Utvecklingsinriktning

Utvecklingsinriktningen redogör för kommunens fysiska utveckling ur ett övergripande och strategiskt perspektiv samt förhållandet till regionala och nationella samband. Utvecklings­inriktningen visar kommunens övergripande viljeriktning för kommunikationer, bebyggelse­struktur samt natur- och friluftsliv med de grova penseldragen avseende geografi samt strategier och ställningstaganden. Utvecklingsinriktningen bidrar till att ge en överskådlig bild av kommunens prioriterade utveckling samt utgör ett komplement till kommunens mark- och vattenanvändning.

Utvecklingsinriktning Karlstads kommun

En prioriterad utvecklingsfråga för kommunen ur såväl ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv är utvecklade kommunikationer i öst-västlig riktning som knyter Karlstad och Värmland närmare vår omgivning och huvudstäderna Oslo och Stockholm. Denna utveckling har avspeglats i utvecklingsinriktningen för bebyggelse där Karlstads tätort utgör en regional kärna samtidigt som en utvecklad bebyggelse stärks längs stråket vid Väse och Vålberg.

Avseende natur- och friluftsliv så präglas kommunen av ett växlande landskap med olika karaktär som inhyser en mångfald av ekosystemtjänster och funktioner. I norra delen av kommunen finns ett större sammanhängande skogslandskap, i östra delen av kommunen löper ett flertal våtmarker. I kommunen finns en god tillgång till vattenmiljöer dels i form av Vänerns kust och den Norra Vänerskärgården, men även större sjöar och vattendrag som Klarälven och Norsälven. Dessa kvaliteter och funktioner har legat till grund för prioriterade utvecklingsområden.

Karlstads tätort utvecklas genom förtätning och med ny bebyggelse i nordlig riktning. Karlstadsstråket samt Östra- och Södra förbindelsen är prioriterade kommunikationer. Stadens grönstruktur förstärks och tillgången till natur- och friluftsliv ska vara god.
Utvecklingsinriktningen för kommunikationer, bebyggelse samt natur- och friluftsliv beskrivs mer under respektive rubrik. Under respektive rubrik presenteras ett kommunövergripande perspektiv samt en inriktning för Karlstads tätort.

Kommunikationer

Ett tillgängligt Karlstad i stråket Oslo - Stockholm

Karlstad är med sin plats i stråket mellan Oslo och Stockholm en viktig regional och nationell tillväxtmotor. Det finns tydliga samband mellan geografisk tillgänglighet och tillväxt i näringsliv och arbetsmarknad när människor och kapital är rörligt. Infrastrukturen har därför stor betydelse för kommunens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Med en förbättrad tillgänglighet som ger kortare restider mellan städer och regioner i stråket Oslo-Stockholm finns en potential att växa, både utifrån ett näringslivsperspektiv och ett befolknings­perspektiv. Det är också avgörande för hela stråkets utveckling att nodstäderna, dit Karlstad tillhör, är tillräckligt starka för att ge positiva följdeffekter runt om i regionen. Nodstäderna för stråket Oslo-Stockholm är Karlstad, Örebro och Västerås.

Utvidgade arbetsmarknadsregioner

Åtta arbetsmarknadsregioner blir till tre med en förbättrad järnväg mellan huvudstäderna. För Karlstads del innebär det att arbetsmarknadsregionen blir både lands- och länsövergripande, med en restid på cirka 30 minuter till Örebro och strax över en timme till Oslo och Västerås. Regionförstoring utgör en viktig del i utveckling och tillväxt, samtidigt som näringslivet och offentlig sektor gynnas av bättre tillgänglighet. I grunden handlar effekterna om tillgången till en större marknad, kompetens, arbetskraft och kapital, det vill säga de parametrar som definierar konkurrenskraft. Ju effektivare transportsystemet är, desto större blir växtkraften.
Karlstads roll som tillväxtmotor i regionen handlar om att attrahera nya företagsetableringar, invånare, talanger, besökare med flera samt att sätta Värmland och Karlstadsregionen på kartan såväl nationellt som internationellt. En tillväxt i Karlstad som innebär fler företagsetableringar och tillskott av kompentens innebär också en tillväxt av spetskompetens som kan komma till stor nytta för en större del av regionens näringsliv. För Karlstads del innebär det potentiellt cirka 2 000 fler arbetstillfällen under en tioårsperiod. En bättre järnvägsförbindelse innebär även förändrade förutsättningar för bostadsbyggande för kommunerna längs stråket.

Översiktlig utvecklingsinriktning för kommunikationer.

Stråkets betydelse för totalförsvaret

I Karlstad finns flera myndigheter som tillhör totalförsvarets civila del i form av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för psykologiskt försvar samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. I vår närhet återetableras regementet A9 i Kristinehamn. Sammantaget finns ungefär hälften av Sveriges sysselsatta inom totalförsvaret i stråket och en betydande del av Norges totalförsvarsverksamhet finns på den norska sidan av stråket.

De nordiska länderna har redan idag en stor samverkan, samtidigt som svenskt Natomedlemskap fördjupar utbytet mellan Norge och Sverige där en förbättrad järnvägsförbindelse bedöms ha en viktig roll såväl i fredstid som i händelse av kris eller krig.

Vålbergsrakan

Idén om att förlägga en ny järnväg mellan Karlstad och Vålberg, den så kallade Vålbergsrakan, har diskuterats lokalt och regionalt under en längre tid. Syftet med en sådan järnväg skulle vara att kapa restid mot Göteborg, men också bidra till regionförstoring i Värmland och Dalsland. Vålbergsrakan skulle även bidra till att skapa bättre förutsättningar för såväl personresor som godstransporter till och från Vålberg. Trots stor lokal och regional nytta har dessa inte kunnat väga upp de förväntat höga anläggningskostnaderna för järnvägen. Flera alternativa sträckningar för Vålbergsrakan har utretts genom åren, men bedöms i nuläget inte kvalificera som underlag för ett markreservat i den här översiktsplanen.

Förutsättningarna att genomföra Vålbergsrakan kan komma att förändras. Som en alternativ del av infrastrukturutvecklingen i stråket mellan Oslo och Stockholm kan nyttan av åtgärden antas öka, vilket gör ett byggande av järnvägen mer troligt. Den dagen staten går vidare med idén om Vålbergsrakan är kommunen beredd att efter genomförda stråkstudier vara behjälplig med att reservera mark i framtida översiktsplanering.

Ställningstaganden

• Utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen i stråket Oslo-Stockholm är en prioriterad utvecklingsfråga för Karlstads kommun.
  
• Karlstads kommun reserverar mark för framtida järnvägsdragningar som kan komma att bli aktuella för statlig järnvägsplanering i stråket.
  
• Karlstads kommun är beredd att efter erforderliga planeringsåtgärder av Trafikverket reservera mark för Vålbergsrakan i framtida översiktsplanering.

Regionala och nationella hållbara godstransporter

Den värmländska basindustrin inom skogs-, pappersmassa-, och stålindustrin är transportintensiva och genererar en stor mängd godstransporter såväl inom som till och från länet. Skogsindustrins behov av skogsråvara gör importen av gods stor, inte minst från Norge, vilket gör transportvägarna norr och väster ifrån till regionen viktiga. Eftersom den värmländska basindustrins slutprodukter framför allt går på export är transportvägarna mot Göteborgs hamn särskilt viktiga. Regionens geografiska läge, mellan de tre storstads­regionerna Stockholm, Oslo och Göteborg, gör dessutom att länet är genomfart för många godstransporter.

Transportsektorn står för en stor del av de klimatpåverkande utsläppen. Prognoserna pekar på fortsatt stora ökningar av både gods- och persontransporter. Kapaciteten i infrastrukturen för de effektiva och hållbara transportslagen måste öka som ett led i den gröna omställningen. Sverige har som mål att inrikestransporterna ska minska klimatutsläppen med 70 procent till år 2030 samt vara helt fossilfria år 2045. För Värmland innebär detta att cirka 4 miljoner ton gods per år måste flyttas över från väg till järnväg och sjöfart.

En utvecklad Värmlandsbana i stråket mellan Oslo och Stockholm kan bidra till att flytta över gods från väg till järnväg. För att skapa bättre förutsättningar att flytta över gods behöver även kapaciteten på Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Kil stärkas med av Trafikverket identifierade behov. Även hamnens möjlighet att hantera större mängder sjögods behöver förbättras. En förbättrad kapacitet på Norge/Vänerbanan stärker banans funktion för nationella godstransporter vilket i förlängningen kan bidra till att avlasta den idag hårt belastade Västra Stambanan. För att godsstråket väster om Vänern ska nå sin fulla potential är triangelspåret mellan Norge/Vänerbanan och Värmlandsbanan i Kil angeläget, vilket har utretts av Trafikverket.

För att nå önskad överflytt av gods till de hållbara transportslagen bedöms transportsamordning och allokering av utgående godsvolymer vara av stor vikt. Detta kräver att det finns ytor tillgängliga för ändamålet i direkt anslutning till både järnvägen och hamnanläggningar.

Ställningstaganden

• Karlstads kommun avser att tillsammans med Trafikverket, Region Värmland, näringslivet och andra parter verka för att lokalisera och investera i infrastrukturåtgärder med syfte att nå mål om fossilfria transporter 2045.

En ny regional gods- och logistiknod

Trafikverket lyfte i sin åtgärdsvalsstudie, ÅVS Gods Värmland, fram ett behov av en större och öppen logistikterminal i Värmland. Länet saknar en större godsnod och utgör en vit fläck på Sveriges logistikkarta, samtidigt som stora logistikkluster växer fram i andra regioner. Den värmländska basindustrin är främst knuten till export vilket skapar en obalans i transportsystemet. Kundunderlaget kopplat till Karlstads godsströmmar härstammar till största delen från västra och norra Värmland samt Norge med stark koppling till Göteborgs hamn. I åtgärdsvalstudien för gods i Värmland lokaliserade Trafikverket åtta olika lägen för en tänkbar regional logistiknod med ambitionen att platsen skulle innehålla tågbildningsplats, kombiterminal och logistikytor, om en total yta på cirka 100 hektar. En av dessa potentiella platser var Vålberg.

Infrastrukturutveckling i Vålberg

Vålberg ligger intill Norge/Vänerbanan som utgör ett starkt transportstråk för gods på järnväg i nordsydlig riktning mellan Göteborg via Grums, Vålberg och Kil vidare mot Norge. Vålberg pekas därför ut som lokalisering för en blivande gods- och logistiknod med god koppling till såväl järnväg som viktig väg-infrastruktur som förbinder platsen med såväl Göteborg som Stockholm och Oslo.

