befolkningstillväxt som stärker upp tätorternas ekonomiska förutsättningar och hushållens levnadsstandard med en ökad efterfrågan på attraktiva boenden.

Förslag till åtgärder

• Ha en planberedskap för att säkra upp den offentliga kommunala servicen, som till exempel förskolor i såväl Vålberg som Edsvalla för att möta befolkningstillväxt.
  
• Ett sammanhängande stråk för gång- och cykeltrafik i Edsvalla och Vålberg i riktning mot Lillerud i öst och Grums i väst prioriteras i kommande planering.
  
• En återetablering av industrispåret mot Älvenäs bör planeras i samverkan mellan kommunen, näringslivet och Trafikverket.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Vålberg och Edsvalla avseende tätortsbebyggelse som kan påverka de ekonomiska aspekterna i någon större utsträckning. Nollalternativet föreslår flera satsningar inom infrastruktur för såväl järnväg som väg samt
gång- och cykelstråk.

Vallargärdet

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

I de delar som är berörda av utpekad bostadsbebyggelse finns få kända motstående intressen rörande naturmiljö.

Spridningssamband förekommer för arter, som är beroende av bland- och lövskog, gamla solbelysta tallar och ängs- samt brynmiljöer, i utpekat område norr om centrala Vallargärdet.
Klarälvsbanan utgör ett riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. MB. På den östra sidan av riksväg 63 ligger Alsterdalen som utgör riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. MB. Fornlämningar finns identifierade nordöst om Vallargärdet intill riksväg 63 och öster om Klarälvsbanan.

Grundvattenförekomst finns norr om centrala Vallargärdet. Vattenförekomsterna Alstern och Alstersälven har måttlig status. Området kring Vallargärdet och Ulvsby är en utpräglad jordbruksbygd med betydande arealer åkermark. Vallargärdets centrala delar omgärdas av stora skogar i väst och i norr.

Konsekvenser

Naturmiljö

Förslaget kommer påverka spridningssamband norr om centrala Vallargärdet.
Efterföljande planering bör säkerställa gröna stråk som kan bevara spridningssambandens
funktion. Konsekvensen bedöms liten eller obetydlig.

Rekreation och friluftsliv

I anknytning till Klarälvsbanan vid Åstorp pekas sammanhängande bostadsbebyggelse
ut, som har konsekvensen att sikten över det öppna landskapet i riktning österut kan komma att påverkas.

Konsekvensen för Klarälvsbanans upplevelsevärden som helhet bedöms liten.

Kulturmiljö

Den fornlämningsliknande bildningen öster om Klarälvsbanan berörs av utpekat område för bostadsbebyggelse, vilket bedöms kunna hanteras i samband med framtida planläggning och innebär därmed ingen negativ konsekvens.

Vatten

Grundvattenförekomsten samt vattenförekomsterna Alstern och Alstersälvens
status kan komma att påverkas av den nya bebyggelsen. Om inget görs bedöms planerad bostadsbebyggelse kunna ge måttliga negativa konsekvenser för grundvattenförekomster och vattenförekomsterna. Med tillräcklig dagvattenhantering inom de nya områdena kan konsekvenserna bli obetydliga eller små. Ianspråktagande av jordbruksmark kan dock minska tillrinningen av näringsämnen, förutsatt att dagvatten­hanteringen är tillräcklig, vilket är positivt.

Hushållning med mark och resurser

Det sydvästliga markanspråket för bostadsbebyggelse ligger delvis beläget på jordbruksmark. En generell konsekvens av att jordbruksmark tas i anspråk är att den totala mängden jordbruksmark minskar, vilket kan försämra förutsättningarna för både lokal och
nationell självförsörjning. Den yta jordbruksmark som pekas ut för bebyggelse bedöms ge små negativa konsekvenser för den nationella tillgången på jordbruksmark, medan den ger måttliga negativa konsekvenser lokalt. Alternativ till markanspråket har analyserats och beskrivs under rubriken Alternativredovisning.

Risk och säkerhet

Fler bostäder innebär mer trafik till och från riksväg 63. Som transportväg för farligt gods kan risken för allvarliga olyckor öka i korsningarna som leder in till Vallargärdet. En ökad belastning i korsningspunkterna kan också innebära en risk för trafiksäkerheten vilket kan innebär att korsningar behöver ses över.

Förslag till åtgärder

I efterföljande planering bör påverkan på spridningssamband utredas vidare och eventuellt behöver dess funktion säkerställas med gröna stråk.

Grundvattenförekomstens långsiktiga funktion för vattenförsörjningen ska tas hänsyn till inom efterföljande planering.

Kommunen ska verka för nya gång- och cykelvägar som bättre knyter ihop målpunkter vid Klarälvsbanan med centrala Vallargärdet.

Alternativredovisning

Översiktsplanens inriktning för Vallargärdet är att stärka orten genom utveckling av ny bebyggelse, vilket i sin tur kan skapa bättre förutsättningar för service i ortscentrum. Kommunen ser även en potential att nyttja Klarälvsbanan för att främja hållbart resande och därmed bidra till uppfyllandet av lokala och nationella klimatmål. Det övergripande syftet med utbyggnaden är att skapa förutsättningar för en socialt och miljömässigt hållbar framtid för orten.

Enligt kommunens bedömning krävs minst 80 hektar mark för bebyggelseutveckling, vilket skulle möjliggöra uppförandet av cirka 700 nya bostäder. Ett skogsområde om 60 hektar norr om Vallargärdets befintliga villaområden (A) har identifierats som lämpligt på grund av sitt centrala läge. Detta kvarlämnar ett behov av ytterligare 20 hektar mark, som bör placeras relativt nära centrum. Det är en fördel om den tillkommande bebyggelsen placeras i anslutning till Klarälvsbanan. Fem olika områden har valts ut och utvärderats utifrån dessa kriterier.

Område 1

I nordväst finns stora arealer privatägd skogsmark intill befintlig bebyggelse och med närhet till Klarälvsbanan. Terrängen är småkuperad och sluttar upp mot ett berg i väster vilket kräver betydande markarbeten. Området inkluderar delar som markerats som närströvområde i kommunens naturvårds- och friluftsplan, vilket kan begränsa möjligheterna till exploatering. Dessutom är tillgängligheten till centrum begränsad, både på grund av det långa avståndet och bristen på gång- och cykelvägar.

Område 2

I sydväst finns stora arealer privatägd skogsmark intill befintlig bebyggelse och med närhet till Klarälvsbanan. Marken sluttar upp mot berget i väst vilket sannolikt kräver större ingrepp i landskapet. Området rymmer Ulvsbys elljusspår och är markerat i kommunens naturvårds- och friluftsplan som närströvområde. Det är långt från centrum och saknar lämpliga gång- och cykelvägar.

Område 3

I sydväst finns ett område privat- och kommunägd jordbruksmark intill befintlig bebyggelse och i direkt anslutning till Klarälvsbanan. Terrängen är plan vilket är gynnsamt för exploatering. Den aktuella jordbruksmarken brukas för närvarande, och delar av området rymmer befintliga villor. Tillgängligheten till centrum är relativt god tack vare den enskilda vägen och Klarälvsbanan, även om det saknas gång- och cykelväg.

Område 4

Norr och väst om Vallargärdet finns stora arealer privatägd skogsmark. Terrängen är kuperad i norr, men planar ut betydligt mot jordbruksmarken i väster och följer Råbäckens meandrande fåra. I öster finns ett befintligt småhusområde som avgränsar områdets utbredning i den riktningen. Tillgängligheten till centrum är begränsad på grund av frånvaron av vägar, och området är beläget långt från
Klarälvsbanan.

Område 5

I nordöst finns stora arealer privatägd skogsmark. Merparten av det markerade området är beläget på en höjd där terrängen är förhållandevis plan. Inga betydande natur- eller friluftsvärden är kända i området. Däremot ligger området dikt an mot riksintresse för kulturmiljövård vilket betydligt kan begränsa vilken typ av bebyggelse som är lämplig. Avståndet till centrum är stort och barriäreffekten från riksväg 63 behöver åtgärdas för att förbättra tillgängligheten. En omfattande utveckling av infrastruktur krävs för att integrera detta område med ortens centrala delar. Avståndet till Klarälvsbanan är betydande.

Samlad bedömning

Område 1 och 2 bedöms som olämpliga på grund av låg tillgänglighet till ortscentrum, konflikt med betydande friluftslivsvärden samt krävande terräng som skulle medföra omfattande markarbeten och investeringar i teknisk infrastruktur.

Område 4 anses olämpligt på grund av sitt avstånd till centrum och den utglesning av bebyggelsen som området skulle innebära. Därtill behövs området närmst Råbäcken undantas exploatering för att inte störa vattnets naturliga väg och meandring i landskapet.

Område 5 anses olämpligt på grund av barriäreffekten från riksväg 63 samt det stora avståndet till centrum och Klarälvsbanan. Ett ianspråktagande skulle innebära en utglesning av tätorten med stora investeringar i infrastruktur som följd.

Område 3 framstår som det lämpligaste alternativet för bebyggelseutveckling av följande skäl:

• Den direkta närheten till Klarälvsbanan främjar hållbart resande, vilket minskar behovet av biltransporter och därmed bidrar till kommunens klimatmål.
  
• Även om förbättringar behövs, har området i jämförelse med övriga områden en relativt god koppling till ortscentrum och ger därmed förutsättningar att förbättra serviceutbudet centralt.
  
• Den plana marken gör området gynnsamt för nybyggnation, vilket minskar behovet av omfattande markbearbetning och därmed också miljömässiga och ekonomiska kostnader.

Nollalternativ

Nollalternativet innehåller endast ett nytt markanspråk som syftar till verksamhetsmark. Konsekvenserna är därför begränsade.

Nollalternativet beskriver önskvärda och planerade åtgärder för korsningarna på riksväg 63, som sedermera har genomförts av Trafikverket vilket gjort att trafiksäkerheten ökat. Behov av att utreda en ny cykelväg mellan Vallargärdet och Klarälvsbanan beskrivs i nollalternativet. En ny cykelväg skulle ge bättre förutsättningar för hållbar transport och därmed verka för mindre klimatpåverkan.

Social hållbarhet

Förutsättningar

Vallargärdets centrala del fungerar som en nod för service, där livsmedelsbutik, återvinning, förskola och grundskola samt busshållplatser finns inom ett kort avstånd. Centrumområdet har brister i tillgänglighet och utformning och därmed är dess funktion som mötesplats begränsad.

Vallargärdet försörjs med regional busslinjetrafik som tillsammans med Klarälvsbanan utgör viktiga alternativ för hållbara transporter. Tillgängligheten till dem är begränsade på grund av långa avstånd till hållplatser och brist på gång- och cykelinfrastruktur.
Motionsspåret väster om Åstorp samt skolskogen norr om centrala Vallargärdet är två av de viktigaste grönområdena. Tillgängligheten till motionsspåret begränsas av avsaknaden av gång- och cykelinfrastruktur västerut.

Bebyggelsen i Vallargärdet består av småhus och en liten del radhus. Småskaligheten är kännetecknande och utanför den centrala delen finns en tydlig lantlig karaktär. Kopplingen mellan centrala delar och västerut mot Åstorp är bristfällig.

Konsekvenser

Närhet till service

Kommunen bedömer att de nya markanspråken för bostadsbebyggelse kan bidra till ett större befolkningsunderlag som ger utökade möjligheter för utvecklingen av service. Delar av översiktsplanens nya markanspråk i Vallargärdet är dock förlagda på ett lite längre avstånd från befintlig service.

Tillgång till hållbara transporter

Delar av de nya markanspråken är förlagda på betydande avstånd från befintliga busshållplatser och uppnår inte en god tillgång till hållbara transporter. Bedömningen är att en ytterligare hållplatser är nödvändiga för att kollektivtrafikförsörja de västliga markanspråken.

Delar av de västliga markanspråken är förlagda intill Klarälvsbanan som utgör en viktig resurs för hållbara transporter i form av gång och cykel.

Tillgång till grönområden och sammanhängande
grönområden

Översiktsplanens markanspråk för bostadsbebyggelse norr om centrala Vallargärdet kommer ha påverkan på utbudet till sammanhängande grönområden, då skogsmark används för att bygga bostäder. En viktig skolskog och områden med viktiga livsmiljöer bekräftas genom att ytorna pekas ut som grönstruktur i planförslaget. Även i öster reserveras
mark som grönstruktur. Tillgängligheten till motionsspåret i Ulvsbyskogen kan förbättras med ny gång- och cykelväg från centrum.

Segregation och barriärer

Översiktsplanens markanspråk för bostadsbebyggelse i Åstorp bedöms kunna knyta ihop de centrala och västra delarna av samhället genom att en mer sammanhängande bebyggelse­struktur kan uppnås. En framtida utveckling av centrum med torg bedöms kunna stärka platsen kring livsmedelsbutiken som mötesplats och främja den sociala hållbarheten.

Förslag till åtgärder

• Utveckla ett ändamålsenligt centrum med torg samt se över utemiljön för att uppnå en tillgänglig och trygg mötesplats.
• Framtida bostadsbebyggelse norr om centrala Vallargärdet bör inkludera inslag av gröna stråk som kan bibehålla en naturnära känsla.
• Framtida bostadsbebyggelse utanför centrala delar bör bevara den småskaliga och lantliga känslan.
• Verka för en mer blandad bebyggelse genom ytterligare radhus samt inslag av flerbostadshus för att fler ska kunna bosätta sig i Vallargärdet.
• Kommunen bör verka för ytterligare busshållplatser som kan kollektivtrafiksförsörja ny och befintlig bebyggelse.
• Utveckla gång- och cykelinfrastrukturen så att Vallagärdets olika delar kan knytas närmre varandra.

Nollalternativ

Tillgång till hållbara transporter bedöms förbättras på grund av att nollalternativet beskriver behovet av att utreda ny gång- och cykelväg från centrum och västerut mot Åstorp, vilket kan göra att tillgängligheten till Klarälvsbanan och befintliga busshållplatser ökar. Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden bedöms förbättras på grund av att nollalternativet beskriver behovet av att utreda ny gång- och cykelväg från centrum och västerut mot Åstorp där befintligt motionsspår finns, vilket kan knyta ihop de olika delarna bättre.

Nollalternativet beskriver behovet av att utreda ny gång- och cykelväg från centrum och västerut mot Åstorp, vilket kan knyta ihop de olika delarna bättre.

Förutsättningar

Vallargärdet ligger inom verksamhetsområde för kommunalt VA. Det planeras för överförings­­ledningar från Vallargärdet till reningsverket i Sjöstad, samtidigt som det
råder kapacitetsbrist i vattenverket. Behovet av bostäder bedöms ha varit uppdämt en längre tid i Vallargärdet. Två mindre verksamhetsområden finns etablerade. Det råder vissa brister i gång- och cykelkopplingar i dag vilket kan ha en begränsande effekt på hållbart pendlande till och från Karlstads tätort med cykel.

Konsekvenser

Förutsättningar för god hushållning med gemensamma resurser

Utvecklingen innebär ytterligare investeringar i förskola och grundskola på sikt,
vilket har konsekvenser för de gemensamma resurserna. Utpekat behov av grundskolor i nya bebyggelseområden vid Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik och Fallängen har potential att hantera en del av det elevflöde som i dag anvisas till Vallargärdets skola.

Grundskolan i Vallargärdet väntas därmed kunna hantera ökningen av antalet barn i och
med pågående nybyggnation. Med framtida bostadsutveckling behöver kommunen försörja fler med kommunalt vatten och avlopp. Det innebär betydande investeringar i den tekniska infrastrukturen såväl i Vallargärdet som längre söderut mot Karlstads tätort på grund av rådande kapacitetsbrister.

Förutsättningar för näringslivet

Översiktsplanen pekar ut mark för verksamheter i skyltläge intill riksväg 63. Området bedöms vara av tillräcklig omfattning för att möta näringslivets framtida behov.

Förutsättningar för transportinfrastruktur och tillgänglighet

Förbättrade gång- och cykelkopplingar och fler busshållplatser behövs för att förbättra hållbar arbetspendling.

Förutsättningar för hushållens ekonomi

Tillgången till bostäder kommer kunna öka avsevärt i och med översiktsplanens nya markanspråk och planerad utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Tillsammans med ytterligare mark för verksamheter förbättras förutsättningarna för hushållens ekonomi.

Förslag till åtgärder

• Behovet av platser i förskola och grundskola bör tas hänsyn till i samband med att nya markanspråk planläggs.
  
• Förutsättningar för omkring 1–2 nya förskolor bör studeras.
  
• Utbyggnad och kapacitetsförstärkningar av kommunalt vatten och avlopp till Vallargärdet bör samordnas med nödvändiga åtgärder bland annat i Norra Kronoparken/Steffensminne/ Alstervik, för att uppnå en kostnadseffektiv helhetslösning.