Marknaden efterfrågar mer verksamhetsmark för ändamålet och det finns mål om att flytta över mer gods till hållbara transporter. Det utgör bakgrunden till att Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket ser ett behov av att stärka järnvägsinfrastrukturen och peka ut verksamhetsmark för lager- och logistik i Vålberg. Vålberg ligger även strategiskt till i förhållande till godsströmmar. Med prognosen att stråket Norge/Vänerbanan växer än mer som godstransportstråk i framtiden finns en stor utvecklingspotential.

Järnvägsinfrastruktur

För att stärka incitamenten för Vålberg som en framtida gods- och logistiknod behöver investeringar och åtgärder göras i järnvägsinfrastrukturen. Stationen och linjeplatsen i Vålberg behöver uppgraderas till att bli en driftplats genom investeringar i ett nytt ställverk, kompletteras med ett rundgångsspår samt signalreglering och elektrifiering av spåren. Detta kan möjliggöra en hantering av hela godståg i Vålberg samt hjälper till att stärka kapaciteten på norra delarna av Norge/Vänerbanan. Utöver det föreslås uppställningsspår längs med stambanan för att möjliggöra en funktionell och konkurrenskraftig järnvägsinfrastruktur i Vålberg. Det finns en ambition hos en aktör att hantera såväl export- som importgods på järnväg vilket också föranleder att fler spårlösningar utreds inne på Värmlandsterminalens verksamhetsområde.

Mellan Älvenäs djuphamn och Vålbergs station löper ett industrispår som ej är i bruk. Karlstads kommun föreslår att industrispåret sätts i drift för att på sikt åter möjliggöra en koppling mellan Älvenäs och Vålberg med järnväg.

Ny vägkoppling E45 och Edsvallavägen

Godstransporterna till och från en logistikterminal i Vålberg går för närvarande i östlig riktning förbi Lillerud mot E18, samt norrut med Edsvallavägen i riktning mot Edsvalla för att så småningom komma ut på E45. Detta innebär att tunga transporter leds in i centrala Edsvalla och på sikt förväntas en ökning av transporter som en följd av logistiketableringen. Det föranleder ett behov av en ny anslutning till E45 söder om Edsvalla. Delvis planlagd kommunal mark finns tillgänglig intill nuvarande Ö&B där en ny koppling föreslås. Denna anslutning bör även möjliggöra för långa lastbilar upp till 34,5 meter.

Ställningstaganden

• Karlstads kommun avser att i samverkan och dialog med Trafikverket verka för en ny vägförbindelse mellan E45 och Edsvallavägen.
  
• Karlstads kommun avser att tillsammans med Trafikverket och privat markägare i Älvenäs djuphamn verka för att återansluta området med en järnvägsförbindelse.
  
• Kommunen reserverar mark för att säkerställa utvecklingen av gods- och logistiknod i Vålberg.

Lokala och regionala kommunikationer

Våra tätorter och vår stad ska vara promenad- och cykelvänliga. Hur vi än reser till och från våra målpunkter sker alltid första och sista delen av resan till fots. Det är därför viktigt att fotgängare och cyklister prioriteras i trafikplaneringen. Fler vardagliga resor kan ske med cykel om cykelinfrastrukturen med gena snabba kopplingar byggs ut.

En betydande andel av biltrafiken i regionen kan kopplas till in- och utpendling till och från Karlstad. Därför är den regionala samordningen av planering för hållbart resande en nyckelfaktor där åtgärder i start- och målpunkter behöver koordineras för att gemensamt verka för en färdmedelsförflyttning. Kommunen planerar för attraktiva bytespunkter som möjliggör byten mellan olika trafikslag samt mellan region- och tätortstrafik i anslutning till stadens entréer vid Bergvik och Välsviken. Den regionala tågtrafiken kan även väntas öka som följd av investeringar i järnvägen. Det möjliggör att trafikbelastningen från in- och utpendling med bil kan minska i centrala Karlstad och att kollektivtrafikens framkomlighet kan öka.

Cykelinfrastruktur

Under de senaste åren har såväl elcyklar som olika varianter av packcyklar fått ett genombrott. Med elcykel ökar avståndet individer är villiga att pendla. En packlåda gör cykeln till ett vanligare alternativ vid matinköp och med en sittbänk monterad även vid hämtning och lämning på skola och förskola. Nya typer av cyklar ställer nya krav på cykelinfrastrukturen. Det vill säga ett gent och trafiksäkert nät av cykelinfrastruktur med så få korsningspunkter som möjligt i de större pendlingsstråken.

Goda cykelförbindelser mellan Karlstads tätort, kommunens mindre tätorter och grannkommuner är viktiga för att göra cykelpendling i Karlstadsregionen attraktivt. Förutsättningar för utvecklade cykelförbindelser är också av betydelse inom kommunens tätorter för den lokala mobiliteten.

Kommunen behöver fortsätta att bygga ut sitt cykelnät. Befintligt och planerat cykelnät bör på sikt kopplas samman med tillkommande bebyggelse.

Önskade översiktliga stråk för cykelpendling till tätorter och grannkommuner.

Fler pendeltågsstationer

I Karlstads kommun finns det stationer för regional tågtrafik i Väse och Välsviken utöver Karlstad C. I samband med att kapaciteten på järnvägarna förstärks med fler mötesspår eller dubbelspår skapas det möjligheter och potential för nya pendeltågsstationer i stråken. Tillsammans med befintliga stationer bedöms Vålberg och Skattkärr vara mest intressanta och därför prioriterade för investeringar i framtida stationslägen. Eventuella stationer vid Skåre och Edsvalla är alternativ på längre sikt. Kommunen är väl förberedd inför Trafikverkets kommande planeringsprocesser för kapacitetsförstärkningar på järnvägen så att nya stationslägen finns med från början.

Kollektivtrafikutveckling

Kollektivtrafikplanering är ett verktyg för att nå önskvärd samhällsutveckling varav kollektivtrafikens och kommunens fysiska utveckling behöver gå hand i hand. I takt med att kommunen växer ställer det också nya krav på tillgänglig och attraktiv kollektivtrafik. Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet och sedan 2019 huvudman för såväl regiontrafiken i Värmland som tätortstrafiken i Karlstad. Karlstads kommun arbetar tillsammans med Region Värmland för en gemensam långsiktig planering av kollektivtrafikens utveckling i kommunen.

Ställningstaganden

• Nya stadsdelar ska ge förutsättningar för snabba och effektiva kollektivtrafikstråk.
  
• Vålberg och Skattkärr är prioriterade orter för nya pendeltågstationer i kommunen.
  
• Inom tätorternas centrala delar ska framkomlighet, attraktivitet och säkerhet för gående och cyklister prioriteras.
  
• Utveckla, anpassa och förvalta cykelvägar enligt utpekade standardnivåer ”stomnät”, ”huvudnät” och ”lokalnät” i cykelplan.
  
• Medfinansiering via länsplan bör i första hand prioriteras för utveckling av cykelinfrastruktur med regional betydelse, såsom i pendlingsstråk mellan tätorter.

Kommunikation i Karlstads tätort

Mobilitet och väginfrastruktur

När Karlstads stadsområde fortsätter att växa och stärker sin roll som regionalt centrum och allt fler rör sig i staden kommer det bli alltmer viktigt att prioritera effektiva trafiklösningar som innebär största möjliga mobilitet för så många som möjligt. Att gå och cykla ska vara det naturliga valet och högkvalitativ kollektivtrafik är förstahandsalternativet för längre resor inom staden. Där är snabbusstråket grundstommen som binder samman stadsdelar med väginfrastruktur där bussen har hög framkomlighet. Sista del i etappen i stråket är sträckan mellan Jakobsberg och Bergvik som kan tas i drift under förutsättning att Kartbergsbron byggs. Bilen har en fortsatt viktig roll men yteffektiva transportslag har prioritet i stadens centrala delar.

Trafikarbetet har ökat på kommunens vägnät och ökningen är större än tillväxten av invånare. Bortsett från de senaste årens anläggande av nytt snabbusstråk och Vikenförbindelsen har inga större väginfrastrukturprojekt genomförts sedan byggandet av Hagaleden. Behovet har inte funnits då systemet länge har haft en överkapacitet men med den ökande trafiken har det uppstått behov av trimningar och vissa nybyggnationer enligt steg 3 och 4 i fyrstegsprincipen. Karlstad växer och förändras, samtidigt som närliggande kommuner som Hammarö har haft en befolkningstillväxt. Det föranleder behov av nya väginfrastrukturprojekt.

Övergripande utvecklingsinriktning för kommunikationer i Karlstads tätort. Pilarna utgör riktningar för nya förstärkta kommunikationer. Genom staden sträcker sig snabbusslinjen Karlstadsstråket som förbinder Välsviken med Bergvik via Karlstads centrum med kollektivtrafik.

Nya vägar

För att avlasta centrala Karlstad från genomfartstrafik och samtidigt öka framkomligheten för gående, cyklister och kollektivtrafik behöver vägnätet kompletteras. Den Södra förbindelsen är planerad och ska binda ihop Ullebergsleden i väster med Hammaröleden i öster, och föreslås omfatta de nya broarna Kartbergsbron och nya Jakobsbergsbron. Förbindelsen är även tänkt trafikförsörja den nya stadsdelen Jakobsberg.

Väg 236/Hammaröleden är en av Värmlands mest trafikerade regionala stråk och är av riksintresse norr om hamnen. En ny Östra förbindelse kopplar samman Hammaröleden, över Kalvholmen och Örsholmen, mot E18 via Välsviken. Östra förbindelsen ersätter funktionen som dagens väg 236 har norr om hamnen och får därmed både en regional och nationell funktion varför den bör pekas ut som rekommenderad väg för transporter av farligt gods. De nya vägförbindelserna, södra och östra förbindelsen, bildar tillsammans en ny väginfrastruktur söder och öster om Karlstads växande stadskärna och öppnar upp för en fortsatt stadsutveckling med nya stadsdelar och bostäder.

Väg 554 är den genaste väganslutning mellan Skoghalls bruk och det huvudsakliga ”skogsstråket” från väg 61/62. Vägen är primär väg för farligt gods och strategiskt viktig ur godsperspektiv men är också avlastande för Hammaröleden och bidrar till redundans. BK4 på väg 554 behöver säkerställas.