Nollalternativ

Näringslivets behov tillgodoses genom att nytt markanspråk för verksamheter pekas ut. Nollalternativet beskriver att ny gång- och cykelväg mellan Klarälvsbanan och riksväg 63 vid centrum bör studeras. Det bedöms ge bättre förutsättningar för hållbara transporter.

Molkom

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

Molkoms omland består till stor del av jordbruks- och skogsmark, men är även rikt på kulturhistoriska byggnader och miljöer. Molkomsskogen är ett friluftsområde som har höga naturvärden med habitat för barrskogslevande arter. Norr om Bergslagsbanan ligger ett mindre skogsområde klassat som förvaltningsskog med ett intilliggande habitat för gräsmarker österut och en liten bit jordbruksmark i västra delen. Inom befintlig bebyggelse finns värdefulla strukturer för gräsmarker och triviallövskog. Molkomsjön och Borssjön som ligger söder om tätorten uppnår idag måttlig ekologisk status.

Öster om det stora verksamhetsområdet i norra Molkom finns en nedlagd deponi och marken intill består av jordbruksmark och skogsmark. Bergslagsbanan är av riksintresse för järnväg och väg 63 är riksintresse för väg.

Konsekvenser

Naturmiljö

Vid förtätning inom befintlig bebyggelse kan värdefulla strukturer för gräsmarker och triviallövskog påverkas. Samtliga utvecklingsområden innebär exploatering av skog och naturmark. Anspråksstagande av natur- och skogsmarker innebär en negativ påverkan på befintliga ekosystemtjänster i dessa områden vilka fyller flera funktioner idag. Konsekvensen anses liten då det är ett begränsat antal områden som påverkas.

Vatten

Borssjön och Molkomsjön kan påverkas av utvecklingen om inte en tillräcklig dagvatten­hantering möjliggör för omhändertagande av föroreningar. Sker inget omhändertagande av dagvatten kan konsekvensen bli måttligt negativ.

Hushållning med mark och resurser

En viss andel av den verksamhetsmark som pekas ut i översiktsplanen utgörs av
jordbruksmark. Den skogs- och jordbruksmark som pekats ut som verksamhetsmark
har en ambition att utveckla det befintliga verksamhetsområdet i östra Molkom och samtidigt nyttja den befintliga infrastrukturen. Den totala mängden brukbar jordbruksmark minskar och kan påverka förutsättningarna för både lokal och nationell försörjning negativt.

Bedömningen är att konsekvensen är liten eftersom området är relativt litet och inte en del av en större sammanhängande jordbruksmark. Alternativ till markanspråket har analyserats och beskrivs under rubriken Alternativredovisning.

Människors hälsa

Översiktsplanens förslag om bostäder ligger norr om Bergslagsbanan vilket kan medföra viss bullerproblematik. Bullerfrågan behöver utredas inom efterföljande planering.

Risk och säkerhet

Nya verksamheter kan innebära viss påverkan på omgivningen såsom transporter eller hantering av farligt gods. Farligt gods som fraktas på Bergslagsbanan behöver beaktas inom den fortsatta planeringen eftersom det kan medföra vissa begränsningar och skyddsavstånd
mellan bostäder och järnvägen.

Alternativredovisning

Översiktsplanens inriktning för Molkom är att stärka orten med utveckling av ny bebyggelse och med det utökade förutsättningar för service, samt förbättra förutsättningarna för en utveckling av näringslivet på orten. Kommunen ser potential att utnyttja mark kring befintlig industribebyggelse för verksamhetsändamål. Det övergripande syftet med en sådan utbyggnad är att skapa förutsättningar för en socialt och ekonomiskt hållbar framtid för orten.

Enligt kommunens bedömning krävs 30 hektar mark för utveckling av verksamheter i Molkom. Det är viktigt att den tillkommande bebyggelsen ligger i anslutning till det befintliga industriområdet, för att skapa förutsättningar för klusterbildning, samla tunga transporter och minimera störningar för kringliggande bebyggelse. Fem olika områden har valts ut och utvärderats utifrån dessa kriterier.

Område 1

Väster om väg 240 och norr om Bergslagsbanan finns ett mindre område kommunägd skogsmark i direkt anslutning till befintliga verksamheter. Marken är fast och består av en liten höjd. Inga kända natur- eller kulturvärden finns i området.

Område 2

Norr om Bergslagsbanan ligger ett större sammanhängande skogsområde som har potential som verksamhetsmark. Närmast järnvägen finns en mindre del jordbruksmark. Området inrymmer värdefull natur och har en funktion som rekreationsområde där vandringsleden Vildmarksleden har sin startpunkt. Ytan omges av relativt stora höjdskillnader vilket gör att ingreppen på landskapet blir desto mer omfattande. Avståndet till det befintliga industri­området är inte långt men järnvägen har en betydande barriäreffekt.

Område 3

På den södra sidan Bergslagsbanan finns ett större område skogs- och jordbruksmark i kommunal och privat ägo, i direkt anslutning till det befintliga industriområdet i söder. Jordbruksmarken är fragmenterad och det finns inga kända natur- eller kulturvärden i området.

Område 4

Söder om väg 63 finns betydande arealer privatägd skogsmark och en relativt sett liten åker som är frånskild det resterande jordbrukslandskapet. Området angränsar till ett befintligt LIS-område (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) i öster som på sikt kan utvecklas för bostadsändamål. Området är kuperat och består mestadels av fast mark.

Område 5

Mellan Prostgårdsvägen och väg 63, i direkt anslutning till befintliga verksamheter, finns ett flackare skogsområde. Inga kända natur- eller kulturvärden finns i området.

Samlad bedömning

Område 1 bedöms som lämpligt på grund av att det ligger i direkt anslutning till befintlig industriverksamhet och inrymmer få motstående intressen.

Område 2 bedöms olämpligt på grund betydande friluftslivsvärden samt svår terräng som skulle medföra omfattande markarbeten. Dessutom finns avgörande hinder för genomförbarhet i form av ägoförhållanden.

Område 3 bedöms som lämpligt på grund av att det ligger i direkt anslutning till befintligt industriområde och förutom den fragmenterade jordbruksmarken finns få motstående intressen. När det gäller jordbruksmarken är det en relativt sett liten och fragmenterad yta som i kommunens mening ger större nytta som del i utvecklingen av det sammanhängande industriområdet. Området avgränsas i söder av det sammanhängande jordbrukslandskapet.

Område 4 anses vara olämpligt på grund av att eventuell framtida verksamhet på platsen kan komma i konflikt med det närliggande LIS-området för bostadsändamål. Ett ianspråktagande skulle kräva omfattande investeringar i ny trafikanslutning till väg 63. Ny teknisk infrastruktur skulle behöva korsa väg 63.

Område 5 anses lämpligt på grund av att det ligger i direkt anslutning till befintligt industriområde och inrymmer få motstående intressen. Området avgränsas i öster av det sammanhängande jordbrukslandskapet.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Molkom gällande tätorts­bebyggelse som kan tänkas påverka några miljömässiga aspekter i större utsträckning.

Social hållbarhet

Förutsättningar

Bostadsbeståndet i Molkom består till en större del av småhus. Molkom samhälle har god tillgång till offentlig och kommersiell service. Molkomsskogen är ett större grönområde som ligger väster om tätorten och har en viktig funktion för friluftslivet. Utbudet av skola och förskola är god och består av en grundskola samt en kommunal förskola i centralt läge.

Konsekvenser

Närhet till service

Den bostadsexploatering som pekas ut i Molkom har god närhet till både kommersiell och offentlig service. Både utpekad verksamhetsmark och bostadsmark möjliggör för fler arbetsplatser och stärker därmed underlaget till service. Översiktsplanen bidrar till god måluppfyllelse.

Tillgång till hållbara transporter

Föreslagen bostadsutveckling har god tillgång till kollektivtrafik i och med bytespunkten i Molkom. Tillgången till gång- och cykelinfrastruktur samt busshållplatser är något bristfällig norr om Bergslagsbanan vid utpekat verksamhetsområde. Gång- och cykelvägar finns intill föreslaget bostadsområde. Översiktsplanen bidrar till god måluppfyllelse.

Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden

Molkomsskogen ligger i anslutning till det område där nya bostäder föreslås och säkerställer en god tillgång till rekreation och friluftsliv. Översiktsplanen bidrar till god måluppfyllelse.

Segregation och barriärer

Föreslaget bostadsområde bidrar till att knyta samman de centrala bostadsområdena norr om Bergslagsbanan och Ängsbacka i väst. Området har god närhet till en gång- och cykelpassage över Bergslagsbanan. Översiktsplanen bidrar till god måluppfyllelse.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Molkom gällande tätortsbebyggelse som kan tänkas påverka några sociala aspekter i större utsträckning. Nollalternativet framhåller att riksväg 63 utgör en barriär mellan samhället och vattnet, med en brist av säker övergång/passage för gående och cyklister, vilket bedöms kvarstå om inga åtgärder vidtas.

Ekonomisk hållbarhet

Förutsättningar

Molkom har en grundskola samt en kommunal förskola i centralt läge. Utöver det finns även privata förskolor och en privat grundskola. Äldreboende, vårdcentral och kommersiell service finns i centrala Molkom.

Kollektivtrafik utgörs av regionbuss med bytespunkt i centrala Molkom. Inom infrastrukturen för gång- och cykel saknas en sammanhängande struktur med flera osäkra övergångar över väg 63. Både väg 63 samt väg 240 går igenom tätorten.

Verksamhetsområden finns främst i östra delen av Molkom. Ett verksamhetsområde finns även mellan Molkomssjön och Borssjön där viktiga försörjningssystem som ett fjärrvärmeverk och reningsverket finns placerade.

Konsekvenser

Förutsättningar för god hushållning med gemensamma resurser

Översiktsplanens utpekande av nya bostäder kan medföra behov av investeringar inom skola och förskola. Behovet av nya skolenheter bedöms som små då det redan finns två grundskolor. En ny förskola kan dock behövas med hänsyn till planförslaget.

Förutsättningar för näringslivet

Utpekandet av mer mark för verksamheter stärker möjligheterna för en tillväxt inom näringslivet.

Förutsättningar för hushållens ekonomi

Planförslagets förutsättningar för påverkan på hushållens ekonomi gällande tillgång på bostäder och utveckling av arbetsmarknaden är förhållandevis god. Flera detaljplaner för bostäder och verksamheter finns sedan tidigare som inte bebyggts som tillsammans med översiktsplanens tillägg skapar goda förutsättningar för en positiv tillväxt.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Molkom gällande tätorts­bebyggelse som kan tänkas påverka några ekonomiska aspekter i stor utsträckning. Nollalternativet innebär därför inga större investeringar i försörjningssystem eller kommunal service.

Väse

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

Väse är ett samhälle omgärdat av jordbruks- och skogsmark. Inom skogsmarken finns livsmiljöer för arter beroende av barrskog och sammanhängande spridningssamband finns både inom naturmarken och tätorten.

I närheten av tätorten finns vattenförekomsten Bottenviken som utgör en av Vänerns vikar. Vattenförekomsten har en otillfredsställande ekologisk status. Fläskbäcken och Nävertjärnsbäcken är två bäckar som finns i närområdet. Fläskbäcken finns öster om tätorten och är idag väldigt påverkad och uträtad på flera platser innan den mynnar ut i Bottenviken och Vänern. Nävertjärnsbäcken finns väster om tätorten och bäcken löper genom skogsmark och jordbrukslandskap innan den mynnar ut i Bottenviken och Vänern.

Värmlandsbanan löper genom samhället som är av riksintresse och tätorten har även ett tågstopp för den regionala tågtrafiken.

Värmlandsbanan och dess tågtrafik innebär att delar av samhället är exponerat av buller. Norr om tätortsbebyggelsen finns E18 som är av riksintresse och som förbinder Väse tätort med andra delar av Karlstads kommun och regionen. Vägtrafiken på E18 innebär en omgivningspåverkan för buller i tätortens norra delar. Hela Väse tätort omfattas av riksintresset för turism och rörligt friluftsliv.

Konsekvenser

Naturmiljö

Inom föreslaget utbyggnadsområde i sydvästra Väse, intill Arnövägen, förekommer livsmiljöer och spridningssamband för arter beroende av barrskog vilket innebär en negativ påverkan. Anspråksstagande av natur- och skogsmarker innebär en negativ påverkan på befintliga ekosystemtjänster vilka fyller flera funktioner idag. Den negativa konsekvensen anses dock liten eftersom det finns stora naturområden intill Väse tätort.

Rekreation och friluftsliv

Översiktsplaneföreslaget omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv enligt miljöbalkens fjärde kapitel. Bestämmelserna ska inte utgöra ett hinder för utvecklingen av befintliga orter eller för det lokala näringslivet. Bedömningen är därmed att riksintressets syfte och funktion inte påverkas av översiktsplanen.

Vatten

I takt med att Väse planeras och utvecklas är det viktigt att hantera frågor kring dagvatten samt VA i området för att inte påverka Bottenviken negativt. Genom tillräcklig dagvatten­hantering inom de nya markanspråken kan riskerna att påverka Bottenvikens status säkerställas. Översiktsplanen föreslår bland annat verksamhetsmark som innebär ett större behov av att hantera dagvatten, samtidigt som en del av den utpekade tätortsutvecklingen påverkar ett blötområde i sydväst.

I området närmare E18, finns en utdikad våtmark. Delar av området kan tillsammans med andra insatser utgöra ett alternativ för att hantera behovet som uppstår vid en ökad dagvattenhantering inom föreslaget verksamhetsområde. Det är möjligt att hantera den dagvattenproblematik som uppstår i och med exploatering. Om vattnet tas om hand genom tillräcklig infiltration och rening anses konsekvensen vara liten eller obetydlig. Om en restaurering av våtmarker och Fläskbäcken sker kan utvecklingen bidra med positiva konsekvenser.

Hushållning med mark och resurser

Betydande arealer av skogsmark pekas ut i Väse för såväl bostäder som verksamheter och för det sistnämnda berörs även jordbruksmark av översiktsplanen. Förutsättningar för att utveckla näringslivet är små utifrån dagens förhållanden eftersom tillgången till verksamhets­mark är låg. Väses främsta utvecklingsmöjlighet avseende näringslivs­etableringar och verksamhetsmark är längs med väginfrastrukturen. Därmed bör områdena intill E18 prioriteras för ändamålet. Jordbruksmark förekommer såväl norr som söder om E18. Den beröra jordbruksmarken var tidigare del av ett sammanhängande jordbruks­landskap. Området har med tiden blivit mer uppbrutet som följd av skogsplantering och E18:s sträckning. Alternativ till markanspråket har analyserats och beskrivs under rubriken Alternativredovisning.

Människors hälsa

Värmlandsbanan passerar genom Väse samtidigt som E18 passerar norr om samhället. Ur den synpunkten finns risk för vibrations- och bullerstörning från två håll. I översikts­planearbetet har en bedömning gjorts att områdena i anslutning till E18 i första hand är mer lämpliga för verksamhetsändamål än för bostäder. Risk för bullerstörningar finns dock för bostäder intill järnvägen. Bullerstörningar från järnvägen ska beaktas i kommande planläggning och eventuella åtgärder för att mildra bullerstörningar bör tillämpas. Genom att följa riktvärdena i bullerförordningen anses konsekvenserna
för människors hälsa vara liten.

Risk och säkerhet

Utpekade utvecklingsområden ligger bortom riskzonen för översvämning från Vänern. Skyfallsfrågan är däremot aktuell i Väse i likhet med all annan tätortsbebyggelse. Flera nya markanspråk pekas ut för bostadsändamål och verksamheter på mark som idag utgörs av vegetation. I alla dessa områden är dagvattenhanteringen av betydelse för att på effektivt sätt mildra konsekvenserna av ett skyfall. Genom en dagvattenhantering inom den nya bebyggelsen som tar höjd för skyfall kan negativa konsekvenser undvikas.

Förslag till åtgärder

• Om möjligt nyttja befintlig utdikad våtmark intill föreslaget verksamhetsområde för att hantera ökad mängd dagvatten.

• Inom områdena där utveckling föreslås är vattnets plats för utbredning och avrinning viktig att hantera.

• Återskapa en mer naturlig utformning av Fläskbäcken, vilket bidrar till en fördröjning av vatten i utpekade utbyggnadsområden.

Alternativredovisning

Översiktsplanens inriktning för Väse är att stärka orten med utveckling av ny bebyggelse som bidrar med ett stärkt underlag för service, samt skapa förutsättningar för en utveckling av näringslivet. Behovet av verksamhetsmark bedöms till cirka 70 hektar.

E18 är den primära lokaliseringskvaliteten för verksamheter som vill dra nytta av ett synligt läge i ett starkt trafikflöde. Läget intill E18 kan också vara attraktivt för verksamheter som har koppling till transportflöden på väg. Målsättningen är att hitta mark som är väl samlad och som kan anpassas efter olika verksamheters markbehov. Det är även viktigt att sträva efter en sammanhållen bebyggelse som underlättar utbyggnaden av tekniska system.

Kommunen har identifierat 60 hektar skogsmark som är lämplig för verksamhetsmark, fördelat på två områden nära E18 och Väse. Det västra markanspråket (A) kan bidra positivt till tätortsbebyggelsen och fungera för tätortsservice. Det östra markanspråket (B) har betydelse som ett sammanhållet verksamhetsområde med större yta. Dessa områden har potential att stärka Väses näringsliv och samhället som bostadsort. Fyra ytterligare alternativ har studerats för att nå målet om 70 hektar verksamhetsmark.

Område 1

Ett område med främst skogsmark längs med gamla Storgatan har identifierats som tänkbar mark för verksamheter. Förutsättningarna för anslutning till teknisk infrastruktur är goda, och den direkta närheten till trafikplatsen på E18 är en stor fördel. Dock omfattar området en befintlig bostad och ligger i anslutning till andra bostäder på andra sidan av gamla Storgatan, vilket kan skapa konflikter mellan verksamheter och bostadsområden.

Område 2

Den sydligaste delen av ett skogsområde norr om den gamla landsvägen har också värderats. Området gränsar i väster till ett jordbrukslandskap och våtmarken Galgmyren i öster. Området saknar särskilda kultur- och naturmiljövärden, men innebär en spridning av verksamhetsmarken norrut vilket skapar avstånd till E18 och Väse tätort. Att området ligger bakom identifierad verksamhetsmark försvagar dess attraktivitet för verksamheter som vill dra nytta av läget intill starka transportflöden.

Område 3

Öster om den identifierade verksamhetsmarken, mot kommungränsen till Kristinehamn, finns ytterligare skogsmark som möter ett jordbrukslandskap. Områdets läge längs E18 bedöms vara attraktivt för verksamheter som efterfrågar skyltläge och närhet till väginfrastruktur. Dock medför avståndet från trafikplats Väse och Väse tätort ökade kostnader för anslutning till tekniska försörjningssystem.

Område 4

Söder om E18 finns ett område skogsmark som kan vara attraktivt på grund av skyltläget. Avsaknaden av väganslutning och teknisk infrastruktur ger ett stort investeringsbehov för att området ska kunna knytas ihop med det övriga verksamhetsområdet på den norra sidan E18.

Område 5

Inom det identifierade verksamhetsområdet (B) finns cirka 6 hektar insprängd jordbruksmark. Detta område har goda förutsättningar att integreras i ett sammanhållet verksamhetsområde, tack vare sin närhet till både E18 och Väse tätort. Markens plana karaktär underlättar byggnation och möjliggör en mer kostnadseffektiv anslutning till tekniska system. Området kan också bidra till att skapa en sammanhållen struktur för framtida verksamheter.

Samlad bedömning

Område 1 bedöms som olämpligt på grund av närheten till befintliga bostäder, vilket kan skapa konflikter och begränsa verksamheternas utvecklingsmöjligheter avseende restriktioner för omgivningspåverkan.

Område 2 anses olämpligt eftersom dess läge är för avlägset från både E18 och Väse tätort, och saknar attraktionskraften som närhet till trafikflödena erbjuder.
Område 3 ses som olämpligt på grund av avståndet till trafikplats Väse och de ökade kostnaderna för att ansluta till teknisk infrastruktur.

Område 4 bedöms olämpligt då det ligger på den södra sidan E18 vilket ger stora kostnader för väginfrastruktur, samtidigt som målet om ett sammanhållet verksamhetsområde blir svårt att uppfylla.

Område 5 framstår som det mest lämpliga alternativet för verksamhetsutveckling av följande skäl:

• Den direkta närheten till E18 och Väse tätort skapar goda förutsättningar för företag som söker ett synligt läge och enkel åtkomst till transportvägar.
  
• Den plana marken gör området lämpligt för byggnation, vilket minskar kostnaderna för markarbeten.
  
• Området kan integreras i ett sammanhållet verksamhetsområde, vilket främjar en effektiv och ekonomisk utveckling av tekniska system och infrastruktur.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Väse avseende tätortsbebyggelse
som kan tänkas påverka några miljömässiga aspekter i stor utsträckning. I likhet med föreliggande översiktsplaneförslag belyser nollalternativet tågstationens funktion som har en betydelse för hållbara transporter. Nollalternativet bedöms innebära obetydliga till små negativa konsekvenser.

Social hållbarhet

Förutsättningar

I Väse tätort finns ett tågstopp som innebär en möjlighet till hållbara transporter med den regionala tågtrafiken. Offentlig service inom förskola och skola finns upp till årskurs sex samt ett äldreboende. Den kommersiella servicen är relativt begränsad idag. Väses friluftsområde är välbesökt med elljusspår samt Vildaparken som utgör ett utflyktsmål. Väse har även en idrottsplats i nära anslutning till skolan. Tätorten samt dess omland har en relativt ensidig bostadsbebyggelse som präglas av småhus.

Konsekvenser

Närhet till service

Översiktsplanens inriktning medför en betydande tätortsutveckling i relation till dagens förhållanden. Planen ger förutsättning för en befolkningstillväxt och möjliggör för fler arbetsplatser som innebär att underlaget för såväl kommersiell som offentlig service ökar. Ett ökat underlag av offentlig och kommersiell service kan medföra att vardagsärenden i större utsträckning kan ske inom Väse utan att behöva resa till Karlstad eller Kristinehamn. Det stärker Väses funktion som kommundelscentrum som också ska försörja tätorten och dess omland.

Tillgång till hållbara transporter

Planerade kapacitetsförstärkningar på Värmlandsbanan kan innebära att förutsättningarna för den regionala spårbundna trafiken i Värmland samt dess närregion förbättras. Befintligt tågstopp kan tillsammans med föreslagen tätortsutveckling i Väse innebära att fler kan ta del den regionala tågtrafiken.

Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden

Översiktsplanen föreslår inget som försvårar möjligheten eller försämrar tillgången till befintliga friluftsområden. Nybyggd planskildhet innebär att även boende söder om järnvägen får en säker tillgång till friluftsområdet och Vildparken. Däremot föreslås ytor för bostäder och verksamheter i anslutning till idrottsplatsen och det skogsområde som idag används som skolskog. Föreslagen utveckling kan komma att påverka skolskogens ytor och därmed barnens tillgång till skogsområdet negativt.

Segregation och barriärer

Väse tätort är uppdelat av järnvägen som utgör en tydlig barriär men som med befintlig planskildhet möjliggör för boende såväl norr som söder om järnvägen
att på ett säkert sätt röra sig i området.

Föreslagen verksamhetsmark är relativt svår att nå med gång- och cykel utifrån nuvarande förhållanden.

Förslag till åtgärder

• Kommunen ska verka för ett diversifierat bostadsutbud i Väse för att möta behovet hos olika hushåll.
  
• Det är av stor vikt att tillräckliga ytor av skogsområdet bevaras som skolskog för att tillgodose skolbarnens behov.
  
• För att överbrygga barriärer bör säkra gång- och cykelvägar till och från föreslaget verksamhetsområde samt till Väses bytespunkt intill E18 och servicepunkten Värmlandsrasta tillskapas.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår inga förändrade markanspråk för Väse avseende tätortsbebyggelse som kan tänkas bidra nämnvärt till måluppfyllelse för social hållbarhet. Nollalternativet bedöms motverka måluppfyllelsen.

Ekonomisk hållbarhet

Förutsättningar

Förutsättningarna för näringslivets utveckling i Väse är inte konkurrenskraftig i relation till övriga kommundelar eftersom ytor för verksamhetsmark är få. I nuläget är Väse främst en boendeort med en arbetspendling till andra platser. VA-infrastrukturen är begränsad och dess nuvarande kapacitet klarar inte i någon större skala ytterligare exploatering av bostäder eller verksamheter.

Konsekvenser

Förutsättningar för god hushållning och gemensamma resurser

Utvecklingen av Väse innebär en ökad belastning på befintliga försörjningsystem. Kristinehamns kommun har även visat intresse för att ansluta bebyggelse vid Strandvik till Karlstads anläggning i Väse. En systemutredning för VA konstaterar att nuvarande system och infrastruktur inte klarar av en utbyggnad av samhället, vilket kräver ytterligare utredningar (som pågår) samt större investeringar. För att översiktsplanens intentioner i Väse ska genomföras krävs investeringar i försörjningsystem för VA. Reningsverkets behov och eventuella omgivningspåverkan på tillkommande bebyggelse behöver beaktas och säkerställas vid framtida planläggning.

Översiktsplanens skulle även medföra konsekvenser i form av ett investeringsbehov av skola, förskola och eventuell äldreomsorg. Alla funktioner finns i Väse idag men befolkningstillväxten skulle innebära ytterligare behov. Sammantaget bedöms utvecklingen utgöra ett behov av ca två förskolor och en skola.

Förutsättningar för näringslivet

Översiktsplanens intention att skapa nya förutsättningar för näringslivsutveckling i Väse bedöms som positiva och möjligheter för fler arbetsplatser tillskapas. Fler arbetsplatser i Väse är också ett behov som identifierats av räddningstjänsten för att kunna bemanna deltidsbrandkåren.

Förutsättningar för transportinfrastrukturen och tillgängligheten

Genom att planera ny bebyggelse i anslutning till befintlig tätort med tillgång till tågstopp möjliggör översiktsplanen för fler att få tillgång till effektiv kollektivtrafik. Planerade kapacitetsförstärkningar på Värmlandsbanan bedöms medföra positiva effekter även för den regionala tågtrafiken. Översiktsplanen drar även nytta av befintlig väginfrastruktur intill E18 för verksamhetsmark, behovet av större investeringar i väginfrastrukturen för att möjliggöra verksamhetsmark på platsen bedöms låg.

Förutsättningar för hushållens ekonomi

Avseende bostäder möjliggör översiktsplanen utbyggnadsområden i Väse i anslutning till befintliga tätortsområdet samt förtätning inom ramen för det befintliga tätortsområdet. Ett mer diversifierat bostadsutbud stärker förutsättningarna för att fler kan få möjlighet att bo kvar genom livets olika skeden.

I takt med att befolkningen i Väse växer behöver även tillgången till arbetsplatser och arbetsmarknaden förstärkas. Föreslagen verksamhetsmark kan delvis tillgodose detta behov, samtidigt som kapacitetsförstärkningar på Värmlandsbanan skapar förutsättningar ta del av utökad arbetsmarknadsregion.

Förslag till åtgärder

• Reningsverkets omgivningspåverkan, funktion och eventuella behov behöver beaktas i efterföljande planering för att framtidssäkra VA-försörjningssystemet i Väse.
  
• Behovet av skolor och förskolor ska beaktas i efterföljande planering och följa befolknings­tillväxten i Väse. Tillgången till barnomsorg i Väse söder om järnvägen är låg och behöver stärkas.
  
• Kommunen ska verka för ett diversifierat bostadsutbud i Väse för att möta behovet hos olika hushåll.

Nollalternativ

Nollalternativet förslår inga förändrade markanspråk för Väse avseende tätortsbebyggelse som kan påverka några ekonomiska aspekter i stor utsträckning. Nollalternativet innebär inga större investeringar i försörjningsystem eller kommunal service. Nollalternativet
bedöms innebära små konsekvenser.

Karlstads tätort

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

Stommen i Karlstads tätorts grön- och blåstruktur är Vänern, Klarälven och de tätortsnära skogs- och friluftsområden som omger staden. Inom dessa gröna och blå strukturer finns många naturvärden som har betydelse för stadens ekosystemtjänster. De tätortsnära skogarna har alla värden för biologisk mångfald.

Primära spridningssamband och primära livsmiljöer är områden som är extra viktiga för arters överlevnad och återfinns inom alla friluftsområden inom tätorten. Spridningssamband för barrskogslevande arter löper i väst-östlig riktning över Eriksberg, Henstad vidare nordöst mot Råtorp, Tyr- och Rudsskogen vidare mot Kronoparken och fortsätter sedan ned mot Alster. Nordöst om verksamhetsområdet Eriksberg finns en flaskhals för spridnings­sambandet. En viktig livsmiljö för arter som är beroende av gamla solbelysta tallar finns intill verksamhetsområdet Eriksberg.

Inom Karlstad tätort finns vattenförekomster som Vänern, Klarälven Alstern, Kroppkärrsjön, Örsholmstjärnen, Lambergstjärnet samt Sundstatjärn och grundvattenförekomster. Grundvattenförekomsterna uppnår god status för både kemisk och kvantitet. Sjöarna/tjärnen har varierad ekologisk status där endast Kroppkärrssjön uppnår god ekologisk status.
Karlstads tätorts läge vid Klarälven och Vänern innebär att vattenförekomsterna utgör riskkällor för översvämning. Skyfall är en annan form av översvämningsrisk där all tätortsbebyggelse innebär en risk eftersom en stor del av marken är hårdgjord. Lågpunkter är platser där risken är som störst.

Inom tätorten är det främst områdena utanför bebyggelsen som innehåller jordbruksmark. I I2-skogen, väster om Råtorp och söder om Skåre, finns flera öppna områden med odlingsmark. Likaså i ett område norr om Kronoparken, längs med Alsterälven. De tätortsnära skogarna är främst av användning för friluftslivet.

Klarälvsbanan är en cykelled inom tätorten som är utpekad som riksintresse för friluftslivet. Fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen med mera finns spritt över hela tätorten.

Luftkvaliteten i Karlstad påverkas mest av de trafikrelaterade utsläppen. Transporter är en av de sektorer som generar mest utsläpp inom kommunen. De mest trafikerade vägarna i Karlstad tätort är de större vägarna E18, väg 61, 62, 63, 236 och 554 och således de som också påverkar luftkvaliteten negativt i tätorten. Karlstads tätort omges av stora friluftsområden som har betydelse för stadens luftkvalitet. Parker och träd i tätorten hjälper också till att rena luften.

Kommunen omfattas av ett stort antal bullerkällor där den största bullerexponeringen är från trafiken. De mest utsatta områdena är kring järnvägsstråken, järnvägsbangårdarna, flygplatsen och de större vägarna E18, väg 61, 62, 63, 236 och 554. Flygtrafiken medför omgivningspåverkan med framför allt buller vilket påverkar markanvändningen under flygets in- och utflygningskorridorer.

Inom Karlstad utgör E18 och riksvägarna 61 och 63 primärvägar för transporter av farligt gods. Väg 62 utgör sekundärväg för transport av farligt gods.

Östra delarna av Våxnäs är präglat av befintliga verksamheter med förmodad förorening av marken. Inom Norra Kronoparken finns en gammal skjutbana som förmodats förorena marken med bly. Öster om Värmlandsbanan i Skattkärr, intill Vänerns strand, ligger ett industriområde som haft olika verksamheter som gett upphov till föroreningar av marken.
En kraftledning som ger upphov till elektromagnetiska fält går från norr om Gravaleden över Stockfallet/Edsgatan och vidare över Steffensminne och söder om sjön Alstern. Det finns också en hästgård i Norra Kronoparken som kan innebära olägenheter om bostadshus planeras för nära inpå.

Konsekvenser

Naturmiljö

I nordvästra och nordöstra tätorten kommer samtliga förslag påverka områden med värden för biologisk mångfald. Utvecklingsområdet Fallängen påverkar som mest följt av Trangärd och Trangärdstorp. Det område som har minst påverkan är området i Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik som enbart påverkar delar av de värdefulla ytorna för biologisk mångfald. Vid verksamhetsområdet Eriksberg är delar av marken värdefull för den biologiska mångfalden. Värmlandsbanan sträcker sig genom områden inom I2 med värde för biologisk mångfald.

Samtliga nya markanspråk medför måttliga konsekvenser för den biologiska mångfalden då ett flertal lokala värden påverkas. I de fall nya markanspråk för bebyggelse är i konflikt med höga värden anger översiktsplanen att de ska ingå i den nya bebyggelse­strukturen som grönstruktur där så är möjligt. Det är enbart i områdena med infrastruktur för tåg som en anpassning för att bevara höga naturvärden inte är möjlig. I Fallängen har hänsyn till förekomsten av rödlistade arter tagits mellan granskning och antagande, vilket påverkat utbyggnadsområdets utformning något.