När staden fortsätter att växa med de nya stadsdelarna Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne åt nordost blir väginfrastrukturen strukturbildande. Den genomgripande tanken med utbyggnadsområdena är att bygga vidare på de befintliga stadsdelarna Rud och Kronoparken som samtidigt prioriteras för förtätning och utveckling av respektive stadsdelscentrum. För att nå önskvärd utveckling behöver väginfrastrukturen genom de nya stadsdelarna orienteras mot en tydlig målpunkt i respektive stadsdelscentrum.

Ställningstaganden

• Östra förbindelsen ersätter nuvarande väg 236 med dess regionala och nationella funktion och väghållarskapet bör bli statligt efter förbindelsens tillkomst.
  
• Östra förbindelsen inklusive Välsviksleden ska klara en BK4-klassning.
  
• Väg 554 behöver åtgärdas för att klara en BK4-klassning.

Karlstads hamns utveckling

Hamnens funktion i det regionala och lokala godstransportsystemet är till stor del baserad på landgodshantering, med andra ord transporter kopplade till väg eller järnväg. I huvudsak lastas, lagras och transporteras pappersprodukter från hamnen via järnväg, medan det ankommande godset transporteras med lastbil.

Stålprodukter, grus, salt, virke, flis med mera hanteras också i Karlstads hamn.
I ägardirektiven för Vänerhamn AB står skrivet att bolaget ska verka för en fördubbling av sjögodsvolymerna i samtliga hamnar fram till 2030, att containerhantering ska ske över kaj samt att alla hamnar ska utvecklas.

Det kommunala hamnbolaget Vänerhamn AB bedriver lastning och lossning av fartyg på såväl Yttre hamn som på Oljehamnen och KMW-kajen. Sjögodsvolymerna står dock endast för cirka 20 procent av den totala hanteringen av godsvolymer som sker inom Vänerhamns verksamhetsområde. Järnvägspendeln Vänerexpressen kör dagliga tågpendlar med gods till och från Göteborgs hamn som senare transporteras ut till kunder i Karlstad och regionen med lastbil och vice versa. På sikt är det önskvärt att hamnens sjögodshantering ökar för att dels uppfylla målen om hållbara transporter och verka för de uppsatta målen för bolagets ägardirektiv samt för att stärka Vänersjöfartens konkurrenskraft när slussarna i Trollhättan byggs om.

Oljehamnens funktion

Oljehamnens depåer och hantering är viktig för transportnäringen och användare av oljeprodukter i Värmland med omnejd. Oljehamnen har två aktörer som bedriver verksamhet på Kalvholmen varav den ena tar in sitt gods via fartyg och den andra via tåg. Utgående produkter sker via lastbil till olika målpunkter inom Värmland och närliggande regioner.
I anslutning till befintliga depåer har tidigare fler bränsleaktörer varit verksamma och större volymer har hanterats inom området. Denna mark innehar stora miljöskulder. Det är sannolikt att oljehanteringen minskar i takt med att oljeprodukter ersatts av andra alternativa bränslen, det vill säga att målen om fossilfria bränslen uppnås.

Nya slussar möjliggör större godsvolymer

Slussarna i Trollhätte kanal har beräknats vara uttjänta till 2030 och behöver ersättas med nya. Slussarna finns med som objekt i nationell plan och ska möjliggöra för större båtar att framföras på Göta älv till och från Vänerns industrihamnar. Nya Vänermax-båtarna kan lasta större godsvolymer och därmed stärka sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. Vänerns hamnar behöver därmed säkerställa att kajer, maskiner och utrustning tål det större tonnaget som kommer med de större båtarna.

Järnvägsinfrastruktur

Den godshantering som idag sker på järnvägarna i Karlstad är kopplad till funktionerna på Karlstad C, Karlstad Östra station och Herrhagsbangården som alla är statliga funktioner drivna av Trafikverket. Industrispåren till hamnen, oljehamnen och Örsholmen är kommunala oelektrifierade spår. Projektet Tåg i Tid syftar till att skapa ett nytt resecentrum, vilket innebär att den godshantering som bedrivs på Karlstad C idag måste flyttas till förmån för persontrafiken. Ambitionen är också att spåren på Herrhagsbangården samt industrispåren på Tormestad ska avvecklas för att möjliggöra stadsomvandling.

Delfunktioner som finns på dessa tre platser är sammankopplade till ett system, om en funktion försvinner behöver den ersättas på annan plats. Det finns idag inte kapacitet att flytta alla dessa funktioner till en och samma plats. Det är vanligt att dessa delfunktioner förläggs på flera platser för att få till en effektiv hantering med hänsyn till målpunkter och järnvägssystemets utformning. Det innebär att en överlämningsbangård bör ligga utefter stamnätet (Värmlandsbanan) medan en växlingsbangård kan förläggas närmare målpunkterna, som Karlstads hamn. Översiktsplanens förslag är att en överlämningsbangård på Sjöstad och en växlingsbangård på Kalvholmen ska ersätta nuvarande funktioner som finns på Karlstad C, Karlstad Östra och Herrhagsbangården.

Överlämningsbangård Sjöstad

Överlämningsbangården på Sjöstad föreslås hantera ankommande och avgående godståg samt lokrundgång och tågbildning. Godstågen behöver överlämningsbangården för att byta från stamnätet till industrispåren och vice versa. Härifrån skjuts vagnarna iväg till växlingsbangården för vidare hantering, även färdiga tåg bildas vilka ska vidare ut på stamnätet. Godståg får inte stå parkerade på en överlämningsbangård längre än två timmar, vilket innebär att ytterligare funktioner såsom växlingsbangård krävs.

Växlingsbangård Kalvholmen

Växlingsbangårdens funktion föreslås vara att dela isär de grupper av vagnar som ska till olika målpunkter som hamnen eller kunder på Örsholmen, samt att sätta ihop dessa vagngrupper för att sedan köras till överlämningsbangården och vidare ut på stamnätet. Växlingsbangården kan även fungera som uppställning för parkerade tågvagnar eller lok under lång respektive kort tid. Denna mellanlagring av tomvagnar fyller en viktig funktion för godstransportsystemet som kräver marginaler inom logistikkedjan. Andra sidofunktioner som kan finnas på en växlingsbangård är spår för reparation, tankning av lok, utrangering av trasiga vagnar etc.

Triangelspår Våxnäs

En omfattande del av de godståg som hanteras på Karlstad C utgörs av godståg som ska till eller från Skoghallsbanan. De lokrundgångar som därför behöver göras tar mycket av kapaciteten på såväl Karlstad C som Värmlandsbanan. Det föranleder att ett triangelspår i Våxnäs mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan bedöms som önskvärt. Ett triangelspår är en god satsning för att nå de hållbara målen om fossilfria transporter till 2045, men kräver att dubbelspåret mellan Karlstad och Kil förverkligas.

Ställningstaganden

• Karlstads kommun ska tillsammans med Trafikverket, hamnbolaget och ägarkommuner säkerställa att hamnen i Karlstad uppfyller kraven för att hantera större fartyg och laster som följd av att de nya slussarna byggs.
  
• Järnvägsbron mellan Kalvholmen och Yttre hamn behöver vara öppningsbar för att fortsatt möjliggöra den viktiga tunglyftsfunktionen som finns på KMW-kajen vid Lamberget.

Karlstad Airport

Flygplatsen i Karlstad är såväl en kommunal som regional angelägenhet. Flygplatsen utgör en viktig förbindelse för länets näringsliv. Flygplatsen har en viktig samhällsfunktion genom att fungera som reservflygplats och beredskapsflygplats. De verksamhetsytor som finns tillgängliga och som föreslås intill flygplatsen kan ha anknytning till flygverksamhet eller annan verksamhet så länge de inte påverkar flygplatsens funktioner negativt.
Flygplatsen ska delta aktivt i omställningen mot fossilfrihet och har därför målet att bli en fossilfri flygplats till 2026. Det finns dessutom potential att etablera elflyg i framtiden där ett samarbete tillsammans med de närliggande flygplatserna i Torsby och Hagfors skulle kunna initieras som ett led i den gröna omställningen.

Ställningstaganden

• Flygplatsens roll som beredskapsflygplats utgör en viktig funktion som föranleder behov av statliga medel.
  
• Nya markanspråk för verksamheter och företag reserveras intill flygplatsområdet.

Bebyggelse

Hela Karlstads kommun växer

Karlstads kommun växer och vill fortsätta att växa långsiktigt. Klimatutmaningar, befolkningsutveckling, näringslivstrender och nationella infrastruktursatsningar utgör några av de områden som sätter ramen för vad som skapar en långsiktigt hållbar utveckling. Det skapar tillsammans ett behov av prioriteringar för hur bebyggelsen inom kommunen kan utökas och utvecklas i framtiden.

Karlstads kommun vill fortsätta utvecklas i en flerkärnig struktur där hela kommunen ges förutsättningar att växa utifrån platsens kvaliteter. Kommunens mindre tätorter utgör viktiga samlingspunkter för service, arbetstillfällen och boendemiljöer av mer småskalig karaktär. Ambitionen är att dessa ska växa och stärkas i sina roller som kommundelscentrum och serviceorter. Karlstads tätort utgör i denna struktur en central, stadsmässig och regional kärna. Staden fungerar som knutpunkt för Värmlands arbetsmarknad, näringsliv och kompetensförsörjning. Den är även ett viktigt centrum för kultur och nöjesliv i länet samt som knutpunkt för resor till och från Värmland. Staden erbjuder boendemiljöer och kvaliteter av stadsmässig karaktär som komplement till boendemiljöerna i kommunens mindre tätorter och i länets andra kommuner.

Tillgänglighet till infrastruktur och kollektivtrafik är strukturbildande för kommunens utveckling. Den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen orienteras till Vålberg, Karlstads tätort samt Väse, som ligger längs det väst-östliga stråket som följer infrastruktur av nationell betydelse. Utveckling av bostäder och verksamheter möjliggörs även norrut längs riksväg 63 i Vallargärdet och Molkom. Översiktsplanen stärker vidare möjligheten till utveckling av bostäder i landsbygdsområden.

Planering som bidrar till ett bättre liv i solstaden

En utgångspunkt för Karlstads kommuns utveckling är att ny bebyggelse ska stärka och tillföra funktioner och kvaliteter till den nuvarande bebyggelsestrukturen. För att människor i alla olika åldrar och med olika bakgrund ska kunna ta del av kommunens vision, Ett bättre liv i Solstaden, krävs en hållbar bebyggelsestruktur där ett varierat bostadsutbud, närhet till service och mötesplatser samt tillgången till vatten- och grönområden och hållbara transporter är god. Det gör vi bland annat genom att rikta planeringsinsatser mot centrala Karlstad, stadsdelscentrum och kommunens mindre tätorter.