I nordvästra och nordöstra tätorten kommer samtliga förslag påverka områden med primära spridningssamband. Arter som är beroende av äldre barrskog och bland- och lövskog är de som kommer påverkas mest av utvecklingsförslaget eftersom majoriteten av ytorna som tas i anspråk till stor del består av skogsområden. En utveckling av Eriksberg kan förhindra möjligheten till spridning eftersom det finns en flaskhals för barrskogslevande arter inom området. För arter som är beroende av löv- och blandskog påverkar stora delar av Eriksberg, Trangärd, Trangärdstorp och Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik spridnings­sambanden. I Fallängens nordvästligaste delar påverkas spridningssambanden för arter beroende av löv- och blandskog. Spridningssamband för ädellövslevande arter påverkas främst av utveckling i Våxnäs. Konsekvensen anses vara måttligt negativ, om ingen åtgärd görs, då ett flertal primära spridningssamband kan förlora sin konnektivitet. Säkerställer man spridningssambandens fortsatta konnektivitet inom de nya strukturerna kan de negativa konsekvenserna bli små eller obetydliga.

Utvecklingsområden för Eriksberg, Trangärd, Trangärdstorp, Fallängen, Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik samt Skattkärr har alla ytor som är primära livsmiljöer för ett flertal arter beroende av äldre barrskog samt löv- och blandskog. Utvecklingen av Eriksberg påverkar ett känsligt område med gamla solbelysta tallar. Konsekvensen anses vara måttligt negativ då ett stort antal ytor som har betydelse för primära livsmiljöer inom tätorten tas i anspråk.

Utredning avseende fladdermöss finns för hela området från Eriksberg till Dingelsundet. Där framgår bland annat att anpassningar i befintliga detaljplaner i området varken separat eller sammantaget, medför risk för påverkan på den kontinuerliga ekologiska funktionen eller bevarandestatusen för fladdermöss. Utredningens rekommendationer avseende behov av anpassningar i fortsatt planering ska beaktas. Utredningen konstaterar att detaljplanering är ett bra tillfälle att inkludera miljöhänsyn i samhällsplaneringen. En rekommendation är att det är bättre att låta planområden omfatta värdefulla naturmiljöer än att avgränsa dessa från planområden, så att de skyddas med planbestämmelser eller förstärkas med kompensationsåtgärder.

Kulturmiljö

Översiktsplanens samtliga förslag, både nya markanspråk och förtätningsstrategi, berör platser som innehåller olika typer av kulturvärden som byggnadsminnen och fornlämningar i olika grad. Karlstads stadskärna är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Konsekvensen av utvecklingen beror på hur man förhåller sig till de kulturhistoriska värden som platsen har i enlighet med lagen, samt vägledande planeringsunderlag som finns att tillgå gällande kulturmiljö, varför det är svårt att beskriva konsekvenserna i detta skede.

Vatten

Översiktsplaneförslaget inom tätorten föreslår en ökad exploatering inom avrinnings­områden till vattenförekomster. Klarälven, Alstern och Kroppkärrsjön berörs. Exploateringen kan leda till negativ påverkan på vattenförekomsterna eftersom utvecklingen innebär fler hårdgjorda ytor. Med fler boende i kommunen och fler arbetstillfällen följer även fler trafikrörelser, vilket redan idag har påverkan på den ekologiska statusen i vatten­förekomster. För att förhindra en negativ påverkan av vattenförekomsterna till följd av exploatering krävs tillräckliga ytor för dagvattenhantering så att vattnet fördröjs och renas innan det når recipienterna. Om ingen åtgärd görs anses den negativa konsekvensen måttlig. Dock med tillräckligt omhändertagande av dagvattnet så att inte recipienternas status påverkas negativt är den negativa konsekvensen av exploateringen för vattenförekomsternas status obefintlig.

Föreslagen exploatering finns även inom vattenskyddsområde för ytvatten och grundvatten samt över grundvattenförekomster. Skyddsområden för grundvattentäkter som berörs är Hynboholms skyddsområde, Sörmons skyddsområde samt Härtsöga och Östra Sörmon skyddsområde. Skyddsområden för ytvatten som berörs är Kattfjordens skyddsområde. För samtliga ingrepp inom skyddsområden gäller de skyddsföreskrifter som är kopplade till varje enskilt skyddsområde. Områden med grundvattenförekomst som berörs är Sörmons och Nedre Fryken-Klarälvens grundvattenförekomster. För planering inom grundvatten­förekomsterna innebär den kommande exploateringen att visa hänsyn och inte planera på sätt som innebär att grundvattenbildningen påverkas. Konsekvensen anses vara måttligt negativ om inga åtgärder görs. Dock med tillräckligt omhändertagande av dagvatten och anpassning i enlighet med föreskrifter så anses konsekvensen för grundvattnet till följd av exploateringen vara liten eller obefintlig.

Eriksberg ligger inom Kattfjordens skyddsområdes sekundär- och tertiärzon för ytvattentäkt. Delar av området utgörs av Sörmons grundvattenförekomst. Ett större verksamhetsområde innebär stora hårdgjorda ytor med ökade mängder dagvatten som inte infiltreras i marken och ökade risker för dagvattenföroreningar. Det är därför viktigt med stora ytor för dagvattenhantering inom området för att begränsa den negativa påverkan. Trangärd ligger inom Kattfjordens skyddsområde för ytvattentäkt inom sekundär- och tertiärzonen. Sörmons grundvattenförekomst finns på delar av området. Trangärdstorp ligger inom grund­vatten­förekomst Nedre Fryken-Klarälven. Värmlandsbanans norra kurvrätning ligger inom Sörmons grundvattenförekomst och den södra delen av kurvrätningen tangerar områden med Sörmons grundvattenförekomst. Den norra delen berör vattenskyddsområde Hynboholm, både sekundär och tertiärzon. Genom hänsynstagande i förhållande till föreskrifter samt tillräcklig dagvattenhantering anses konsekvensen av utvecklingen obefintlig.

Avseende förtätning får det en påverkan på bland annat dagvattensystemet. För att avlasta dagvattenledningar finns ett stort behov av utrymme för grönytor och rinnstråk som på en naturlig väg kan fördröja dagvatten. Förutsättningarna att tillskapa fler ytor som fördröjer, renar och omhändertar dagvatten i låg- och rinnstråk är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid förtätning. Förtätningen bör inte ske inom 30 meter från strandkanten för att undvika påverkan på kantzonen då det kan få stora konsekvenser för vattenförekomsten.

Hushållning med mark och resurser

Kurvrätningen av Värmlandsbanan påverkar en liten del av jordbruksmarken väster om Trangärdstorp. Konsekvensen anses vara liten eftersom det är en ytterst liten del av jordbruksmarken som berörs. Föreslaget verksamhetsområde Eriksberg tar en liten yta av jordbruksmark i anspråk. Den största delen av jordbruksmarken inom området är redan i planlagd och därför har inte föreslaget verksamhetsområde någon större påverkan på den jordbruksmark som är kvar. Konsekvensen anses vara obetydlig.

Människors hälsa

Majoriteten av de nya markanspråken för bostadsändamål är lokaliserade nära befintliga centrumnoder och med relativ närhet till kollektivtrafik. Målsättningen är att genom närhet till service, ökad möjlighet till kollektiva färdmedel, närhet till cykelnät samt service och friluftsliv, påverka de trafikrelaterade utsläppen till det bättre.

Den föreslagna bostadsutvecklingen inom förtätningsstrategin fokuseras främst på utveckling intill centrumnoder, snabbusstråket Karlstadstråket samt inom en två-kilometerszon från stadskärnan för att reducera behovet av biltransporter. Föreslagna markreservat för Värmlandsbanan ökar möjligheterna till hållbara och effektiva transporter på järnväg. På sikt leder detta till färre transporter på väg, vilket är positivt sett till utsläppen. Tågstopp i Skattkärr och dubbelspår mellan Karlstad och Kristinehamn stärker förutsättningarna för hållbara transporter och ett minskat bilberoende i Skattkärr.

Konsekvensen av förslagen utveckling inom Karlstads tätort anses positiv eftersom planeringen utgår från närhet till service och hållbara transportmedel. Alla nya markanspråk påverkar möjligheten till luftrening eftersom platserna idag främst utgörs av skog som kan lagra koldioxid. Den negativa konsekvensen anses liten eftersom tätorten är omgärdad av stora skogsområden och det fortfarande finns kvar större friluftsområden inne i tätorten.

Trangärd, Trangärdstorp och Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik angränsar alla till vägar som den nya bebyggelsen ur ett bullerperspektiv kan komma att påverkas av. Kurvrätningen av Värmlandsbanan kommer påverka bullersituationen positivt i Råtorp samt föreslaget utvecklingsområde Trangärdstorp där det finns möjligheter att vidta bulleråtgärder i samband med Trafikverkets planering av spåren. Dubbelspår mellan Karlstad och Kristinehamn kommer att innebära ökat buller utefter Värmlandsbanan i Skattkärr.

Prioriterade områden för förtätning ligger inom stadsdelar med närhet till E18 och den spårbundna trafiken genom Våxnäs, centrala staden, Herrhagen, Haga samt Lamberget. Ny bostadsbebyggelse i dessa lägen kan komma att påverkas av höga bullernivåer och sämre luftkvalitet. Genom att följa riktvärden i trafikbullerförordningen kan negativa konsekvenser undvikas.

Risk och säkerhet

En stadsomvandling av Våxnäs verksamhetsområde samt Skattkärr strand medför exploatering på mark som är förorenad. Inom Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik finns ett område där en gammal skjutbana tidigare låg varför ytan förmodligen är förorenad med bly. Konsekvensen av att exploatera förorenad mark är positiv eftersom föroreningarna kommer saneras.

Trangärd ligger intill 61:an som är en rekommenderad primär transportväg för farligt gods vilket kan innebära risker om bebyggelse kommer för nära vägen. Även Fallängen ligger inom vissa delar relativt nära väg 63 som även den är primär transportväg för farligt gods och således kan innebära risker för den nya bebyggelsen och för transportvägen. Den negativa konsekvensen av föreslagen bebyggelse anses liten eftersom riskavstånd går att hantera inom den fortsatta planeringen.

Inom samtliga nya markanspråk är det naturmark som tas i anspråk vilket medför en större andel hårdgjord yta vid exploatering vilket leder till ansamling av dagvatten. Risken för skyfall behöver hanteras utifrån vattnets förutsättningar genom att dagvatten behöver tas om hand för att undvika översvämningar. Även inom förtätning, främst inom tvåkilometerszonen ökar risken för översvämning om inte dagvattnet omhändertas. Utvecklingen norr om Rud ligger inom avrinningsområdet för Färjestadsbäcken. Påverkan på flödeshastigheten kan medföra större problem nedströms varför dagvattenhantering är en viktig fråga i exploateringen av området.

I Trangärd finns två större avrinningsvägar som även avvattnar områden utanför utvecklingsområdet. Hårdgörs för stora ytor påverkar det intilliggande områden negativt vilket behöver beaktas i kommande planering. Det finns en översvämningsrisk även inom föreslagen stadsomvandling i Våxnäs. De sammanvägda riskerna av översvämning från skyfall samt översvämning från älven innebär att man behöver anpassa den nya bebyggelsen med åtgärder som hanterar översvämning. Genom dagvattenhantering inom den nya bebyggelsen och styrning av vattnet till översvämningsytor kan negativa konsekvenser på grund av översvämning undvikas.

Intill utvecklingsområdet för Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik längs Långenäsvägen finns en hästgård. Risken för olägenhet orsakad av lukt, flugor och allergen kan förekomma beroende på hur stort avståndet mellan den nya bebyggelsen och hästgården blir. Exploateringen anses ge små eller obetydliga negativa konsekvenser som kan undvikas med rätt åtgärder.

Vid Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik finns en större kraftledning, vilken ger upphov till ett elektromagnetiskt fällt. Elnätsbolagen tillämpar 0,4 μT (mikrotesla) som högsta magnetfältsvärde. Även Socialstyrelsen i sitt meddelandeblad från 2005 anger att ett magnetfält som understiger 0,4 μT (mikrotesla) inte påvisat negativa hälsoeffekter. Med hänsyn till detta bedöms 0,4 μT (mikrotesla) utgöra riktvärde i Karlstads kommun. Exploateringen anses ge små negativa konsekvenser som kan hanteras med rätt åtgärder.

Förlag till åtgärder

• Ytor med särskild betydelse för biologisk mångfald bör i efterföljande planering fortsatt utgöra grönområden inom den kommande bostadsbebyggelsen där så är möjligt.
  
• Den efterföljande planeringen behöver säkerställa att spridning fortsatt möjliggörs inom
  eller bredvid områden som tas i anspråk för ny bebyggelse.
  
• För spridningssambandet för arter som är beroende av gamla solbelysta tallar vid Eriksberg är det viktigt att spara gamla tallar inne i området för att sambandet fortsatt ska fungera.
  
• För att inte förvärra bristerna av spridning och livsmiljöer i stadens centrala delar bör förtätning av grönområden undvikas.
• För att förhindra en förlust eller förvanskning av viktiga kulturhistoriska värden vid efterföljande planering ska den vägledning som finns i Karlstads kulturmiljöprogram och Länsstyrelsens kulturmiljöprogram Ditt Värmland användas.
  
• Efterföljande planering ska förhålla sig till MKN vatten och planera för tillräckliga ytor av dagvattenhantering så att kraven inom MKN uppnås.
  
• Efterföljande planering som sker inom skyddsområden för grundvatten behöver säkerställa
  att vattentäktens funktion och kvalitet ej riskeras genom att följa föreskrifterna.
  
• Planering inom grundvattenförekomster får inte ske så att det påverkar grundvatteninflöde eller grundvattenkvalitet.
  
• För att undvika risker för översvämning ska dagvattenlösningar säkerställa att översvämning till följd av skyfall undviks.
  
• Riktvärden från trafikbullerförordningen ska följas.
  
• I enlighet med miljökvalitetsnormerna för buller så ska kommunen när vi blir 100 000 invånare kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram. En sådan kartläggning med åtgärdsprogram kommer ytterligare belysa områden där åtgärder kommer krävas för att uppnå god ljudmiljö.
  
• I efterföljande planering vid områden som är av risk för förorenad mark ska en miljöteknisk undersökning ge svar på om området är lämpligt och hur föroreningarna ska tas om hand.
  
• Säkerhetsavstånd till primär transportväg för farligt gods, hästgård, kraftledning och järnväg bör utredas inom den fortsatta planeringen.

Alternativredovisning

Översiktsplanens inriktning för Skattkärr är att stärka orten med ökade möjligheter för hållbart resande med utbyggd järnväg, pendeltågstation samt utveckling av ny bebyggelse och med det utökade förutsättningar för service. Som ett led i en sådan utveckling finns behov av att peka ut ytor för ny bostadsbebyggelse. Det övergripande syftet med utbyggnaden är att skapa förutsättningar för en socialt och miljömässigt hållbar framtid för orten.

Enligt kommunens bedömning krävs omkring 60 hektar mark för bebyggelseutveckling, utöver det område som är reserverat för bostadsändamål på Skattkärrsstrand (A). Det är en fördel om den tillkommande bebyggelsen placeras i anslutning till befintlig bebyggelse och med god tillgänglighet till den eventuella framtida pendeltågsstationen. Fyra olika områden har valts ut och utvärderats utifrån dessa kriterier.

Område 1

Betydande arealer kommun- och privatägd skogsmark är lokaliserade i ett område nordöst om Bråtebäckens industriområde. Väganslutning i grus finns till Skattkärr via Skattkärrsmotet. Avståndet från Skattkärr och E18:s barriäreffekt är dock betydande. Närheten till industriområdet samt brist på genomförbarhet sett till ägoförhållanden är andra försvårande faktorer.

Område 2

Norr om Skattkärr längs E18 finns ett kommunägt skogsområde som skulle kunna fungera för bostadsändamål. Marken sluttar betydligt åt flera håll. Området ligger relativt nära Skattkärr men tillgängligheten försämras på grund av E18:s barriäreffekt. En gång- och cykeltunnel till Skogsvallens idrottsplats finns dock längre österut. Området har betydelse för friluftslivet, bland annat då ett motionsspår går tvärs igenom skogen.

Område 3

Kommun- och privatägd skogsmark med befintlig väganslutning via väg 741 som ansluter till Skattkärrsvägen i söder. Delar av området fungerar för närvarande som ett verksamhets­område med bland annat tillverkningsindustri. E18:s barriäreffekt är en försvårande omständighet och området skulle innebära en utglesning av Skattkärrs tätort. Områdets terräng är inte gynnsam med stora höjdskillnader på relativt liten yta.

Område 4

Området mellan Karlstads tätort och Skattkärr på den södra sidan E18 består av kommun- och privatägd skogsmark och jordbruksmark. Tillgängligheten till Skattkärr är relativt god. Delar av området är betydligt kuperat, men det finns även större plana ytor.

Samlad bedömning

Område 1 bedöms som olämpligt på grund av avståndet till Skattkärr, E18:s barriäreffekt samt närheten till industriområdet, vilket begränsar områdets lämplighet för bostads­utveckling. Dessutom försvåras genomförbarheten av markens ägoförhållanden.

Område 2 anses olämpligt eftersom E18 utgör en barriär som begränsar tillgängligheten, trots att området ligger relativt nära Skattkärr. Dessutom är området betydelsefullt för friluftslivet, och detta minskar möjligheterna för exploatering.

Område 3 ses som olämpligt på grund av avståndet till Skattkärr, vilket ger en utglesning av bebyggelsestrukturen med omfattande investeringar i infrastruktur som följd.

Område 4 framstår som det lämpligaste alternativet för bebyggelseutveckling av följande skäl:

• Området inrymmer de betydande ytor som behövs för bebyggelseutveckling i Skattkärr.
  
• Områdets strategiska läge mellan Karlstad och Skattkärr stärker den långsiktiga integrationen av Skattkärr med Karlstads tätort, vilket bidrar till en hållbar stadsutveckling.
  
• Den relativt goda tillgängligheten till Skattkärrs centrala delar och framtida pendeltågstation skapar förutsättningar för att främja hållbart resande och förbättra tillgången till service.
  
• Den plana terrängen gör området gynnsamt för nybyggnation, vilket minskar behovet av omfattande markbearbetning och därmed också de miljömässiga och ekonomiska kostnaderna.

Nollalternativ

Nollalternativet medför ingen exploatering av naturmark i de områden som planförslaget berör och påverkar därför inte områdenas naturvärden negativt. Föregående översiktsplan påverkar Riksintresse för friluftslivet vid Eriksberg på samma sätt som planförslaget. Riksintresset för Klarälvsbanan berörs inte alls.

Samma resonemang kring miljökvalitetsnormer för vatten återfinns i nollalternativet likt föreliggande översiktsplaneförslag. Sedan 2022 har kommunen en dagvattenplan som ställer höga krav och som ska efterlevas i den efterföljande planeringen.

Nollalternativet medför ingen exploatering av jordbruksmark i de områden som planförslaget berör intill I2 och Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik varför planförslaget innebär en negativ konsekvens jämfört med nollalternativet. Vålbergsrakans sträckning redovisades i nollalternativet med tre alternativ i föregående översiktsplan. Föreliggande planförslag har enbart Vålbergsrakan som en illustration i utvecklingsinriktningen, konsekvenserna är därmed svåra att utröna likt nollalternativet.

Nollalternativet hade inte samma inriktning som föreliggande planförslag att samla störande verksamheter på ett område som redan är stört av buller. Nuvarande förslag bedöms ge positiva konsekvenser jämfört med nollalternativet.

Nollalternativets inriktningar kopplat till farligt gods och förorenad mark har liknande förhållningsätt som föreliggande förslag och därmed ingen skillnad i konsekvenser. Dock har nollalternativet utförligare förslag kring hur efterföljande planering ska hantera risk för farligt gods om rekommendationerna inte kan följas genom att utföra riskanalyser.

Social hållbarhet

Förutsättningar

Karlstads geografiska läge ger god tillgång till hållbara kommunikationer i och med Värmlandsbanan mellan Oslo och Stockholm samt Norge-Vänerbanan till Göteborg. Karlstads nya resecentrum samlar resefunktionerna och möjliggör för bättre gång- och cykelpassager mellan centrala tätorten och stadsdelarna söder om järnvägen. Kollektiv­trafiken inom tätorten utgörs av ett flertal busslinjer och det strukturbildande Karlstads­stråket som i dagsläget går mellan Jakobsberg och Ruds bytespunkt. På sikt är ambitionen att stråket ska gå från Välsviken, via Karlstads centrum till Bergvik. Stora delar av Karlstads tätort har idag en god kollektivtrafikförsörjning.

Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt inom Karlstads tätort, men brister finns i tvärkopplingar mellan stadsdelar samt inom äldre industri- och verksamhetsområden. Ofta utgör större vägar samt järnväg barriärer som motverkar ett väl utbyggt cykelnät. Fördelningen av förskolor och skolor är förhållandevis jämn mellan områdena i Karlstads tätort.

Fördelningen av äldreboenden i Karlstads tätort är främst koncentrerad till vissa stadsdelar. Rud, Gruvlyckan, Norrstrand, Viken och Våxnäs-Sandbäcken är områden som har flest typer av boenden för äldre. Övriga områden inom tätorten förutom Skåre och Skattkärr saknar boendeformer för äldre.

Handeln inom tätorten är främst lokaliserad till de bostads- och arbetsplatstäta centrala delarna av Karlstad. I nordöstra Karlstad är handeln koncentrerad till stadsdelscentrum. Våxnäs verksamhetsområde och Våxnäs stadsdelscentrum försörjer främst de syd- och nordvästra delarna av Karlstad. Externhandeln är lokaliserad där tätorten tar slut i östlig
och västlig riktning vilket skapar ett starkt bilberoende för att nå dessa platser.

Tillgången till stora och sammanhängande grönområden är idag god i stora delar av Karlstads tätort. Dock finns brister i kopplingen mellan grönområden. I2-skogens frilufts­område är ett stort naturområde med motionsspår och stigar i ett varierat skogs- och jordbrukslandskap. Området ligger i direkt anslutning till flera stadsdelar och har därför ett stort upptagnings­område. Rud- och Tyrskogen samt Kronoparksskogen är två större grönområden som också har höga värden för friluftslivet.

Det förekommer idag stora skillnader inom bostadsutbudet mellan stadsdelarna i Karlstads tätort. I Rud, Våxnäs och centrala Kronoparken domineras stadsdelarna av flerbostadshus medan Henstad, Hultsberg och Gustavsberg domineras av småhusbebyggelse.

Konsekvenser

Närhet till service

Planförslaget bygger på utveckling av en sammanhängande stad med en funktionsblandning som möjliggör ett nära vardagsliv. En mer koncentrerad och varierad bebyggelse ger bättre underlag för service. Närhet till service och olika funktioner är i sin tur positivt för det enskilda hushållet. Det är i linje med det som brukar kallas för 15-minutersstaden, som syftar till en ökad närhet av vardagsbehoven inom korta avstånd, vilket minskar behovet av resor och medför en större flexibilitet. Förtätningsstrategin innebär att förtätning ska prioriteras kring centrumnoder och inom tvåkilometerszonen från stadskärnan för att bland annat skapa närhet till och möjliggöra för ett större serviceutbud och funktioner.

Planförslaget med Fallängen och Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik skapar tillsammans med förtätningen ett större underlag för både offentlig och kommersiell service vilket stärker befintliga stadsdelscentrums funktion. Översiktsplanen bedöms medföra god måluppfyllelse. De norra delarna av Fallängen och Kronoparken samt utbyggnadsförslaget på Trangärd och Trangärdstorp kommer dock långt från befintliga stadsdelscentrum. Långa avstånd till service kan bidra till bilberoende och utifrån de sociala aspekterna kan det i sin tur leda till ojämna förutsättningar att bosätta sig i ett område. Nya utbyggnadsområden av den storlek och täthet som föreslås kan däremot generera tillräckligt med befolknings­underlag för att utveckla nya stadsdelscentrum vid behov. Planförslaget kommer leda till ett större behov av nya vårdboenden.

Tillgång till hållbara transporter

Förtätning föreslås kring centrumnoder, inom och mellan stadsdelar och i anslutning till stadskärnan och Karlstadsstråket vilket främjar hållbart resande via gång, cykel- eller kollektivtrafik. Förtätningen medför en god måluppfyllelse som konsekvens.

Samtliga utvecklingsområden som översiktsplanen föreslår ligger norr om befintlig bebyggelse och kommer därför längre ifrån stadskärnan och befintliga kollektivtrafiksstråk. Nya områden kommer inte kunna försörjas med den kollektivtrafik som finns idag. En utbyggnad av befintliga kollektivtrafikstråk är därför en förutsättning för att tillgodose tillgången till hållbara transporter. En risk är annars att avstånd i kombination med sämre kommunikationsmöjligheter kan bidra till en isolerande effekt och ett utanförskap vilket resulterar i ojämlika förutsättningar i tillgången till hållbara transporter. Sammantaget skulle dessa konsekvenser leda till att måluppfyllelsen motverkas.

Förutsättningar att ansluta nya områden till kommunens befintliga cykelnät är goda eftersom cykelnätet i stora delar är utbyggt till angränsade områden. När nya utbyggnadsområden kopplas ihop med det befintliga gång- och cykelvägnätet knyts stadsdelarna ihop vilket möjliggör för transport med cykel som kan ersätta många bilresor. En konsekvens som kan uppstå är att kapaciteten på befintligt cykelnät försämras när nya bostadsområden knyts ihop med det befintliga nätet samtidigt som fler invånare i tätorten väljer cykeln som transportmedel. Det kan innebära nya behov på befintliga cykelvägar där cykelns plats i stadsrummet behöver prioriteras. Översiktsplanen bedöms medföra till god måluppfyllelse.

Utbyggnaden och kurvrätningen av Värmlandsbanan skapar bättre förutsättningar för den regionala tågtrafiken vad gäller persontrafik. Ett tågstopp i Skattkärr stärker förutsättningarna för hållbart resande. Översiktsplanen bedöms medföra till god måluppfyllelse.

Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden

Samtliga utvecklingsområden ligger intill stora grönområden som rymmer flera värden för rekreation och friluftsliv. Planförslagets utvecklingsinriktning anger att varje stadsdel ska ha ett varierat utbud av parker och grönområden som ska säkerställas inom ett rimligt gångavstånd, i översiktsplanen har principen 3-30-300 tillämpats. Utvecklingsinriktningen anger också att grönområdena ska vara sammanhängande med gröna stråk, gång- och cykelvägar. Vid förtätning anger planförslaget att grönområden i första hand ska undvikas att bebyggas, i andra hand att hårdgjorda ytor ska omvandlas till grönytor. Detta för att säkerställa att tillgången till grönområden inte försämras. Översiktsplanen bedöms därför medföra till god måluppfyllelse.

Utbyggnaden i Fallängen går genom Rud- och Tyrskogen och klyver kopplingen mellan friluftsområdena. Ett motionsspår som idag fyller en viktig funktion för rekreation påverkas. Utvecklingsförslaget medför därför att tillgången till ett större sammanhängande grön­område minskar. Med det föreslagna gröna släppet inom den nya bebyggelsen på Fallängen kan ett fortsatt grönt samband uppnås och möjligheten att röra sig inom ett större område uppfylls. Fallängen delas också av Gravaleden som innebär en barriär för tillgängligheten till grönområden vilket kan resultera i ojämlika förutsättningar för boende i området.

Segregation och barriärer

Översiktsplaneförslaget har genomgående en hög ambition att verka för en planering som länkar samman områden i Karlstads tätort. För att uppnå en sammanhållen stad krävs att de planerade nybyggnadsområdena byggs i sin helhet. Om endast de nordligaste delarna byggs skapas nya satelliter och det finns en risk att kopplingen mellan befintliga och nya områden uteblir och att barriärer växer fram mellan dem. Gravaleden kan också bli en barriär om inte under-/övergångar byggs och kopplingar mellan området prioriteras. Utvecklas områdena som en helhet bedöms planförslaget uppfylla god måluppfyllelse.

Utvecklingen av Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik kan tillsammans med förtätningen skapa förutsättningar för en blandad stadsbebyggelse som bryter det ensidiga utbudet. För att en blandad stadsbebyggelse ska uppnås behöver en förtätning av befintliga områden ske i samband med att nya områden växer fram. Det är också av stor vikt att befintliga och nya områden kopplas samman för att erhålla en sammanhållen stad. Utvecklingen av Trangärd och Trangärdstorp sker i anslutning till områden med småhus. Även här är det viktigt att den nya bebyggelsen bryter ensidigheten och tillför andra boendeformer. Utvecklas områdena genom både förtätning och nya markanspråk bedöms planförslaget uppfylla god måluppfyllelse.

Stadsomvandlingsområdet vid Skattkärrs strand riskerar att få Värmlandsbanan som en barriär vilket innebär ett behov av en planskildhet för att uppnå god måluppfyllelse.

Förslag till åtgärder

• Gång, cykel och kollektivtrafik som transportslag bör prioriteras i efterföljande planering för att säkerställa god tillgång till hållbara transporter vid förtätning och i utbyggnadsområden.
  
• Prioritera tydliga gång- och cykelstråk från bostäder till service, mötesplatser och kollektivtrafik. Nya utbyggnadsområden ska anslutas till det befintliga gång- och cykelvägnätet.
  
• Säkerställ att infrastruktur inte utgör nya barriärer för kommande nybyggnadsområden.
  
• En variation av bostadstyper, funktioner och service bör eftersträvas vid förtätning och vid nya utbyggnadsområden för att underlätta ett enklare liv med korta avstånd i vardagen.
  
• Stora grönområden ska bibehålla sina rekreativa värden även om de delvis tas i anspråk för ny bebyggelse.
  
• Utveckla gröna stråk som bidrar till en sammanhängande
  grönstruktur.
  
• Nya bostadsområden och befintliga områden ska ha ett varierat utbud av mindre parker och grönområden och ska finnas inom ett rimligt gångavstånd.
  
• Bygg ihop stadsdelar där det är lämpligt för att möjliggöra en sammanhållen stad med attraktiva och trygga stråk.
  
• Vårdboenden bör placeras jämlikt över kommunens stadsdelar.

Nollalternativ

Förtätning ska enligt nollalternativet förordas i lägen som ökar förutsättningarna för hållbart resande och inom 4 kilometers cykelavstånd till centrum. Konsekvenserna av nollalternativet blir på så sätt inte olikt nuvarande förslag.

Nollalternativet föreslår ingen utbyggnad på de grönområden som föreliggande förslag gör. Likt nuvarande förslag fokuserar nollalternativet på tillgängligheten till grönområden och framhåller att gröna stråk ska binda samman bostadsområden. Trangärdstorp och skogsområdet norr om Rud prioriteras i nollalternativet som rekreationsområden och därmed bevaras I2 och Rudsskogen som stora sammanhängande grönområden vilket är positivt ur klimataspekt och för rekreation- och friluftsliv. Den utveckling som föreslås i nollalternativet kommer i liten utsträckning påverka de socioekonomiska skillnader som idag finns mellan stadsdelarna. Komplettering och förtätning kan reproducera en ensidighet om inte riktlinjer för hur förtätningen ska ske anges.

Nollalternativet har inte samma tydlighet som planförslaget att områden ska förtätas och kompletteras så att ett större utbud av bebyggelsetyper erhålls. Bostadssegregationen riskerar då att öka och en sådan utveckling påverkar socioekonomin negativt.

Ekonomisk hållbarhet

Förutsättningar

Näringslivet präglas av ett par områden med en högre andel arbetstillfällen och arbetsplatser. I centrala Karlstad rör det sig om Tingvallastaden, Tullholmen, Kvarnberget och Klara. Även Örsholmen/Lamberget, Våxnäs och Bergvik utgör sådana områden. I Kronoparken finns Karlstads universitet och Innovation Park och i Bråtebäcken finns ett större verksamhetsområde.

Värmlandsbanan utgör en stomme för järnvägsanknutna transportsystemet i Värmland och passerar genom Karlstads tätort. Karlstad C kommer samla flera transportslag vid ett resecentrum för tågtrafik och busstrafik. Utöver Karlstad C finns en pendeltågstation för regional tågtrafik i Välsviken. Kollektivtrafikstråket Karlstadsstråkets första del stod klar 2018 och skapar en struktur för snabba kollektivtrafikresor i staden.

I vägnätet är E18, väg 236 och väg 61 utpekade riksintressen för kommunikationer. Tillsammans med väg 62 och väg 63 utgör dessa prioriterade pendlingsstråk för bil och kollektivtrafik. Vägarna är betydelsefulla för den transportintensiva industrin med målpunkter längs E18 och riksvägarna, vilket ställer höga krav på framkomligheten.

För tekniska försörjningsystem som VA har kommunen över tid arbetat med utbyggnader och åtgärder i enlighet med VA-planen. Utbyggnadsriktningen i VA-planen är främst i östlig riktning mot Skattkärr via Busterud samt norrut via Edsgatan mot Vallargärdet. Avseende dricksvattenförsörjningen så förses Karlstads tätort med vatten från Sörmoverket som är kommunens största vattenverk som förser även Väse och Hammarö kommun med dricksvatten. Sörmoverket tar råvattnet från Vänern och omvandlar det till konstgjort grundvatten.

Elektrifieringen kommer att innebära nya krav för energiförsörjningssystemet. Karlstads tätort ligger i huvudsak inom Karlstads El- och stadsnäts koncessionsområde och försörjs idag via fyra mottagningsstationer. Två i östra delen, placerade vid Heden och Kronoparken, Karlstad Östra Mottagningsstation (KÖM) samt en i västra delen, Karlstads Västra Mottagningsstation (KVM) och Karlstads Centrala Mottagningsstation i Viken (KCM). God kapacitet finns främst vid Norra Kroppkärr och Kronoparken (KÖM) och Heden. KVM och KCM är hårt belastade idag och utifrån ett framtida perspektiv med planerad bebyggelse­utveckling. En ny nordlig mottagningsstation är planerad för att avlasta Karlstads Västra Mottagningsstation (KVM) och Karlstads Centrala Mottagningsstation (KCM).