För att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling bör ny bebyggelse koncentreras så långt det är möjligt i anknytning till befintlig tätortsbebyggelse, i syfte att minimera transportbehov och dra nytta av befintliga funktioner och kvaliteter. Det handlar också om att i befintlig bebyggelse diversifiera bostadsutbudet och tillföra nya funktioner. I nya utbyggnadsområden samt vid stadsomvandling bör kommunen eftersträva höga ambitionsnivåer avseende energiförsörjning, energieffektivitet och innovativa energisystem för att nå såväl kommunens som Sveriges klimat- och fossilfrimål.

När stad- och tätortsbebyggelse utvecklas med nya utbyggnadsområden eller komplettering av befintlig bebyggelse ska det ske med en väl gestaltad livsmiljö och utifrån en hög arkitektonisk nivå, som berikar och tar hänsyn till platsers unika värden och identitet. Kulturmiljöerna i kommunen bidrar med att berika vår stad och kommun med god arkitektur och ett historiskt sammanhang kopplat till Karlstads kulturarv. Samtidigt ska gestaltning och arkitektur präglas av framåtanda som främjar stadslivet med nya intressanta miljöer och byggnader som kan bli en del av ett framtida kulturarv och bidra till Karlstads attraktivitet och tillväxt. Som stöd för efterföljande plan- och lovgivning finns Kulturmiljöprogrammet.

Övergripande utvecklingsinriktning för bebyggelse i Karlstads kommun. Storleken på punkterna för serviceorter och kommundelscentrum utgör storleksordning avseende markanspråk för ny bebyggelse.

Oslo - Stockholm 2.55 stärker bostadsbyggande

En bättre järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm sätter Karlstad som en del i en större och starkare arbetsmarknadsregion i ett nytt sammanhang, och bidrar till ökad attraktionskraft som bostadsort. Förbättringar av transportinfrastrukturen i stråket mellan Oslo och Stockholm kan innebära ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Kommunerna i stråket har gemensamt bedömt att det finns förutsättningar för att bygga omkring 60 000 nya bostäder fram till år 2045. Ett antal som kan växa med ytterligare 40 000 (totalt 100 000) bostäder när infrastrukturen i stråket är utvecklad.

Ställningstaganden

• Hela Karlstads kommun ges förutsättningar att växa.
  
• Kommunikationsstråken längs Värmlandsbanan och E18 utgör fokusområden för bebyggelseutveckling.
  
• Ny bebyggelse koncentreras så långt det är möjligt i anknytning till befintlig tätortsbebyggelse.
  
• Bebyggelseutvecklingen ska eftersträva stadsdelar och tätorter med ett varierat bostadsutbud.
• Bebyggelseutvecklingen ska präglas av väl gestaltade livsmiljöer och en hög arkitektonisk nivå.

Lokala förutsättningar bidrar till utveckling i kommunens tätorter

Vålberg

Vålberg är ett viktigt kommundelscentrum som har ett strategiskt läge i förhållande till infrastruktur och geografi. Pågående infrastruktursatsningar och näringslivsutveckling gör att Karlstads kommun ser potential för Vålberg som en framtida logistiknod av regional betydelse, ett behov som är identifierat i ÅVS Gods Värmland. Tillsammans med en framtida pendeltågsstation kan hållbara transportsätt främjas för både gods- och persontrafik.

Verksamhetsmark för lager- och logistikverksamheter är därmed av stor betydelse för att möjliggöra en sådan utveckling. Förändringar i Vålberg avseende transportinfrastruktur och lokal arbetsmarknad medför nya planeringsförutsättningar för orten. Kommunens ambition är att Vålbergs funktion som kommundelscentrum, service och attraktivitet ska stärkas och dra nytta av nya förutsättningar genom att tillskapa nya ytor för bostadsändamål i centrumnära lägen. Kommunen ska även verka för funktionella gång- och cykelstråk inom orten och mot Edsvalla samt Lillerud och vidare mot Karlstads tätort.

Edsvalla

Edsvalla drar nytta av utveckling och stärkt serviceunderlag i närliggande Vålberg och knyts på sikt närmre grannsamhället med både bebyggelse samt gång- och cykelförbindelser. Det möjliggör för utveckling av bostäder i attraktiva lägen, och en ny väganslutning pekas ut för att leda tung trafik bort från centrala delar. Ambitionen är att förutsättningarna att bo i Edsvalla på sikt ska stärkas och att en viss servicegrad ska kunna upprätthållas.

Väse

I Väse vill kommunen dra nytta av goda förutsättningar i infrastruktur genom att möjliggöra utveckling av bostäder med bra tillgänglighet till regionala tågförbindelser som på sikt bedöms öka i betydelse i takt med att Värmlandsbanans kapacitets förstärks. I anknytning till E18 möjliggörs även utveckling av verksamheter med god tillgång till infrastruktur. Ambitionen är att förutsättningarna för service ska stärkas och att Väse ska bli ett funktionellt kommundelscentrum.

Molkom

Molkom fungerar i dag som ett kommundelscentrum för kommunens norra delområden. I Molkom och dess omland föreligger inga större strukturförändringar eller nya planerings­förutsättningar. Kommunens ambition och inriktning är att stärka befintliga funktioner genom att möjliggöra för utveckling av bostäder i attraktiva lägen samt möjliggöra för verksamheter att utvecklas i funktionella lägen med tillgång till infrastruktur.

Vallargärdet

Vallargärdet är en serviceort med nära anknytning till utkanten av Karlstads stads­bebyggelse. Pågående och planerad bostadsutveckling i Karlstads tätorts norra delar gör att Vallargärdets anknytning till Karlstads stad förstärks. Ambitionen är att Vallargärdet fortsatt utvecklas i en riktning som bostads- och serviceort. Orten utvecklas fortsatt med bostäder i natursköna miljöer och som en del i ett stråk mellan Karlstads tätort och Molkom.

Ställningstaganden

• Karlstads kommuns tätorter utvecklas utifrån platsernas behov och strukturella planeringsförutsättningar.
  
• För att samordna redan pågående kommunala, regionala och nationella investeringar och planeringsinsatser prioriteras Väse och Vålberg i första hand.
  
• I en senare etapp prioriteras planeringsinsatser i Vallargärdet, Molkom och Edsvalla.

Utvecklingsinriktning för våra landsbygder

Kommunens landsbygder erbjuder attraktiva boendemiljöer och efterfrågan på enskilt boende på landsbygden är stor. Ett boende på landsbygden kan erbjuda värden och kvaliteter som ett boende i stad eller tätort inte kan tillgodose. Ny teknik och ny lagstiftning gör det enklare att bo och bygga på landsbygden och fler kan förverkliga drömmen om livet på landet. Byggande på landsbygd är en del av kommunens långsiktiga bostadsförsörjning och är viktig för att upprätthålla och utveckla det lokala serviceutbudet i närliggande tätorter och omland.

Principer för byggande på landsbygd

Karlstads kommun har en positiv inställning till byggande på landsbygden och ny bebyggelse prövas företrädesvis med förhandsbesked och bygglov. För att bygga och bosätta sig på kommunens landsbygder, jämfört med i tätortsbebyggelse, krävs ett större eget ansvar för att lösa teknisk försörjning och transportbehov. Utanför kommunens vägnät är det ofta enskilda huvudmän som är ansvariga för drift och underhåll av vägarna. Annan offentlig service såsom skolskjuts är en rättighet för den enskilde, där kommunens skyldigheter regleras i skollagen. Renhållningstjänster är avgiftsfinansierade och anslutning till el- och fibernät finansieras företrädesvis av den enskilde via anslutningsavgifter.

En förutsättning för byggande på landsbygd är att vatten- och avloppsförsörjningen (VA) kan lösas på ett tillfredställande sätt med hänsyn till människors hälsa och miljön. Utanför kommunens verksamhetsområde för vattentjänster är det i första hand den enskildes ansvar att ordna med VA-försörjningen, via anläggningar på den egna fastigheten eller via en gemensam lösning med grannar och närboende. Kommunens bedömning om behovet av en vattentjänst i ett större sammanhang är teknikneutralt och ska ta särskild hänsyn till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst med en enskild anläggning. Kommunens långsiktiga planering för hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses finns i vattentjänstplanen. Regleringen av enskilda avlopp återfinns i miljöbalken. Där anges krav som den enskilda har en skyldighet att uppfylla och kommunen utför tillsyn för att säkerställa att bestämmelserna efterlevs.

Prövningen av byggande på landsbygd kan ibland handla om lämpligheten att ianspråkta jordbruksmark för bebyggelse. Jordbruk är av nationell betydelse och ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för byggnationer får enligt miljöbalkens bestämmelser enbart ske för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses med annan mark. Lämpligheten för ianspråktagande av jordbruksmark för enstaka byggnationer prövas mot brukningsvärdet hos aktuell jordbruksmark.

Landsbygdsutveckling i strandnära lägen

Karlstads kommun har en plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-plan) som utgör ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. I planen pekas ett antal områden ut som bedöms som lämpliga för bland annat bostadsända mål. Ett LIS-område är ett skäl för
upphävande eller dispens från strandskyddet och syftar till att bidra till landsbygdsutveckling. Nu gällande LIS-områden för Karlstads kommun redovisas i bilaga 1 – Riksintressen och LIS.

Huvudprincipen är att lämpligheten för ny bebyggelse på landsbygden prövas med
förhandsbesked och bygglov. Bebyggelsetrycket är relativt starkt på kommunens
tätortsnära landsbygder, där det är möjligt att bo på landet men ändå ha närhet till skolor, arbetsplatser och service i stad och tätort. I takt med att bostadsbebyggelsen tätnar i dessa miljöer kan planmässiga frågeställningar om lämpligheten i ett större sammanhang uppstå. Även behov av att ge berörda möjlighet att delta i processen kan öka. Kommunen har tidigare tagit initiativ till att inleda planprogramsprocesser i form av bebyggelseutredningar för områden där huvudprincipen inte givet kan tillämpas, vilket är en metod som kommunen
avser fortsätta med. Följande tre områden ska kommunen inleda planprogramsprocesser
för: Bråne-Bofasterud, Norra Segerstad och Rudshalvön.

Ställningstaganden

• Kommunen är positivt inställd till byggande på landsbygd.
• Byggande på landsbygd är en del av kommunens arbete med bostadsförsörjning.
• Ny bebyggelse på landsbygd prövas företrädesvis med förhandsbesked och bygglov, och följer i övrigt gällande lagstiftning.
• Kommunen ska genom planprogram utreda planmässiga förutsättningar som underlag för prövning av tillkommande bebyggelse i Bråne-Bofasterud, Norra Segerstad och Rudshalvön.