Fjärrvärmenätet är förhållandevis välutbyggt i Karlstads tätort med Kronoparken i öst, Stockfallet nordost, Skåre i norr och Hultsberg i väst. Förutsättningarna för att ansluta ytterligare bebyggelse till fjärrvärmenätet förutsätter en viss täthet och tillräcklig mängd bostäder. I stadens mer centrala delar planeras och byggs det för ett fjärrkylnät.

Konsekvenser av planförslaget

Förutsättningar för god hushållning med gemensamma resurser

Det är positivt ur ett resursperspektiv att översiktsplanen medför en inriktning där kommunen i relativt stor grad nyttjar områden inom befintlig bebyggelse genom förtätning eller att ny bebyggelse/verksamhet föreslås i direkt anslutning till befintliga områden. Markanspråk för tätortsutveckling som ansluter till befintliga områden lägger grunden för ett bättre nyttjande av den kommunala servicen. Befintlig infrastruktur kan utnyttjas vilket minskar behovet av investeringar i samband med byggnation. Belastningen kommer dock öka vilket innebär ett behov av investeringar i befintliga system. Försörjningssystemen för vatten och avlopp kommer behöva omfattande investeringar vad gäller ledningsnät, verk och anläggningar. Även spillvatten- och vattenledningar behöver dimensioneras efter den nya bebyggelsen vilket resulterar i olika investeringsbehov. Utvecklingen av stads- och tätortsbebyggelse med bostäder, kontor och verksamheter kommer att innebära ökad belastning på elnäten. Utvecklingen innebär investeringar vilket får ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Befolkningsutvecklingen i Karlstad kommer innebära ett investeringsbehov i offentlig service. Inom utbildning och barnomsorg antas översiktsplanen medföra mark och investeringsbehov för en ny gymnasieskola. För skolor och förskolor bedöms översiktsplanen innebära nybyggnationer eller ombyggnationer av skolor och förskolor. Samtliga utbyggnadsområden och förtätningen av den befintliga staden kommer innebära ett behov av fler skolor och förskolor.

Översiktsplanens inriktning i Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik innebär ett investeringsbehov i ledningsnätet. De södra delarna närmst Kronoparken kan byggas ut först och anslutas mot antingen Kronoparken eller Stockfallet. Förutsättning för VA-försörjningen i Alstervik beror på flera faktorer som bland annat utbyggnadsplaner i området kring Ulvsby och Vallargärdet. För Alstervik kommer det krävas kapacitetsförstärkningar. Fallängen kommer att VA-försörjas via Rud, vilket innebär att systemet fram till Rud kommer behöva förstärkas för att möjliggöra ytterligare nyanslutningar. Även spillvattenledningarna saknar tillräcklig kapacitet och behöver förstärkas nedströms för att avleda spillvatten från Fallängen. För Trangärd och Eriksberg har spillvattensystemet god kapacitet vilket inte föranleder några omfattande åtgärdsbehov. Däremot behövs tryckstegring för vattenförsörjningen till området.

Förutsättningar för näringslivet

Översiktsplanen möjliggör förtätning i befintliga verksamhetsområden, vilket skapar förutsättningar för befintligt näringsliv att utvecklas. Översiktsplanen medger även omvandling av platser som i nuläget utgör större arbetsplatsområden, som Våxnäs industriområde, Tormestad/Lamberget och Skattkärrsstrand. En omvandling av områdena påverkar befintliga verksamheter eftersom en del verksamheter inte är förenliga med bostadsändamål och därför behöver omlokaliseras. Kommunen föreslår därför en utökning av verksamhetsmarken i Eriksberg för att möjliggöra för omflyttningar från befintliga verksamhetsområden som föreslås stadsomvandlas. Karlstads kommuns handelsutredning (2023) konstaterar att behovet av ytterligare mark för handel är små inom kommunen. Utifrån handelsutredningens slutsatser och rekommendationer bör Eriksberg inte inrymma nyetableringar inom handel. Konsekvensen av förslaget anses positiv då området möjliggör för befintliga verksamheter att fortsatt vara lokaliserade nära Karlstads tätort trots en stadsomvandling.

Ur ett regionalt perspektiv förfaller det ibland finnas konkurrensrelaterade utmaningar avseende verksamhetsmark och företagsetableringar. För att undvika en mellankommunal konkurrens i näringslivs- och etableringsfrågor i Karlstads kommuns närregion har kommunen en samverkan inom ramen för Karlstadsregionens arbete med kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö och Kil.

Planerade kapacitetsförstärkningar på Värmlandsbanan påverkar näringslivets möjlighet att få tillgång till efterfrågad kompetens med anledning av kortare restider i ett utvidgat upptagningsområde i en större arbetsmarknadsregion. Kapacitetsförstärkningen bedöms öka möjligheterna för näringslivet och därmed bidra med positiva konsekvenser.

Förutsättningar för transportinfrastruktur och tillgänglighet

Översiktsplanen pekar ut ett markreservat för Värmlandsbanans kapacitetsförstärkningar och möjliga kurvrätningar i enlighet med Trafikverkets Fördjupad utredning Värmlandsbanan dubbelspår Kristinehamn-riksgränsen. Att öka kapaciteten på Värmlandsbanan är av stor betydelse för gods- och persontrafiken med positiva effekter på såväl den regionala som nationella pendlingen. Boende i Karlstad ges tillgång till en ökad arbetsmarknad och näringslivet till ett större upptagningsområde för kompetens. Översiktsplanen föreslår fortsatt ett framtida tågstopp i Skattkärr.

Översiktsplanens utvecklingsområden ligger i anslutning till befintliga vägnät, och kommer innebära mer trafik till dessa vägar. I Trangärd bör området trafikförsörjas främst via Körkarlsvägen och Katåsmotet, som bedöms ha god kapacitet. Trangärdstorp bör trafikförsörjas via Skogsholmsvägen/Råtorpsvägen som bedöms ha god kapacitet. Områdets lämplighet är dock beroende på vilket alternativ som väljs för Värmlandsbanans eventuella kurvrätning. En omvandling av Våxnäs verksamhetsområde till stadsbebyggelse kan innebära kapacitetsproblem på Hagalundsvägen, även gång- och cykelvägarna i och genom området behöver förbättras. Utvecklingsområdet i Skattkärrsstrand medför att tillgängligheten mellan nya bostäder och målpunkter på andra sidan järnvägen behöver säkerställas.

Fallängen kan försörjas söderifrån via Horsensgatan och norr ifrån via Gravaleden. Gravaleden bedöms ha god kapacitet för en ökning av biltrafik. Fallängen kommer alstra mycket trafik för samtliga färdmedel, därför behövs en god planering för både gång- och cykelvägar och kollektivtrafik såväl i relation till målpunkter kring Ruds centrum som kopplingen österut mot Stockfallet/Edsgatan. En ny öst-västlig kommunikations­förbindelse skapar förutsättningar till en förbättring avseende kollektivtrafiksförsörjningen i Stockfallet/Edsgatan.

För Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik är intentionen att knyta bebyggelsen i Kronoparken norr ut mot sjön Alstern. I det avseendet är kapaciteten på Sommargatan viktig att beakta för vägtrafik och möjligheter för kollektivtrafikförsörjningen norrut. Eftersom tätortens utbyggnadsområden ligger i anslutning till befintlig bebyggelsestruktur, bedöms förutsättningarna att kollektivtrafikförsörja dessa områden effektivt som positivt.

Prioriterade förtätningsområden föreslås bland annat utifrån Karlstadsstråkets sträckning, vilket bedöms öka hållbart resande och stärka reseunderlaget för effektiv kollektivtrafik i staden. Förtätning inom tvåkilometerszonen från resecentrum och stadskärnan ger förutsättningar till fler bostäder med korta avstånd till den regionala kollektivtrafik­knutpunkten. Översiktsplanen pekar även ut Ruds- och Kronoparkens centrum som prioriterade förtätningsområden, vilket också sammanfaller med de två utbyggnad­sområdena i Fallängen och Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik. Sammantaget bedöms översiktsplanens inriktning bidra till goda förutsättningarna för en förbättrad tillgänglighet med hållbara färdmedel.

Förutsättningar för hushållens ekonomi

I översiktsplanen planeras för en betydande bostadsutveckling i Karlstads tätort. Det kommer ske med förtätning och inom ett antal större utbyggnadsområden med ambitionen att skapa en mer blandad stad med tillgång till flera olika funktioner. Översiktsplanen redogör inte för behov avseende upplåtelseformer men belyser ambitionen av blandad bebyggelse.

Markreservat för Värmlandsbanan påverkar fastighetsägare utöver kommunens eget markinnehav, det innebär begränsningar för eventuell fastighetsutveckling inom dessa områden vilket bedöms vara en liten konsekvens då det påverkar få fastighetsägare.

Om översiktsplanens intentioner förverkligas innebär det en ökande befolkning i Karlstads tätort, vilket kommer ett öka utbudet av arbetskraft. En motsvarande utveckling av arbets­marknaden kommer således behövas, antingen i Karlstads tätort eller genom arbets­pendling. Det är därför positivt att översiktsplanen pekar ut nya och existerande områden för utveckling av verksamheter. Ur arbetspendlingssynpunkt är det positivt att kommunen i översiktsplanen reserverar mark för en utbyggnad av Värmlandsbanan. Det ger potential att öka kapaciteten för persontrafiken och därmed tillgängliggöra den regionala arbetsmarknaden ytterligare.

Förslag till åtgärder

I kommande långsiktig planering säkerställa marktillgång för en södra mottagningsstation
i området kring Kalvholmen/Lamberget.

Det övergripande behovet av skolor och förskolor ska hanteras i efterföljande planering och bedöms övergripande nedan:

• 1 ny gymnasieskola.
• Trangärd, ca 1-2 nya förskolor och eventuellt 1 skola.
• Trangärdstorp, ca 1-2 förskolor.
• Fallängen, ca 3 förskolor och 1 skola.
• Norra Kronoparken-Steffensminne-Alstervik ca 2-3 förskolor och 1 skola.
• Omvandling av Våxnäs ca 2–3 förskolor och eventuellt 1 skola.
• Omvandling av Tormestad/Lamberget ca 2-3 förskolor och 1 skola.
• Förtätning inom befintlig bebyggelse ca 3 förskolor och 1 skola.
• Vid efterföljande planläggning av Våxnäs erfordras utredningar som tar ett helhetsgrepp avseende geotekniska förutsättningar, översvämningsrisk, dagvattenhantering och VA-försörjningen i området.
• Vid efterföljande planläggning av Tormestad/Lamberget erfordrar ytterligare utredning avseende VA-försörjningen i området.
• Norra Kronoparken/Steffensminne/Alstervik bör planläggas så att ny bebyggelse tillkommer från söder till norr för att dra med sig tekniska försörjningssystem.
• Fallängen kommer VA-försörjas via Rud, kapacitetsförstärkningar krävs i befintligt VA system fram till Rud för att möjliggöra nyanslutningar.
• Eriksberg, Bergvik samt Välsviken utgör plats för omlokalisering av funktioner och verksamheter i Våxnäs verksamhetsområde, Lamberget/ Tormestad samt Skattkärr strand som ej är förenliga med bostäder.
  
• Kommunen ska eftersträva en mångfunktionell och blandad stadsbebyggelse i omvandlingsområdena Våxnäs och Tormestad/ Lamberget med plats för såväl bostäder, service och näringsliv.
  
• Kommunen bör verka för förädling och förtätning av befintliga verksamhets- och industriområden för att uppnå en högre nyttjandegrad av befintlig industrimark.
  
• Hänsyn till flygplatsens intresse och funktion är av särskild vikt vid planläggning av verksamhetsmark intill Karlstads flygplats som utgör ett riksintresse.
• Hagalundsvägens kapacitet och behov av eventuella åtgärder bör utredas inom ramen för omvandlingen av Våxnäs verksamhetsområde.
  
• Tillgänglighet till Karlstadsstråket bör eftersträvas vid förtätning och i nya utbyggnadsområden.

Nollalternativ

Vad gäller försörjningssystemen bedöms nollalternativet inte utgöra någon väsentlig skillnad jämfört med översiktsplaneförslaget. Investeringarna är dock större i översiktsplaneförslaget än nollalternativet som följd av att översiktsplaneförslaget föreslår ytterligare utbyggnads­områden. Ett nollalternativ innebär att ingen ytterligare verksamhetsmark skulle pekas ut vilket innebär en risk för sämre eller långsammare utveckling av näringslivet och den lokala och regionala arbetsmarknaden, vilket är negativt. Omvandling av Tormestad fanns med även i ÖP12 och innebär därför fortsatt en negativ påverkan för verksamheter i området som ej är förenliga med bostadsbebyggelse.

Nollalternativet medför en inriktning i likhet med översiktsplaneförslaget att kapacitets­förstärkningar på Värmlandsbanan är prioriterade, vilket är positivt för näringslivet. Nollalternativet redovisar ett flertal alternativ för Vålbergsrakan vilket kan försvåra förutsättningar på fler platser för fastighetsägare att utveckla sin mark.

Nollalternativet innebär att föreslagna utbyggnadsområden inte skulle utvecklas. Det kan därmed innebära en risk att den fortsatta utvecklingen av Karlstad sker mer ostrukturerat och inte i relation till en långsiktig och övergripande viljeriktning avseende stadens utveckling.

Sydöstra Karlstad

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

Sydöstra Karlstad är en del av Klarälvens östra delta med de två älvgrenarna Kaplansälven och Örsholmsälven. Yttre Kalvholmen och Örsholmen är delvis skapade med hjälp av utfyllnadsmassor, även om Gerholmen och Kaplansholmen är resultatet av naturliga deltabildningar.

Vattenförekomsterna Klarälven och Vänern svämmar tidvis över i området som är delvis låglänt. För Vänern som är ett kraftigt modifierat vatten har, utöver tillrinningen, avtappningen i Trollhättan stor betydelse för vattennivån och dess påverkan i området. Klarälven har ett stort avrinningsområde som påverkar vattenflödet och svämplanets utbredning i sydöstra Karlstad. Eftersom Karlstad ligger i Klarälvens utlopp samlas sand och annat sediment från älvens väg söderut här.

Sydöstra Karlstad är präglat av befintliga verksamheter, industri med transportvägar och järnväg med tillhörande omgivningspåverkan. Området har en hög andel hårdgjorda ytor och det finns kända markföroreningar. Genom området går väg 236 och är en östlig förbindelse för trafik till och från Hammarö kommun och sekundär väg för transporter av farligt gods. Området har några få sammanhängande grönområden i Kaplansholmen, Gerholmen, Lamberget och Getholmen/Örsholmstjärnet där samtliga bidrar med biologisk mångfald och har en eller flera livsmiljöer för naturvårdsarter. Naturen runt Sjöstad har en viktig funktion i ett nätverk för spridningssamband. Kaplansholmen har höga naturvärden och den speciella lövskogen som tidvis svämmar över är grunden för att området är skyddat enligt Natura 2000 och som naturreservat.

Konsekvenser

Naturmiljö

Östra förbindelsens lokalisering i anslutning till Kaplansholmen innebär ingen påverkan på det skyddade området eller på Klarälvens vattenföring och är därmed inget hot för områdets bevarandevärden. Ökat vägljud och buller kan antas ha effekt på livsmiljöer för djur- och fågelliv i Kaplansholmen, även om dessa inte är formellt skyddade och området redan idag är påverkat av ljud från omkringliggande verksamheter. Östra förbindelsen bedöms ha små konsekvenser för naturmiljön.

En ny järnvägsanslutning mot hamnen planeras över Heden, Örsholmen och Kalvholmen, inklusive ny järnvägsbro mellan Heden och Örsholmen norr om Kaplansholmens norra gräns. En ny järnvägsbro bedöms ha en påverkan på Klarälvens vattenföring och därmed riskera att få effekter på bevarandevärdena i naturreservatet. Kommande tillståndsansökningar för brobyggnation norr om Kaplansholmen kommer att behöva hantera risken för påverkan på Klarälvens vattenföring och därmed risken för påverkan på bevarandevärdena för naturreservatet och Natura2000-området Kaplansholmen. Åtgärden bedöms kunna innebära stora konsekvenser för naturmiljön.

Byggnation på norra Örsholmen och lokaliseringen av en överlämningsbangård på Sjöstad påverkar delvis områden som innehar en viktig funktion för biologisk mångfald i sydöstra Karlstad. I båda områdena finns spridningssamband och livsmiljöer för arter beroende av blöta områden, ängs- och brynmiljöer, bland- och lövskog samt äldre tallskog, som kommer att påverkas av byggnationer. Översiktsplanens ställningstaganden för förändrad markanvändning bedöms sammantaget få små konsekvenser för den biologiska mångfalden, spridningssamband och livsmiljöer för djur.

Rekreation och friluftsliv

Riksintresse för friluftsliv berörs av den östra förbindelsen. Den nya vägsträckningen innebär att en ny bro behöver anläggas mellan Örsholmen och Heden, där älven är markerad som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Riksintressets ändamål anses vara förenliga med en ny bro i detta läge. Kommunen bedömer att de negativa konsekvenserna för riksintresset är små till obetydliga sett till den nya bron, och att inga särskilda åtgärder är nödvändiga.

Kulturmiljö

Delar av bebyggelsen på Tormestad, Lamberget och norra Örsholmen tillhör Kulturmiljöprogrammet ditt Värmlands utpekande av bebyggelsen i Karlstad. Värdebeskrivningen tar inte upp några särskilda värden i bebyggelsen i sydöstra Karlstad varför översiktsplanen innebär inga eller försumbara konsekvenser för kulturmiljövärden.

Vatten

Översiktsplanens inriktning om en successiv omvandling av verksamhetsområdet Lamberget och Tormestad kommer föregås av detaljplaneprocesser. Det innebär en möjlighet att skapa juridiska förutsättningar att minska andelen hårdgjord yta och prioritera ytor som behövs för att hantera, fördröja och rena dagvatten i området. Översiktsplanens inriktning har därmed potential att få positiva effekter på vattenkvaliteten i Klarälven och Lambergstjärnet.
För att bebygga norra Örsholmen och marken längs med Västandvindsgatan kommer innebära markåtgärder för att hantera översvämningsrisken från Klarälven krävas. Det innebär sannolikt behov av utfyllnad, och/eller invallning, åtgärder som kommer att innebära en påverkan på vattenföring och svämplan för Kaplansälven och Östra Älvgrenen. En stor del av marken på norra Örsholmen består redan idag av utfyllnadsmassor och vattenförekomsten är kraftigt modifierad. Översiktsplanens ställningstaganden bedöms sammantaget få måttliga konsekvenser för vattenkvaliteten i området.

Människors hälsa

Den östra förbindelsen och en ny järnvägsanslutning till hamnen innebär att bullerstörningarna från vägtrafiken genom Tormestad och tåghanteringen på Herrhagsbangården kan minska för befintlig bostadsbebyggelse på Herrhagen och Lamberget. Åtgärderna bedöms få positiva konsekvenser för människors hälsa.

Risk och säkerhet

Att bebygga norra Örsholmen med bostäder och södra Örsholmen med östra förbindelsen är åtgärder som sker i en låglänt och översvämningshotad miljö. För att göra marken byggbar och hindra tillkommande bostäder eller infrastruktur att påverkas av översvämmande vatten
krävs åtgärder för att höja eller valla in marken. Åtgärderna bedöms ha positiva effekter på översvämningsrisken i befintlig bebyggelse och verksamheter på Örsholmen. Sammantaget bedöms översiktsplanen ha positiva konsekvenser för översvämningsriskerna i området.

Översiktsplanens ställningstagande om att färdigställa den östra förbindelsen och en ny järnvägsanslutning till hamnen innebär att transporterna av farligt gods kan flyttas från Tormestad och Lamberget vilket möjliggöra obehindrad stadsomvandling i området. Åtgärderna bedöms då positiva effekter på riskerna från farligt gods i befintlig bostads­bebyggelse på Herrhagen, Tormestad och Lamberget.

En stadsomvandling i Tormestad och Lamberget innebär att kända markföroreningar behöver saneras för att göra marken byggbar för bostäder. Marksaneringen är fördyrande åtgärder för byggprojekten men bedöms få positiva effekter på miljön i området. Översiktsplanens ställningstaganden får därmed övervägande positiva konsekvenser för hanteringen av markföroreningar i området.

Förslag till åtgärder

• Utformning och konstruktion av ny järnvägsbro över Kaplansälven behöver hantera och minimera risken för påverkan på Klarälvens vattenföring i tillståndsskedet.
  
• Regleringen av bebyggelsens utformning och placering på norra Örsholmen behöver ta viss hänsyn till naturvärden och kartlagda spridningssamband i detaljplaneskedet.
  
• Höjdsätt östra förbindelsen så att den bildar en vall som kan hindra översvämmande vatten att påverka befintlig bebyggelse på Örsholmen.

Nollalternativ

Nollalternativet för sydöstra Karlstad anger ingen exploatering av ny mark som påverkar naturvärden negativt förutom markreservationen för ny hamnverksamhet på sydöstra Kalvholmen. Det området har även viss påverkan på friluftsliv och trolig påverkan för boende på Hammarö. Däremot bedömer inte nollalternativet påverkan som påtagligt negativ och
riksintresset sjöfart prioriteras.

Social hållbarhet

Förutsättningar

Sydöstra Karlstad är präglat av befintliga verksamheter, industri med transportvägar och järnväg med tillhörande omgivningspåverkan. Offentlig service såsom skola, vårdcentral och liknande finns inte utbyggt i området och barriäreffekterna till övriga stadens utbud är betydande. Förutsättningar för gång- och cykel finns i området i form av gång- och cykelväg
längs väg 236 samt längs Lambergstjärnet, Klarälven och Vänern. Området är kollektivtrafikförsörjt.

Området har några större sammanhängande grönområden. Dessa inkluderar stråken längs Klarälvens förgreningar, stråket längs Lambergstjärnet samt området kring Örsholmstjärnet och Örsholmens IP. Den södra delen av Kalvholmen består av ett grönområde. Sammantaget finns flera stora och sammanhängande grönytor men upplevelsen av tillgänglighet till kvalitativa grönytor är ändå begränsad.

Järnvägen och väg 236 utgör tydliga barriärer i området kring Tormestad och Lamberget. Herrhagsbangården skiljer av området från övriga Karlstads tätort och gör att kopplingen där emellan är svag. Både industrispåret med befintliga godstransporter och väg 236 delar Tormestad på mitten och gör att upplevelsen av tillgänglighet mellan de olika sidorna av området försvagas.

Konsekvenser

Närhet till service

En blandad stadsbebyggelse möjliggör plats för fler former av service som riktar sig till boende i området, såsom dagligvaruhandel eller offentlig service som förskola.

Tillgång till hållbara transporter

I och med att östra förbindelsen färdigställs kan nuvarande väg 236 göras om till en stadsgata. Det ger förutsättningar för att förbättra möjligheterna till gång och cykel i området. Fler boende i området möjliggör också för ett ökat underlag för kollektivtrafik. Planförslaget innebär därmed god måluppfyllelse.

Tillgång till grönområden och sammanhängande grönområden

Då delar av grönområdet kring Örsholmens idrottsplats pekas ut för stadsbebyggelse minskar den totala tillgängliga grönytan i området. Samtidigt kan stadsbebyggelsen på Tormestad och området kring Örsholmens idrottsplats bilda ett sammanhang med strukturer som tillgängliggör de återstående grönytorna på ett bättre sätt. I och med att väg 236 på sikt kan göras om till stadsgata och industrispåren kan avvecklas ökar tillgängligheten till de gröna stråken längs Klarälven och Lambergstjärnet. Planförslaget innebär därmed god måluppfyllelse.

Segregation och barriärer

Planförslaget innebär att väg 236 görs om till en stadsgata och att Herrhagsbangården avvecklas vilket innebär att barriärerna inom Tormestad och Lamberget minskar betydligt. En konsekvens är att hela sydöstra Karlstad knyts närmre den övriga staden. Tormestad och området kring Örsholmens idrottsplats kan skapa ett nytt sammanhang med stadsbebyggelse på älvens båda stränder. I och med att stadsomvandling pekas ut i vissa lägen finns möjlighet att utveckla fler mötesplatser och förändra dagens struktur från att vara främst anpassat för verksamheter till att fungera som goda levnadsmiljöer. Planförslaget innebär därmed god måluppfyllelse.

I samband med att östra förbindelsen flyttas från nuvarande väg 236 och att industrispåret på sikt kan avvecklas till följd av ny järnvägs­koppling via Heden, så förbättras förutsättningarna för att uppnå en ändamålsenlig struktur. Att Herrhagsbangården också på sikt kan avvecklas minskar barriäreffekten och knyter Sydöstra Karlstad närmare den övriga stadens serviceutbud. Planförslaget innebär därmed god måluppfyllelse.

Förslag till åtgärder

• Infrastrukturkopplingar mellan Tormestad och Örsholmen utformas för att stärka
  tillgängligheten för besökare till dessa grönområden, med fokus på attraktiva gång- och cykelstråk och kollektivtrafik.
  
• De grönytor som återstår kring Örsholmens idrottsplats bör utvecklas där det är lämpligt
  till grönområden med hög kvalitet.
  
• Efterföljande planering bör säkerställa att det på någon eller några punkter går att röra sig med gång och cykel förbi den östra förbindelsen ner till Vänerkusten.

Nollalternativ

Då markanvändning och infrastrukturförändringar är jämförbara mellan nollalternativet och översiktsplanen bedöms konsekvenserna för närheten till service vara likartade. Nollalternativet reserverar del av grönområdet på Gerholmen, bland annat piren, för utveckling av ny bulkhamn, vilket påverkar tillgången till grönområden allmänt. De infrastrukturlösningar som har potentiell påverkan på barriäreffekter är i stort desamma mellan nollalternativet och översiktsplanen. Vad gäller segregation och tillgång till mötesplatser bedöms även dessa effekter vara likartade då markanvändning och inriktning för bebyggelsen är jämförbar.

Förutsättningar

Infrastrukturen i Sydöstra Karlstad är högt belastad av att pendling och tung trafik som leds fram på väg 236, Hammaröleden. På Örsholmen finns många godsaktörer verksamma inom transport och logistik vilket innebär att Örsholmen trafikeras dagligen av en stor mängd
lastbilstrafik och tunga fordon. I Karlstads hamn hanteras en stor mängd gods. Hamnen är intermodal och det sker byten mellan transportslagen väg, järnväg och sjöfart.

Ombyggnationen av Karlstad C innebär att godset som idag hanteras på Karlstad C måste hitta annan plats. En överlämningsbangård öster om Karlstad behöver säkerställas tillsammans med en växlingsbangård för att kunna ersätta de funktioner för godset som idag finns på Karlstad C, Karlstad Östra samt Herrhagsbangården.

Tillgången till ledig exploaterbar mark på yttre hamn och Örsholmen är låg. På Kalvholmens sydspets finns idag ledig mark, men där sätter oljehamnens riskzoner begränsningar för vilken typ av verksamhet som får ske i området.

Konsekvenser

Förutsättningar för god hushållning och gemensamma resurser

Utpekandet av en överlämningsbangård på Sjöstad kan komma att sätta vissa begränsningar på reningsverkets framtida expansionsplaner, och i värsta fall innebära att reningsverket behöver flytta. Det kvarstår dock behov av att fortsätta utreda förutsättningar till sam­existens mellan överlämningsbangård och ett expanderande reningsverk på platsen. Frågan om överlämningsbangården är en statlig och regional fråga som är viktig för godstransport­systemet i Värmland och för att fortsatt kunna hantera gods i Karlstads hamn.

Stadsomvandling på Tormestad och Lamberget kommer att innebära ökad belastning på befintliga försörjningssystem som VA och Elnät, vars kapacitet behöver utredas närmare. Det innebär även en ökad efterfrågan på offentlig service som skola och förskola.

Fler stadsnära bostäder medför också att den kommunala infrastrukturen för väg och gång- och cykelvägar behöver läggas in i den kommunala budgetplaneringen. Den nuvarande Hammaröleden, väg 236 kan med fördel omvandlas till stadsgata med fokus på trafik­säkerhet och trygghet för boende. Pendlartrafiken och den tunga trafiken omleds till den östra förbindelse som i framtiden föreslås ha statligt väghållarskap. Även Västanvindsgatan föreslås som stadsgata och behöver hanteras inom ramarna för den kommunala infrastrukturplaneringen och dess budget framåt.

En överlämningsbangård på Sjöstad och en växlingsbangård på Kalvholmen kan tillsammans med de nya spåren över Örsholmen ersätta godshanteringen på Karlstad C och Herrhagsbangården. Åtgärderna förutsätter stora investeringar i järnvägsinfrastruktur i form av järnvägsbroar (varav en är öppningsbar), elektrifiering samt nya spår och bedöms sammantaget ha stora konsekvenser för hushållningen med gemensamma resurser.
De spår som föreslås gå över Heden innebär även att ett antal inlösen av fastigheter kommer behövas samt kommer inskränka på kommunens båt- och friluftsliv genom att en järnvägsbro över Kaplansholmen kommer begränsa höjdnivån på båtar som idag ligger på västra sidan av Heden. Kommunen behöver hitta lämplig ersättningsplats för det båt- och friluftsliv som påverkas negativt av denna järnvägsbro. En positiv konsekvens av att spårdragning föreslås gå över Heden är att värmeverket på sikt kan ta in hållbara transporter på järnväg.

Förutsättningar för näringslivet

Översiktsplanens förslag om investeringar i en ny järnvägsinfrastruktur till och från hamnen i Karlstad är viktig för näringslivet i såväl Karlstad som i regionen. Det är också nödvändigt för ett färdigställande av hela ombyggnationen på Karlstad C. Den nya spårlösningen är mer funktionell än i dagsläget vilket ger positiva effekter för den del av näringslivet som nyttjar den.

En omfattande stadsomvandling på Tormestad kan genomföras då industrispåren samt Herrhagsbangården föreslås avvecklas. Detta innebär samtidigt att vissa verksamheter kan behöva omlokaliseras till annan plats för att skapa utrymme för denna stadsomvandling med bostäder, handel och småskaliga verksamheter. Det nya triangelspåret som behövs på Kalvholmen efter befintlig järnvägsbro kan även innebära inlösen av fastigheter eller verksamheter för att skapa rum för triangelspåret.

Förslag på åtgärder

• Hitta lämplig ersättningsplats för de verksamheter som behöver omlokaliseras på Tormestad och Lamberget.
  
• Kommunen behöver i sin planering hitta lämplig ersättningsplats för det båt- och friluftsliv som påverkas negativt av spårdragning på Heden.
• I den kommande planeringen se över kollektivtrafikförsörjningen till Tormestad och Lamberget samt gång- och cykelvägarnas förhållande till den nya infrastrukturen.

Nollalternativ

Nollalternativet medger stadsutveckling på Wermlandskajen i händelse av att hamn­verksamheten växer och behöver omlokaliseras i etapper till annan plats, Kalvholmen. Nollalternativet nämner dock att hamnverksamheten är av riksintresse och stadsutvecklingsplanerna inte får försvåra för verksamheten.

Karlstads flygplats

Miljömässig hållbarhet

Förutsättningar

Inom området finns Karlstads flygplats, grustäkt, motocrossbana samt andra verksamheter som är omgivningspåverkande på olika sätt och som har gett upphov till markföroreningar samt hanterar farligt gods. I området finns en större grundvattenförekomst och i anslutning till detta finns ett vattenskyddsområde för en grundvattentäkt vid Hynboholm samt ett vattenskyddsområde för en enskild dricksvattentäkt som regleras enligt kommunens lokala hälsoföreskrifter. Tolerudsbäcken är en vattenförekomst som ligger nordväst om flygplatsen och som idag har otillfredsställande status.

I området finns det livsmiljöer för vildbin belägna norr om flygplatsen, inom området för grustäkt och motocrossbana. Väster om flygplatsen finns livsmiljöer kopplat till bland- och lövskog som utgör en del i ett spridningssamband. I närområdet finns även naturreservatet
Högemon.

Konsekvenser

Naturmiljö

Översiktsplanens utpekade område för verksamhetsmark nordväst om flygplatsen får konsekvenser för livsmiljöer kopplade till bland- och lövskog. Livsmiljöer som utgör en del av ett spridningssamband påverkas. Möjligheten för berörda arter att förflytta sig påverkas delvis av förslaget. Alternativa vägar i större sammanhängande stråk med livsmiljöer finns kvar och viss möjlighet inom området bedöms fortsatt vara möjligt, men i mindre utbredning. Konsekvensen bedöms liten eftersom det finns alternativa vägar för spridning och möjlighet för delar av livsmiljöerna att finnas kvar inom området.

Vatten

I området finns vattenskydds­områden. Vattenskyddsområdena påverkas inte direkt av de nya markanspråken men indirekt genom exempelvis trafikförsörjning till dessa områden som passerar genom vattenskyddsområdet. Föreskrifterna för vattenskyddsområdet vid Hynboholm tillåter inte transporter med farligt gods, med undantag för transport på anvisade leder eller till fastigheter som saknar alternativa tillfartsvägar vilket är tillämpbart i detta fall eftersom väg 707 utgör rekommenderad sekundär väg och alternativa tillfartsvägar till området inte förekommer. Konsekvensen bedöms som liten eftersom markanspråket innebär en begränsad påverkan som går att hantera med anpassade åtgärder.