Norra Segerstad, Bråne-Bofasterud samt Rudshalvön utgör utredningsområden för bebyggelse på landsbygden.

Behov av samhällsservice

Samhällsservice är verksamhet som finansieras av det offentliga för att tillgodose icke-kommersiell service till allmänheten. Exempelvis skola, vård och omsorg samt kultur och idrott. I översiktsplanen görs företrädesvis en avgränsning mot ytkrävande verksamheter.
En god tillgång till samhällsservice underlättar vardagslivet och bidrar till en meningsfull fritid. Den långsiktiga försörjningen av samhällsservice för Karlstadsborna behöver ske i takt med befolkningstillväxten och ska därmed hanteras i den efterföljande planeringen och som del i kommunens långsiktiga investeringsplanering, för att i god tid planera för nödvändig utbyggnad av samhällsservice.

Behov av mindre lokaler, anläggningar och mötesplatser för samhällsservice ska integreras med utvecklingen i utbyggnads områden och kompletteras i samband med stads- och tätortsutveckling inom befintlig bebyggelse. Närhetsprincipen är särskilt viktig att beakta för barn och ungdomar, äldre samt personer med funktionsnedsättning. Samhällsservice bör vara tillgänglig till fots, cykel, kollektivtrafik och bil.

Skola och förskola

Behovet av fler skolor ökar när Karlstads kommun får fler invånare. Barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i skolan och dess utemiljöer vilket innebär att miljön ska vara trygg, hälsofrämjande, rik på vegetation och inbjuda till kreativitet. En flexibilitet i planering och utformning av skolor bör eftersträvas för att hantera skolverksamhetens fluktuerande behov över tid.

Planeringen av framtida mark- och lokalbehov för skolor behöver utöver översiktsplanens utbyggnadsområden även beakta demografiska förändringar i stads- och kommundelar samt nationella befolkningsförändringar vilket påverkar det slutliga behovet.

Översiktsplanens inriktning beräknas innebära ett behov motsvarande 15–20 förskolor, 5–7 grundskolor och en gymnasieskola. Vidare utredning behövs för att kartlägga förutsättningar och behov av nya skolenheter samt möjligheten att utöka kapacitet i befintliga skolverksamheter.

Ställningstaganden

• Förskola, låg- och mellanstadieskola lokaliseras med närhet till bostadsbebyggelse.
  
• Förskola, låg- och mellanstadieskola lokaliseras med närhet till natur- och friluftslivsområde eller park- och grönområden. Riktvärden för friytor för lek och utevistelse ska eftersträvas.
  
• Högstadie- och gymnasieskola lokaliseras med god tillgänglighet till kollektivtrafik. I centrala lägen eller mellan olika stadsdelar.

Vård och omsorg

Karlstads befolkning växer, samtidigt som vi lever längre, vilket leder till ökat behov av vård och omsorg. Det är viktigt att funktioner för vård och omsorg följer befolkningsutvecklingen och finns integrerat i staden och våra mindre tätorter för att bidra till social hållbarhet och sammanhållning. Karlstads kommun har som mål att vara en äldrevänlig kommun. Det innebär att planeringen behöver ta höjd för nya vård- och trygghetsboenden samt eftersträva en blandad bebyggelse med en variation av bostadsformer som kan möjliggöra god livskvalitet i livets alla skeden. Tillgången till service, sociala mötesplatser och grönområden samt kollektivtrafik är särskilt viktigt att beakta ur ett äldreperspektiv.
Översiktsplanens inriktning beräknas innebära ett behov motsvarande 5–7 trygghetsboenden och 5–7 vårdboenden. En utvecklad hemvård och alternativa boendeformer för äldre kan på sikt påverka behovet av särskilt boende.

Ställningstaganden

• Behovet av mark, lokaler och bostäder för vård och omsorg ska kontinuerligt beaktas i samhällsbyggnadsprocessen för att möta demografiska förändringar när Karlstads befolkning växer och blir äldre.
  
• Lokaler för vård och omsorg lokaliseras med närhet till grön- och naturområden, med tillgång till rekreativa och sociala miljöer.

Idrott, fritid och kultur

Tillgång till idrott, fritidsaktiviteter och kultur är grundläggande för att Karlstad både nu och i framtiden ska vara en attraktiv plats att besöka och bo i. Plats och markytor för idrott, fritidsaktiviteter och kultur ska därför kompletteras och utökas i takt med att kommunen växer. En jämlik tillgång ska eftersträvas i hela kommunen.

Barn och ungas möjlighet till en meningsfull fritid är av stor av betydelse, därför ska dessa ytor nyttjas som sociala målpunkter och mötesplatser med plats för en variation av aktiviteter för olika målgrupper. Översiktsplanens inriktning innebär ett ökat behov för ytkrävande anläggningar motsvarande 4–8 idrottsplatser och 8–12 sporthallar, för att upprätthålla samma utbud per invånare som idag.

Behov av mindre lokaler, anläggningar och mötesplatser för idrott-, kultur- och fritidsaktiviteter ska tas hänsyn i nya utbyggnadsområden samt vid utveckling av befintlig bebyggelse. Samlokalisering bör eftersträvas med annan samhällsservice där så är möjligt. Lokaliseringen av funktionerna bör beakta avstånd till bostäder samt tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik.

Med hänsyn till översiktsplanens utbyggnadsområden samt en strävan mot en jämlik geografisk spridning av platser för idrott, fritid och aktiviteter föreslås områden kring Trangärd/Henstad/Hultsberg, Fallängen/Rud/Färjestad samt Välsviken/Alster utredas för framtida lokaliseringar. Möjligheten att utöka kapaciteten vid befintliga anläggningar bör utredas. Sporthallar lokaliseras i första hand nära skolverksamheter.

Ställningstaganden:

• Sporthallar samlokaliseras i första hand med skolverksamheter.
  

• Framtida nya ytor för idrott och fritidsaktiviteter utreds och ges utrymme i den fortsatta planeringen för:
  Trangärd/Henstad
  Fallängen/Rud
  Alster/Busterud/Välsviken
  

• Förutsättningar för att utöka kapacitet i följande anläggningar beaktas i takt med befolkningsutvecklingen:
  Klasmossens IP
  Råtorpsvallen
  Älvenäs IP
  Ulvsby IP
  Våxnäs IP
  

• Platser för idrott, fritidsaktiviteter och kultur nyttjas som sociala målpunkter och mötesplatser genom att skapa ytor för en variation av aktiviteter för olika målgrupper.
  
• Norra fältet utvecklas som evenemangsyta.

Inriktning för Karlstads tätort

Karlstads tätort är kommunens centralort och utgör en regional kärna med stor betydelse som tillväxtmotor samt bidrar till regionens dragningskraft. Staden har en tätare bebyggelse och innehåller fler funktioner med en mer intensiv markanvändning än andra kommundelar.
Utvecklingen i Karlstads tätort avses ske genom en kontinuerlig utveckling av mång­funktionell och sammanhållen bebyggelse samt ett antal prioriterade utbyggnadsriktningar som innehåller nya utbyggnads­områden i anslutning till befintliga stadsdelar.

Utvecklingsinriktning för bebyggelse i Karlstads tätort.

Karlstad växer i väster och norr

Utöver att staden växer och utvecklas inom befintlig bebyggelsestruktur sker den långsiktiga utvecklingen av Karlstads stadsområde i första hand genom att färdigställa planerad stadsutveckling västerut via stråket Jakobsberg, Ulleberg, Zakrisdal och Katrineberg, därefter via nya utbyggnadsriktningar i nordlig riktning. Nya utbyggnadsområden med mång­funktionell bebyggelse tar form i Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne som kan dra nytta av kommunikationsstråk vid Gravaleden, 63:an och Edsgatevägen.

Utbyggnadsområden finns även vid Trangärd och Trangärdstorp. Utbyggnadsområdena vid Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne sammanfaller med prioriterade utvecklings- och förtätningsområden vid stadsdelarna Rud och Kronoparken. Nya utbyggnads­områden bör integreras väl med den befintliga bebyggelsen för att ta del av dess stadsdelscentrum.

Nya stadsdelar ska präglas av hög medvetenhet avseende hållbarhet. Tillgången till gröna värden med naturmiljöer och friluftsliv är kvaliteter som ska framhävas i Trangärd, Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne. Det erfordrar en bebyggelsestruktur, arkitektur och gestaltning som tar sin utgångspunkt från platsernas topografi och naturmiljöer. Hållbara energilösningar, hållbar mobilitet samt trygghet och social hållbarhet är därutöver värden som ska ge avtryck i stadsdelarna.

Ambitionen är att fler ska ha nära till mer i en blandad bebyggelsestruktur, med en variation av bostäder och service som naturligt länkas samman till närliggande stadsdelar med kollektivtrafik, gång och cykel.

Sedan tidigare finns fördjupade översiktsplaner för Välsviken, Järpetan och Tollerud samt Stockfallet och Edsgatan. Översiktsplanen anger inga förändrade ställningstaganden avseende markanvändningen i Järpetan och Tollerud eller Stockfallet och Edsgatan. För Välsviken ersätter förslaget avseende ny bangård på Sjöstad tidigare bangårdslägen.

Skattkärr en framtida stadsdel

Planerad bebyggelseutveckling i Alster och Lungvik knyter Skattkärr allt närmare Karlstads stadsbebyggelse. I Skattkärr har kommunen samtidigt en ambition att omvandla industrimark till attraktiva bostäder i ett Vänernära läge, samt en vilja att förse Skattkärr med spårbunden kollektivtrafik i form av ett tågstopp. Pågående strukturförändringar innebär att Skattkärr integreras i Karlstads stadsområde. En sammanhängande bebyggelsestruktur och en starkare funktionell koppling till centrala Karlstad via tågförbindelser innebär att Skattkärr bör betraktas som en stadsdel i Karlstad, likt Skåre.

Stadsomvandlingsområden

För att eftersträva hållbara och trivsamma stadsdelar med en funktionell blandning av bostäder, handel, arbetsplatser och nöjesliv i en växande stad behöver markanvändningen i vissa fall förändras. Översiktsplanen föreslår en omvandling av två centrumnära verksamhets- och handelsområden vid Våxnäs och Tormestad/Lamberget. Ambitionen är att skapa två nya hållbara och levande stadsdelar med en blandad bebyggelse som samman­länkar Karlstads stads­bebyggelse. Verksamheter som är förenliga med bostadsändamål bör ges förutsättningar att fortsätta verka på platserna som en naturlig del i blandstaden. Tidigare hårdgjorda ytor tillförs nya grönområden och parker som inbjuder till samvaro och aktiviteter. Mer inslag av grönska, en medveten dagvatten­hantering, god tillgång till hållbara kommunikationer och promenad­avstånd till stadskärnan bidrar till goda förutsättningar att skapa två nya hållbara stadsdelar.

Mer plats för företag och verksamheter

I befintliga verksamhetsområden som exempelvis Örsholmen och Kalvholmen/Lamberget avses utvecklingen ske genom förtätning och förädling för att bättre nyttja marken. En ökad täthet med mer intensiv markanvändning innebär att kommunen kan hushålla med jungfrulig mark samtidigt som befintlig infrastruktur och teknisk försörjning kan komma fler företag och verksamheter till nytta. Utvecklingen av befintliga verksamhetsområden förser även stora delar av näringslivet med förutsättningar att utvecklas där de vistas idag. Här krävs en samverkan och dialog mellan näringsliv, fastighetsägare och kommunen.

Efterfrågan på markområden för näringsverksamhet innebär även nya verksamhetsområden i närheten av staden med en utökning av Eriksberg samt vid Karlstads flygplats. Förutsätt­ningar för ytterligare planläggning av verksamhetsmark är även möjlig i Välsviken i befintlig fördjupad översiktsplan.

Förutsättningar för näringsliv och företag att bidra till den gröna omställningen enligt EU:s gröna giv ska beaktas vid planering av verksamhets- och industriområden. Det avser såväl områdenas utformning där ekosystemtjänster och ekologiska värden beaktas som del av bebyggelsestrukturen, tillgång till hållbara transportlösningar i ett regionalt och nationellt systemtänk samt näringslivets möjligheter att dra nytta av varandra i kluster och cirkulär ekonomi.

Nya lokaler för kontorsbaserat näringsliv möjliggörs i den mångfunktionella bebyggelsen i samband med förtätning eller i omvandlingsområden. Det finns samtidigt potential att utveckla och förändra det befintliga kontorsbeståndet i takt med näringslivets skiftande behov, som en del i omställning till en mer cirkulär ekonomi.

Ställningstaganden

• Staden utvecklas i första hand inom befintlig bebyggelsestruktur samt genom att färdigställa planerad stadsutveckling västerut via stråket Jakobsberg, Ulleberg, Zakrisdal och Katrineberg. Därefter via nya utbyggnadsriktningar i nordlig riktning.
  
• Planeringen av Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne integreras och länkas samman med närliggande stadsdelar och ger förutsättningar för att stärka närliggande stadsdelscentrum.
  
• Verksamhets- och handelsområden vid Våxnäs och Tormestad/Lamberget omvandlas till två nya hållbara och levande stadsdelar med en blandad bebyggelse.
  
• Fördjupade översiktsplaner för Välsviken, Järpetan och Tollerud samt Stockfallet och Edsgatan gäller, med ändringen att lokaliseringen för ny bangård i Sjöstad ersätter utpekat läge i Välsviken.
  
• Skattkärr bör på sikt integreras som en stadsdel i Karlstad.
  
• För att hushålla med jungfrulig mark och dra nytta av tekniska försörjningssystem och infrastruktur bör kommunen tillsammans med näringslivet och fastighetsägare verka för förtätning och förädling av befintliga verksamhetsområden samt befintligt lokalbestånd.

Utveckling av befintlig bebyggelse

Förtätning handlar inte enbart om att tillskapa fler bostäder. Utgångspunkten är att förtätning ska skapa värden utifrån platsens, stadens eller kommunens behov. Förtätning som bidrar med urbana kvaliteter, så som ökad trygghet, mötesplatser, bättre tillgång till service eller en större variation av bostäder är några exempel där förtätning leder till mervärden för Karlstadborna. För att nya funktioner och tillägg i den befintliga bebyggelsen ska bidra till en förbättring behöver förtätningen vara genomtänkt och ske med hänsyn till platsens förutsättningar och värden. I Arkitektur Karlstad (godkänd av stadsbyggnads­nämnden 2019), finns ett antal förtätnings­principer rörande Karlstads centrala stadsdelar som belyser lämpligheten utifrån olika markanspråk och tillvägagångssätt. Principerna är vägledande för efterföljande planläggning och lovgivning. Dokumentet innehåller även mål för god arkitektur samt stadsbyggnadsvision.

För att främja attraktiva livsmiljöer, stadsliv och en positiv och hållbar tillväxt i Karlstad, där fler kan ta del av mer på nära håll, ligger ambitionerna Ett nära och hållbart liv i stadsdelarna och En livskraftig stadskärna som regionalt centrum till grund för utvecklingen av den befintliga bebyggelsen.

Ett nära och hållbart liv i stadsdelarna

Förtätning och tillägg ska bidra till levande, trygga och hållbara stadsdelar i Karlstad. Med det menas att förtätningen ska innebära mervärden som underlättar vardagslivet för Karlstadborna med en god tillgång till service, skola, trygga och omsorgsfullt gestaltade miljöer, hållbara transporter, starka stadsdelscentrum och ett varierat bostadsutbud. Ett varierat bostadsutbud stärker möjligheten att tillgodose hushållens olika behov och bidrar till minskad segregation och socioekonomiska skillnader. När vi utvecklar staden och kommunen ska vi ta hänsyn till klimatförändringarnas effekter och ekosystem­tjänsternas möjlighet att hantera dessa utmaningar. Tillgången till park- och grönområden samt till rekreation, lek och fritid ska vara god.

En livskraftig stadskärna som regionalt centrum

Karlstad vill utvecklas som regional kärna till förmån för hela Karlstads kommun och Värmlands län. En kontinuerlig utveckling av en livskraftig stadskärna med plats för handel, kultur och nöjesliv, fler bostäder och attraktiva stadsmiljöer är av stor betydelse för att fortsatt utvecklas i denna roll. En attraktiv stad och regionkärna bygger på värden där människans positiva upplevelser av det byggda offentliga rummet sätts i centrum.

Möjligheterna för utveckling av centrala Karlstad väntas öka som följd av förbättrade järnvägsförbindelser i stråket mellan Oslo och Stockholm. Det innebär att de strukturella planeringsförutsättningarna förändras och Karlstad knyts närmare kommuner och städer som är en del av stråket. Förtätning och utveckling av staden bör dra nytta av de nya förutsättningarna för att stärka Karlstads roll som regional och nationell tillväxtmotor. Som följd av pågående strukturförändringar i och i anslutning till innerstaden utvidgas stadskärnan även till stadsdelar som Tyggårdsviken och Tullholmen. För att främja stadslivet ska rörligheten för gående och cyklister förbättras genom nya förbindelser mellan Tingvallastaden och Inre hamnområdet, i takt med att Tyggårdsviken fortsätter att utvecklas.

Inriktning för förtätning

Ambitionerna med ett nära och hållbart liv i stadsdelarna och en livskraftig stadskärna som regionalt centrum innebär att kommunen i efterföljande planering strävar efter följande inriktningar i utvecklingen av befintlig bebyggelse.

• Stärkta stadsdelscentrum
• Förtäta vid Karlstadsstråket och eftersträva mer sammanhängande stadsdelar
• Förtäta inom tvåkilometerszonen från stadskärnan
• Nyttja och stärk grönstrukturens funktion och roll i staden

Stärkta stadsdelscentrum

Befintliga centrum utgör viktiga målpunkter i stadsdelarna som inrymmer service och andra besöksanledningar. Invånarna är beroende av sitt närområde och ju närmare det är till matbutiken och annan service desto enklare blir vardagslivet. Kommunens ambition med utveckling och förtätning kring stadsdelscentrum är att:

• Stadsdelscentrumens betydelse och funktion stärks med en blandad bebyggelse i form av bostäder, arbetsplatser samt andra funktioner som bidrar till underlaget för ett serviceutbud närmare invånarna.
• Fler får möjligheten att klara vardagsbehov med gång- och cykelavstånd från sin bostad. Det minskar resbehov och stärker tillgången till lokal service. Det skapar även förutsättningar för att bli en gång- och cykelvänlig stad i enlighet med lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande.
  
• Förutsättningar för fler möten i vardagen genom väl gestaltade offentliga rum och mötesplatser som stärker platsens identitet, möjliggör social gemenskap, lek, rekreation och bidrar till ett flöde av människor som ger tryggare centrum.

Förtäta vid Karlstadsstråket och eftersträva sammanhängande stadsdelar

Karlstadsstråket är en strukturbildande effektiv kollektivtrafik som ska göra det enklare att resa kollektivt och hållbart i stora delar av Karlstads tätort. Genom att i strategiska lägen komplettera med fler bostäder, service, målpunkter och funktioner får stråket en ökad betydelse i staden. En mer sammanhängande bebyggelsestruktur inom stadsdelar och tydliga kopplingar mellan stadsdelar medför att det blir tryggare och enklare att röra sig till fots eller cykla till målpunkter som skola, arbete och service. Det bidrar till att öka flödet av människor som rör sig i och mellan stadsdelar. Kommunens ambition med att förtäta och komplettera bebyggelsen kring Karlstadstråket och eftersträva mer sammanhängande stadsdelar är att:

• Fler invånare kan bo nära snabb och effektiv kollektivtrafik genom kompletteringar i hållplatsnära lägen längs Karlstadsstråket. En högre täthetsgrad längst stråket bidrar till att främja hållbart resande.
  

• Eftersträva en mer sammanhängande bebyggelse. Där det inte är möjligt att bebyggelsemässigt knyta samman stadsdelar utgör istället genomtänkta kommunikationer, park- och grönområden och platser för aktiviteter viktiga element för att överbrygga barriärer.
  
• Kostnadseffektivt nyttja befintlig infrastruktur och planerade investeringar där förtätning innebär att fler kan dra nytta av försörjningsystem, infrastruktur och strukturbildande kollektivtrafik.

Förtäta inom tvåkilometerszonen från stadskärnan

Centrala Karlstad erbjuder en urban miljö och en stadsmässig karaktär som inte finns på andra platser i länet. Värmlandsbanans kapacitetsförstärkningar och resecentrums tillkomst innebär förändrade förutsättningar där utveckling av stadskärnan och dess närområde ökar i betydelse. Intentioner och inriktningar i kommunens dokument Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Framtidens stad och Stadsmiljöprogram är vägledande i den efterföljande planläggningen, lovgivningen och förvaltningen. Kommunens ambition med förtätning och utveckling av stadskärnan och dess tvåkilometerszon är att:

• Stärka rollen som regionalt centrum med en tätare och utökad innerstad som främjar stadsliv.
  