Utöver vattenskyddsområdena finns en grundvattenförekomst som påverkas av översikts­planens inriktning. Detta område utgör en viktig resurs för både i dagsläget som i framtiden. Vid utpekande av verksamhetsmarken har hänsyn tagits till vattenskyddsområdenas i så stor omfattning som möjligt. Grundvatten­förekomsten är stor vilket medför att intressen ovan jord behöver samexistera med intressen under jord. Nödvändiga åtgärder och hänsyn bör vidtas för inte riskera grundvattenförekomstens funktion och kvalitet. Beroende på verksamheternas funktion och behov av eventuella tillståndsansökningar ska utredningar
genomföras för att bedöma eventuell påverkan på grundvattenförekomsten. Konsekvensen bedöms som liten eftersom det är möjligt att undvika negativa konsekvenser genom åtgärder och hänsynstagande.

När skogsmark ersätts med hårdgjorda ytor ökar ytavrinningen och föroreningsrisken. För att Tolerudsbäcken inte ska förorenas är det viktigt att dagvattnet hanteras inom verksamhetsområdena och renas innan utsläpp. Konsekvensen bedöms som liten eftersom det är möjligt att säkerställa att Tolerudsbäcken inte förorenas genom tillräcklig dagvattenhantering.

Människors hälsa

Områdena nordväst om flygplatsområdet hänvisas till verksamheter som på ett eller annat sätt kan innebära en omgivningspåverkan av olika slag, exempelvis buller, lukt eller damm. Förslaget innebär att störande och omgivningspåverkande verksamheter samlas i nära anslutning till varandra och där störningar redan pågår. Förslaget leder till positiva konsekvenser då verksamheter med omgivningspåverkan allokeras till ett område som redan
innebär omgivningspåverkan men som ligger långt ifrån befintliga och planerade bostäder.

Förslag till åtgärder

• Efterföljande planläggning, lovgivning och tillståndsgivning ska vidta hänsyn till grundvattenförekomsten

Nollalternativ

Nollalternativet medför ingen utpekad markanvändning i det aktuella området. Utifrån det perspektivet innebär nollalternativet ingen väsentlig påverkan på de miljömässiga aspekterna i likhet med översiktsplaneförslaget.

Ekonomisk hållbarhet

Förutsättningar

Karlstads flygplats med närområde ansluter till väg 61 som är av riksintresse. Även flyg­platsen och dess omgivning är av riksintresse. Flygplatsen har i dagsläget ingen reguljär­trafik men trafikerar charterflyg och fungerar även som beredskapsflygplats. Området är inte kollektivtrafikförsörjt och tillgången till flygplatsen via andra färdmedel än bil är begränsat. Flygplatsens verksamhet är idag anslutet till det kommunala VA-systemet. Övriga befintliga verksamheter i närområdet är i dagsläget ej anslutna. Det pågår ett detaljplanearbete med syftet att möjliggöra fler ytor för verksamheter i anslutning till flygplatsen.

Konsekvenser

Förutsättningar för god hushållning med gemensamma resurser

Genom att samla omgivningspåverkande och på andra sätt störande verksamheter i områden där en omgivningspåverkan redan föreligger som följd av befintliga verksamheter kan kommunen undvara andra markområden för liknande ändamål. Området har en väginfra­struktur som kan nyttjas för verksamhetsändamål, vilket försörjs från väg 61 via väg 707 samt en enskild väg som förbinder Marieberg bergtäkt med väg 61. Det innebär därmed förhållandevis små behov avseende investeringar i transportinfrastruktur. Försörjningsystem som elnät och VA finns till flygplatsens terminalområde vilket sammanfaller med
utpekad verksamhetsmark intill väg 707.

Området nordväst om flygplatsen saknar tillgång till befintliga försörjningsystem. Förslaget innebär små negativa konsekvenser då försörjningssystem behöver utökas till området i nordväst vilket medför kostnader för kommunen.

Förutsättningar för näringslivet

Översiktsplanen pekar inte ut några andra ytor för omgivningspåverkande verksamheter i likhet med inriktningen som anges i området nordväst om flygplatsen. För att tillgodose markbehov för verksamheter av sådant slag är bedömningen att platsens nuvarande egenskap utgör skäl till att området lämpar sig väl att utvidga med nya markanspråk för ändamålet. Flygplatsen utgör ett riksintresse vilket innebär att verksamheterna på platsen inte får påverka flygplatsens verksamhet och funktion negativt. Förslaget har ingen negativ konsekvens på näringslivet.

Förslag till åtgärder

• I samband med etablering av fler företag och verksamheter i flygplatsens närområde bör områdets möjlighet att kollektivtrafikförsörjas utredas.
  
• Hänsyn ska tas till Karlstads flygplats och dess funktion som riksintresse.

Nollalternativ

Nollalternativet föreslår ingen utveckling av marken intill flygplatsen.

Sammanfattning och uppföljning

Samlad bedömning med kumulativa effekter

Samlad bedömning

Planförslaget betonar förtätning när Karlstad växer för att nyttja redan befintlig infrastruktur, undvika exploatering av naturmark och samtidigt förbättra förutsättningarna inom service, kollektivtrafik och stadsmiljö inom befintliga områden. Att möta Karlstads tillväxt med förtätning innebär positiva fördelar inom alla hållbarhetsdimensionerna eftersom stora negativa konsekvenser för miljö och ekonomi undviks samtidigt som det för de sociala värdena oftast enbart innebär positiva konsekvenser. Med en strategisk förtätning kan befintliga miljöer berikas av ny bebyggelse som skapar tryggare och tydligare stadsrum, en blandning av både innehåll och upplåtelseformer, underlag för bättre service och kollektiv­trafik samt en utveckling och tydligare avgränsning av rekreativa grönytor. Föreslagen förtätning innebär således främst positiva konsekvenser om förtätningen sker enligt de principer som översiktsplanen föreslår.

Nya markanspråk för utveckling som föreslås inom alla tätorter i Karlstad påverkar befintlig naturmiljö negativt eftersom tidigare orörd mark föreslås exploateras. Den mark som pekas ut för utveckling i planförslaget utgår från en princip om en sammanhållen, nära och flerkärnig stad där det ska vara enkelt att i vardagslivet nå viktiga målpunkter och grönområden med hållbara transportmedel. Marken som pekas ut ligger därför i direkt anslutning till befintliga bostadsområden, med närhet till centrumfunktioner för att uppnå en sammanhållen stad och samtidigt nyttja och understödja de redan existerande funktionerna inom exempelvis service och kollektivtrafik. Nya markanspråk ligger också intill större friluftsområden för att säkerställa en närhet till rekreation och friluftsliv.

Mark med höga värden för naturmiljö och friluftsliv har till stor del sparats och skyddats. Den mark som har ansetts ha minst värden samtidigt som den möjliggör en nära och hållbar stad har föreslagits tas i anspråk för utveckling när Karlstad växer. All naturmark är dock värdefull eftersom den innehåller ekosystemtjänster. Att ta ny mark i anspråk innebär således alltid negativa konsekvenser men som kan mildras genom att bevara områden med högst värden och möjliggöra för arter till fortsatt spridning.

Genom att peka ut mark i direkt anslutning till befintliga områden finns redan etablerad infrastruktur i form av vägar, VA och andra ledningssystem. Därmed finns befintliga system att bygga vidare på som innebär ett nyttjande av befintliga strukturer vilket är ekonomiskt fördelaktigt. När en stad växer medför det att alla stadens system behöver anpassas efter den utveckling som sker. Fler människor innebär alltid en större belastning på infrastruktur och service. Genom att samla bebyggelsen i stället för att sprida kan kommunala utgifter hållas nere då det oftast redan finns en struktur att bygga vidare på. Sammantaget bedöms översiktsplaneförslaget medföra till en hållbar utveckling.

Kumulativa effekter

Förlust av natur- och jordbruksmark

Nästan all orörd mark som inte redan tagits i anspråk för mänskliga aktiviteter innehåller viktiga ekosystemtjänster, vilket innebär att all orörd mark har ett värde. Översiktsplanen skapar genom ställningstaganden om markanvändning långsiktiga förutsättningar för en sammanhängande grönstruktur och ekosystemens funktionalitet i en växande kommun.

Även om översiktsplanen å ena sidan lyfter fram vikten av en sammanhängande grönstruktur och skyddet av höga naturvärden, medför den å andra sidan att vissa naturområden exploateras och därmed försvinner. Samtliga tätorter föreslås, utöver förtätning, att utvecklas på naturmark. Sammantaget innebär detta att ytor med viktiga ekosystemtjänster och biologisk mångfald riskerar att gå förlorade. Förlusten av naturmark kan leda till att ekosystemens kapacitet att leverera viktiga tjänster försämras. Det är därför av stor vikt att bebyggelseutvecklingen så långt det är möjligt sker i en samklang med naturen och dess ekosystemtjänster så att långsiktig funktionalitet kan uppnås. Det kan bland annat innebära att träd och naturliga vattendrag behöver ges plats i nya stadsdelar för att säkerställa ekologiska spridningssamband.

Naturmarkens förmåga att rena vatten är också avgörande för att bibehålla kvaliteten på både vattenförekomster och grundvatten. När naturmark ersätts av hårdgjorda ytor, försvinner dessa naturliga fördröjande och renande funktioner, vilket kan medföra risker vid exempelvis översvämningar om inte nödvändiga åtgärder vidtas för att hantera risken. När dessa naturliga funktioner försvinner, ökar risken för förorening av både yt- och grundvatten, vilket kan ha negativa följder för miljön och människors hälsa.

I planförslaget föreslås förtätning och stadsutveckling inom områden som ligger i riskzonen för översvämning från vattendrag och sjö, såsom stadsutvecklingsområdet Tormestad/Lamberget och norra Örsholmen. Om dessa områden inte anpassas efter riskerna och utrymme ges för att fördröja och rena vatten kan konsekvenserna bli allvarliga.

Jordbruksmark är ett viktigt producerande ekosystem som skapar förutsättningar för matproduktion och är ett viktigt landskap för pollinering. Jordbruksmarken är också skyddad enligt miljöbalkens bestämmelser och ska inte tas i anspråk annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på annat lämpligt sätt.

I områden som Karlstads tätort, Molkom, Vålberg, Väse, Skattkärr och Vallargärdet har både verksamhetsmark och mark för bostadsbebyggelse föreslagits på jordbruksmark. Sammantaget är det relativt små och fragmenterade områden av jordbruksmark som översiktsplanen föreslår att ta i anspråk, vilket begränsar konsekvenserna både ur ett lokalt och nationellt perspektiv. Ett undantag är Vålberg, där den föreslagna utvecklingen av verksamhetsmark får stora konsekvenser på lokal nivå, då den utpekade markanvändningen påverkar ett sammanhängande jordbrukslandskap. Inom planprocessen har därför alternativ mark för verksamheter övervägts, vilket redovisas i de så kallade alternativredovisningarna. Bedömningen är att utpekandet av verksamhetsmark för hållbar godshantering i Vålberg är ett väsentligt samhällsintresse som inte kan tillgodoses på ett sammantaget tillfredställande sätt med annan mark. Därmed anses möjligheten att utveckla hållbar godshantering, näringsliv och hållbara transportsystem väga tyngre än förlusten av jordbruksmark inom kommunens västra geografi. Det finns skäl att inom ramen för den rullande översikts­planeringen följa upp anspråkstagandet av jordbruksmark för annat ändamål.

Även om planen omfattar ett ianspråktagande av en betydande mängd naturmark, och en viss del jordbruksmark, bedöms den med relevanta ställningstaganden och principer för utformning av nya bebyggelseområden, utpekad grönstruktur och bildandet av naturreservat, bevara viktiga funktioner som biologisk mångfald, livsmiljöer och ekologiska spridningssamband.

Ökade ekonomiska kostnader

Planförslaget innebär en utveckling med förtätning och nya markanspråk intill befintlig bebyggelse i samtliga tätorter för att möta behoven som uppstår i en kommun med tillväxt. Genom att planförslaget lägger en stor tyngd vid förtätning kan redan befintlig infrastruktur nyttjas vilket innebär en besparing då ny infrastruktur inte behöver tillgodose den tillkommande bebyggelsen. Genom att föreslå ny bebyggelse intill befintliga områden finns redan tekniska försörjningssystem att bygga vidare på vilket är ekonomiskt fördelaktigt. Planförslaget innebär också en utveckling av järnvägsinfrastrukturen för att möta det ökade behovet av hållbara transporter, dels i Sydöstra Karlstad, dels med markreservat för Värmlandsbanan. En växande stad innebär alltid omfattande åtgärder inom lokal infrastruktur och försörjningssystem såsom VA, elnät och andra ledningssystem samt inom offentlig service vilket innebär stora utgifter. Vägar samt gång- och cykelvägar behöver byggas inom områden som stadsomvandlas samt inom nya markanspråk. Planförslaget innebär därmed att stora investeringar behöver göras vilket får ekonomiska konsekvenser för kommunen samt till viss del regionen och staten.

Med hänsyn till genomförbarhet och behov av olika typer av offentliga investeringar innan marken kan bebyggas innebär planförslaget en utvecklingsordning i tre etapper. Etappindelningen underlättar den långsiktiga samordningen och möjliggör planering för de ackumulerade utgifterna för service, tekniska försörjningssystem och infrastrukturutbyggnad.

Sammanhängande kommun med hållbara transporter

Planförslaget bygger i stor utsträckning på en utveckling av en sammanhängande stad med närhet till frilufts- och rekreationsområden, service och kollektivtrafik. Genom föreslagen förtätning och att samtliga utbyggnadsområden inom planförslaget ligger i anslutning till befintliga bostadsområden samt stora friluftsområden erhålls en sammanhängande stad med stora möjligheter till hållbara transportmedel samt en hälsosam och trivsam miljö. Den prioriterade förtätningen medför fler bostäder i redan centrala lägen i förhållande till service och effektiv kollektivtrafik vilket innebär minskade transportsträckor och minskat bilberoende. Förtätningen möjliggör också för sammanhängande stadsrum inom områden som är glest planerade vilket kan bidra till fler möten mellan människor. Tätare stadsrum och en uppblandning av boendeformer kan medföra en större blandning av människor och därmed en bättre social sammanhållning.

Att samtliga nya markanspråk ligger intill redan befintliga områden möjliggör för en sammankoppling med gång, cykel och väginfrastruktur samt kollektivtrafik mellan gamla och nya stadsdelar. Inriktningen för de nya bostadsområdena att de ska innehålla en variation av bostadstyper, funktioner och service möjliggör för hållbarare stadsdelar och social sammanhållning. Utbyggnaden och kurvrätningen av Värmlandsbanan, den föreslagna godsnoden i Vålberg samt pendeltågstationen i Skattkärr stärker förutsättningarna för hållbara transportmedel för både gods- och persontrafik.

Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innefatta en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför.

Miljösituationen som helhet i kommunen följs kontinuerligt upp inom ramen för kommunens arbete med målanalyser och måluppfyllelse kopplade till kommunens övergripande mål i strategisk plan. Översiktsplanens inriktningar har utgjort ett av flera verktyg kommunen kan nyttja för att staka ut vägen mot måluppfyllelser inom såväl miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet kopplat till av kommunfullmäktiga beslutade mål i den strategiska planen. I sin tur kommer slutsatser inom målanalysarbetet utgör underlag för kommunens arbete med att aktualitetspröva översiktsplaneringen.

Avseende den betydande miljöpåverkan som genomförandet av översiktsplanen kan ge upphov till är bedömningen att det i flera fall kan minimeras eller undvikas som följd av att processerna för hållbarhetsbedömningen och översiktsplanearbetet har integrerats. I en växande kommun där efterfrågan på mark är stor är det dock inte möjligt att helt undvika en betydande miljöpåverkan. Kommunens ambition är dock att fortsatt tillväxt och utveckling ska ske ur allmän synvinkel på ett hållbart sätt.

Där en betydande miljöpåverkan bedömts kunna uppstå som följd av planens mark- och vattenanvändning har förslag på åtgärder för att hindra eller minimera den negativa påverkan tagits fram. Dessa åtgärder är sedan införda i översiktsplanehandlingen som strategiska ställningstaganden eller medskick till efterföljande planerings-, lov- och tillståndsprocesser. Tillämpningen av dessa åtgärder är därmed av stor betydelse för att konsekvenserna ska förbli så små som möjligt.

Uppföljning av betydande miljöpåverkan ska ske genom att mäta och följa upp de miljömässiga aspekter som definieras i hållbarhetsbedömningen. Detta görs inom ramen för arbetet med kommunens planeringsstrategi där även översiktsplanens aktualitet i dess olika delar och förhållande till förändrade planeringsförutsättningar bedöms. Uppföljningen sker enligt tabellen nedan.