• Ge plats till fler bostäder och arbetsplatser vilket bidrar till att stärka underlaget för handel och service samt kultur- och nöjesliv i staden.
  
• Dra nytta av resecentrums funktion och därigenom möjliggöra för fler att ha god tillgång till lokala, regionala och nationella kollektivtrafikresor

Nyttja och stärk grönstrukturens roll och funktion i staden

I samband med förtätning och utveckling av den befintliga bebyggelsen har grönstrukturen en viktig roll. Grönstrukturen i staden har betydelse för rekreation, lek, attraktiva stadsmiljöer, biologisk mångfald samt för att hantera klimatförändringarnas effekter. Kommunens ambition med att nyttja och stärka grönstrukturens roll och funktion vid förtätning är att:

• Utveckla fler mångfunktionella park- och grönområden som ger plats åt flera ekosystemtjänster. Förtätningen innebär ofta att fler människor och funktioner ska samsas om våra gemensamma utrymmen i det offentliga rummet. Det innebär att vi behöver robusta och mångsida park- och grönområden som möter behovet nära där vi bor. I områden där tillgången till större park- och grönområden är bristfällig behöver detta vägas upp med fler små och kvalitativa parker.
  
• Dra nytta av naturbaserade klimatanpassningslösningar i den bebyggda miljön. Klimatrelaterade risker som värmeöar, skyfall och ökad dagvattenhantering kan mötas genom att tillskapa fler parker, plantera fler träd och använda vegetationen som verktyg vid gestaltningen av stadsrummet. Fler träd och mer vegetation bidrar positivt till folkhälsa och upplevelsevärden utöver ekosystemtjänster som att svalka stadsmiljöer, minska risken vid ökad nederbörd samt luftrening.
  

• Minska andelen hårdgjorda ytor till förmån för grönytor och vegetation. Till exempel kan gemensamma parkeringslösningar möjliggöra fler gröna bostadsgårdar, parker och grönytor på platser som tidigare utgjorts av hårdgjorda ytor.

Prioritering av förtätningsområden

Karlstads kommun är positiva till att stadens befintliga bebyggelsestruktur fortsätter att utvecklas för att hushålla med mark, dra nytta av infrastruktur och försörjningsystem samt underlätta vardagens resbehov. En utveckling av den befintliga bebyggelsen är önskvärd på flera platser för att skapa mervärden för en stadsdel, staden eller kommunen. Men för att tydliggöra och skapa förutsättningar för en sammanhållen och långsiktig planeringsriktning avseende stadens framtida utbyggnad och föreslagna utbyggnadsområden har översiktsplanen en prioriterad förtätningsstruktur.

1. Tvåkilometerszon från stadskärnan, stadsdelscentrum och Karlstadsstråket
2. Områden med tillgång till kollektivtrafikförsörjning och cykelnät.
   
3. Övriga bebyggelseområden.

Ställningstaganden

• Förtätning ska bidra till att skapa mervärden utifrån platsens, stadens eller kommunens behov.
  
• Förtätning ska bidra till ett nära och hållbart liv i stadsdelarna samt stärka Karlstads roll som regional tillväxtmotor.
  
• Grönstrukturens roll, nytta och funktion ska beaktas vid förtätning.
  
• Prioriterade förtätningsområden bör samordnas med planeringen av nya utpekade utbyggnadsområden.

Natur- och friluftsliv

Landskapens nätverk av grön infrastruktur

Utvecklingsinriktning för natur- och friluftsliv beskriver övergripande samband i landskapet i Karlstads kommun. Det handlar om viktiga funktioner och områden som är av värde för såväl rekreation och folkhälsa som för natur- och kulturmiljö, biologisk mångfald och flera andra ekosystemtjänster.

Naturområden för långsiktigt funktionella ekosystem

Ekosystemtjänster är den mångfald av tjänster och funktioner som naturens olika ekosystem och organismer tillhandahåller människan. Landskapen med dess egenskaper utgör grunden för ekosystemen och dess funktionalitet. För långsiktigt funktionella ekosystem krävs en sammanhängande grön infrastruktur. Karlstads kommun är del av flera större regionala ekologiska samband som är av betydelse för att trygga funktionen hos fler ekosystemtjänster. Karlstads kommun bedriver ett aktivt naturvårdsarbete med syfte att bevara, restaurera och utveckla ekosystemens funktionalitet.

Hänsyn till ekologiska spridningssamband för den biologiska mångfalden

En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är biologisk mångfald, vilket med andra ord kan beskrivas som en mångfald av växter och djur. Idag ser vi en minskande biologisk mångfald internationellt och i Sverige. Nedgången har flera orsaker men arter påverkas i många fall både av förändring av livsmiljöns yta och dess kvalitet, samt av förändringar i landskapets struktur. Livsmiljöerna för olika arter kan liknas vid öar omgärdade av mer eller mindre ogästvänliga områden som arterna måste ta sig igenom för att bland annat söka föda eller fortplanta sig i andra livsmiljöer.

För att långsiktigt bibehålla den biologiska mångfalden krävs ett variationsrikt landskap som gör det möjligt för arter att förflytta sig och spridas till gynnsamma miljöer, ett så kallat spridningssamband. Ett spridningssamband visar hur en art eller artgrupp förväntas nyttja och röra sig i landskapet och beror på den rumsliga fördelningen av livsmiljöer och strukturer i det omkringliggande landskapet. Spridningssambanden finns kartlagda både på lokal och regional nivå och kunskapen om dess existens behöver tas in i samhällsbyggnadsprocessen och användas som grund för avvägningar mellan olika intressen.

Övergripande utvecklingsinriktning för natur- och friluftsliv.

Fler funktionella våtmarker

I östra delen av kommunen finns flera större våtmarker och mossar, som utgör en del av ett kontinuerligt stråk av våtmarker som löper genom länets sydöstra delar. Mosslandskapet är en vattenrenande struktur och våtmarkerna har en tydlig koldioxidbindande funktion. Eftersom dessa ekosystemtjänster är strukturella behöver vi fortsätta att långsiktigt trygga dess funktionalitet. Flera mossar och våtmarker är både av riksintresse och omfattas av formella skydd, men några behöver utredas för skydd eller annan lämplig förvaltning av de höga naturvärdena. Detta gäller även några våtmarker och mossar i andra delar av kommunen. Många tidigare våtmarker är påverkade av mänsklig aktivitet så som utdikning för att möjliggöra jord- och skogsbruk eller tätortsbebyggelse. Där kommunen är markägare eller har annan rådighet över markanvändningen kan kommunen komma att medverka till återställande av tidigare utdikade våtmarker i syfte att gynna dess vattenrenande, flödesreglerande och kolbindande funktion.

Förvalta naturvärden och utveckla friluftsliv med besöksnäring

Naturturism är en konsumtion av aktiviteter, boenden, måltider där naturupplevelsen står i centrum. Förutsättningarna att bedriva friluftsliv och tillgången till naturupplevelser är viktiga kvalitetsfaktorer i en attraktiv kommun och livsmiljö. Kunskapen om naturupplevelsens betydelse för hälsa och välbefinnande har ökat. I takt med att kommunen växer ökar antalet människor som vill vistas ute i frilufts- och naturområden av olika karaktär. Därtill är den naturbaserade besöksnäringen på stark frammarsch med tillväxt i antalet arbetstillfällen. Genom att ta tillvara landskapens unika egenskaper och förvalta naturvärden på rätt sätt skapas goda förutsättningar för fler naturupplevelser och besöksnäring.

Brattforsheden

Den nordligaste delen av kommunen ingår i ett större sammanhängande skogslandskap som dominerar stora delar av Värmlands län, men här finns också Brattforshedens naturvårdsområde. Området har ett mycket speciellt landskap med historiskt liten mänsklig påverkan. Brattforshedens särskilda värden för natur och friluftsliv är av riksintresse. Tillgången till grundvatten gör att området har potential som grundvattentäkt.
Brattforsheden är väl utvecklat avseende tillgänglighet och faciliteter för friluftslivet och är i det sammanhanget ett område av mellankommunal och regional betydelse. Områdets särskilda kvaliteter och egenskaper förvaltas vidare för kommande generationer.

Örtensjöarna

Området kring Örtensjöarna i nordvästra kommunen är ett vackert sjölandskap präglat av hyperitberg som är en för centrala delarna av Värmland karakteristisk naturtyp. Örtenområdet innehåller flera mindre områden med identifierade naturvärden där merparten omfattas av olika typer av formella skydd. För att säkerställa det större landskapets särskilda karaktär är det av betydelse att det fortsätter att brukas och att nya formella skydd för naturvärden på privat mark inrättas, med frivillighet som grund.

Örtenområdet delas med Forshaga kommun och är av riksintresse för naturvård. Landskapet gör området attraktivt för rörligt friluftsliv och har potential att utvecklas avseende verksamheter och faciliteter kopplade till besöksnäring och naturturism.

Norsälven

Norsälven är en viktig naturtillgång som rinner genom Edsvalla och Vålberg för att sen mynna ut i Vänern. Vattendraget har stor potential avseende vattenanknutet friluftsliv och kommunen arbetar med att tillgängliggöra närområdet med promenadstråk och andra faciliteter. Norsälven är en viktig livsmiljö för många fiskarter och är ett populärt vattendrag för sport- och fritidsfiske. Vattendraget är reglerat och vattenkraften har en stor påverkan på vattenföring och därmed Norsälvens ekologiska och kulturella värden. Vid kommande omprövning av vattenkraftens miljövillkor bör ekologiska och kulturella värden vägas in tydligare i förvaltningen av vattendraget.

Kilsravinerna

Norra delen av Norsälven kantas av frodiga lövravinskogar med höga naturvärden där Kilsravinerna utgör ett större sammanhängande ravinlandskap strax söder om Kils tätort. I ravinerna växer en rik och varierad flora i ett fuktigt klimat som är unikt för regionen. Området har god tillgänglighet med närheten till Kils tätort och är via vandringsled sammankopplat med Skutberget. Kilsravinerna är av mellankommunalt intresse och är skyddat som naturreservat i Kils kommun varför reservatsbildning även på Karlstadssidan ska utredas.

Vänern och Norra Vänerskärgården

Med en vattenyta på 5 650 kvadratkilometer och en kuststräcka på 4 800 km är Vänern Sveriges största insjö och kommunens mest unika och karaktärsbildande naturmiljö. Den norra Vänerkusten är speciell och har en skärgård där magra klippstränder med vindpinade tallar och lavklädda hällar karaktäriserar landskapet. Frodigare växtlighet och lövskogar finns i vindskyddade lägen på större öar och grunda vikar. Upplevelsen av den havslikna miljön med obruten horisont är stark och har stor potential att utvecklas för naturturism och besöksnäring i samklang med naturmiljöns förutsättningar.

Skutberget har som mångsidig plats för friluftsliv och naturupplevelser en unik direktkontakt med Vänern och Vänerlandskapet med vidsträckta vyer ut mot horisonten. Området har god tillgänglighet med närhet till staden och är för kommunen ett prioriterat område för utveckling av naturupplevelser i Vänerlandskapet.

Ställningstaganden

• Där kommunen är markägare eller har annan rådighet över markanvändningen kan kommunen komma att medverka till återställande av tidigare utdikade våtmarker
  
• Brattforshedens sammantagna natur-, frilufts- och kulturvärden gör området attraktivt för naturupplevelser. Kommunen kommer medverka för att förvalta dess värden för framtida generationer.
  
• Örtensjöarna är ett attraktivt område för naturturism och rörligt friluftsliv. Kommunen kan komma att medverka till en utveckling av sådan verksamhet genom att göra området mer tillgängligt.
  
• Nya miljövillkor för vattenkraften i Norsälven bör ta stor hänsyn till vattendragets ekologiska och kulturella värden.
  
• Kilsravinerna inom Karlstads kommun ska ges långsiktigt skydd.
  
• Karlstads kommun vill tillsammans med övriga intressenter förbättra tillgängligheten till Vänern och Vänerskärgården för friluftslivets och besöksnäringens intressen.

Långsiktigt skydd av särskilt värdefulla natur- och friluftsområden

Karlstads kommun bedriver ett aktivt naturvårdsarbete med syfte att bevara, restaurera och utveckla naturlandskapet. Det skapar goda förutsättningar för en rik biologisk mångfald i kommunen. För att säkerställa värden och tillgång till natur- och friluftsområden ur ett långsiktigt perspektiv kan kommunen värna betydelsefulla natur- och friluftsområden med hjälp av olika skyddsformer, exempelvis kommunala naturreservat. Översiktsplanen lägger grunden för kommunens framtida mark- och vattenanvändning. Större förändringar i markanvändningen, så som exempelvis långsiktiga skydd, hanteras inom ramen för kommunens kontinuerliga arbete med översiktsplanering.

Utifrån en analys av redan skyddad natur, nationellt utpekade riksintressen för naturvård, inventeringar av höga naturvärden, samt utifrån en mellankommunal dialog om friluftsvärden, görs bedömningen att det finns flera områden med höga värden som i dagsläget saknar tillräckligt skydd. Områden med särskilt värdefulla naturmiljöer och särskilt intressanta naturområden för rekreation och friluftsliv bör bevaras som skyddsområden eller utredas vidare för eventuellt bevarande.
Den geografiska avgränsningen samt innehåll och restriktioner för besökare och åtgärder definieras i samband med framtida processer för respektive naturskyddsområde.

Ställningstaganden

• Kommunen avser att utreda och inrätta långsiktiga skydd för nämnda områden.
  
• Nya uppdrag om utredningar av naturreservatsbildningar ska hanteras i samverkan med berörda nämnder. Uppdrag för utredning ska ges av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige tar slutligt beslut om naturreservatsbildade.
  
• Kommunen tillämpar en frivillighetsprincip för markägare i ärenden om nya naturskydd.

God tillgång till tätortsnära natur- och friluftsliv

I takt med att kommunen växer är tillgången till grönområden i och kring våra tätorter av stor betydelse för att kunna nyttja de livsviktiga ekosystemtjänster som bidrar till vår välfärd och överlevnad. En varierad grönstruktur utgör grunden för den biologiska mångfalden vilket i sin tur möjliggör upptag av luftföroreningar, reglering av klimat, fördröjning och rening av vatten i våra tätorter. Inslag som hjälper den bebyggda miljön att dämpa effekterna av klimatförändringar och möjliggör en robusthet inför kommande klimatutmaningar. Tillgång till grönområden av varierande karaktär och storlek ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation och möten. Grönområden och parker möjliggör för möten mellan människor vilket bidrar till social hållbarhet eftersom det främjar gemenskap och social integration. Viktiga funktioner som finns i alla våra tätorter.

En integrering av mer grönska i bebyggda miljöer är en förutsättning för en hållbar utveckling. För att klara av framtidens utmaningar och för att vara en attraktiv kommun där fler vill leva och bo i behöver grönområden och parker vara sammanlänkande och mångfunktionella för att tillgodose en diversitet av behov.

Stora och sammanhängande naturområden

Den tätortsnära naturen ska ur ett friluftsperspektiv utgöra besöksmål och samtidigt vara en del av den bostadsnära grönstrukturen i Karlstad. Områdena ger förutsättningar för längre vistelse och inom varje friluftsområde finns unika kvaliteter. Gröna stråk och spridningssamband binder ihop våra större friluftsområden så att möjligheten att röra sig mellan dessa möjliggörs för både människor och djur. De spridningssamband som finns redovisade utgör särskilt viktiga delar av ett större nätverk som behöver samexistera med den kommande bebyggelseutvecklingen i staden. Inom samtliga friluftsområden finns platser med särskilt höga naturvärden som ska värnas. Då friluftsvärden står emot naturvärden är det angeläget att säkerställa att områden i närmast anslutning till bostadsbebyggelse erbjuder trygga miljöer och attraktiva vistelsevärden för boende och besökare.

I2 - Stadsskogen med ett brett utbud av friluftsliv och höga naturvärden

I2-skogen är ett unikt friluftsområde i direkt anslutning till Karlstads tätort omgivet av flera bostadsområden. Med sina cirka 550 hektar ryms ett varierat utbud av aktiviteter som vandring, löpning, fågelskådning, svamp- och bärplockning med mera. På grund av sin storlek möjliggör I2 även till friluftsaktiviteter som annars är ovanliga i så nära anslutning till den centrala stadskärnan. Exempel på sådana ytkrävande aktiviteter som I2 erbjuder är orientering, golf, ridning och på vintern möjlighet till skidåkning både utför och på längden. Utöver ett brett utbud av friluftsaktiviteter finns också möjlighet till avkoppling, promenader, platser för grill och picknick med mera.

Det finns ett flertal entréer till I2 varav en entré är Tuggelite motionsområde i områdets norra delar. I södra delarna av I2 saknas en entré av liknande karaktär som bjuder in till området och samtidigt är den södra delen av området är den som når flest Karlstadbor. För att öka tillgängligheten till I2 ska en entré från söder med parkkvaliteter utvecklas. En park vid entrén i söder breddar utbudet av aktiviteter och upplevelser och skulle utgöra ett komplement till friluftsutbudet och sänker samtidigt tröskeln att besöka friluftsområdet.

För att möjliggöra ett sammanhängande friluftsliv över större ytor är en förbindelse mellan I2-skogen och Sörmon av stor betydelse. En passage över väg 61/62 bör därför tillkomma för att binda samman skogsområdena. Med ett stråk mellan I2 och Sörmon/Skutberget möjliggörs ett sammanhängande friluftsliv från Sörmon i sydväst upp till Tyr- och Rudsskogen i nordöst.

Stora delar av I2-skogen är viktiga för den biologiska mångfalden och flera ytor inom området utgörs av särskilt höga värden. Det är av stor vikt att bibehålla den variationsrika naturen inom dessa områden för att fortsatt utgöra platser där den biologiska mångfalden är stark. Genom I2 rör sig två viktiga spridningssamband. Naturen för spridningssambanden utgörs av gammal barrskog och äldre solbelysta tallar och det är därför av vikt att denna typ av natur bibehålls inom stråken.

Tyr- och Rudsskogen med tillgänglighetanpassad led och flödesreglerande egenskaper

Tyrskogen erbjuder friluftsliv för alla, med en tillgänglighetsanpassad vandringsled. Tyrstugan i områdets södra del utgör entré till området. Med den föreslagna exploateringen av Rudsskogen behöver ett grönstråk från Tyrskogen österut genom utvecklingsområdet och vidare mot kvarvarande grönområde samt norrut över Gravaleden utvecklas. För att fortsatt möjliggöra för ett utbrett friluftsliv som delvis tas bort i och med föreslagen exploatering ska stråk från Tyrskogen upp mot Almar också säkerställas. Friluftsinnehållet inom Tyrskogen utvecklas genom att ta tillvara på de möjligheter topografin ger. Väster om föreslagen bebyggelseutveckling vid Fallängen finns möjligheter att utveckla friluftskvaliteter inom ett område med varierad terräng i anslutning till Tyrskogen.

Färjestadsbäcken som går genom Färjestad och Tyrskogen har flödesreglerande funktioner. Genom att utveckla en damm eller restaurera våtmark uppströms bäcken finns möjlighet till en högre flödesreglerande kapacitet. Ett betydande spridningssamband som är beroende av gammal barrskog går genom området och fortsätter österut genom Norra Kronoparken mot Alsterdalen. Vid bebyggelseutveckling inom dessa områden ska sambandens funktion att möjliggöra spridning finnas kvar.

Kronoparksskogen med närhet till sjön Alstern och unika miljöer i Alsterdalen

Kronoparksskogen är ett populärt friluftsområde i Karlstad som erbjuder aktiviteter för alla åldrar. Kronoparken är ett av Karlstads mest tätbefolkade områden och norr om stadsdelen, i anslutning till befintlig bostadsbebyggelse, föreslås fortsatt bebyggelseutveckling. Kronoparken är också ett av flera områden som är utpekat för förtätning. Eftersom det bor många inom området idag och kommer bo fler i framtiden är det särskilt angeläget att utveckla friluftsvärdena intill stadsdelen. Den södra entrén till områden behöver fortsätta att utvecklas för att möjliggöra för fler att ta del av friluftsområdet. Kronoparksskogen- och Alsterdalen ska utvecklas genom att sammankopplas med varandra och vidare norr ut mot sjön Alstern.

Inom Kronoparksskogen finns miljöer med höga naturvärden. Genom Kronoparksskogen går ett viktigt spridningssamband som fortsätter österut mot Alsterdalen för arter som är beroende av gammal barrskog. De höga naturvärdena ska värnas och möjligheten för arter beroende av gammal barrskog ska säkerställas i den kommande utvecklingen. I de fall naturvärden står i konflikt med friluftsvärden är det viktigt att ta särskild hänsyn till friluftsvärden i närmast anslutning till bostadsbebyggelsen. Naturen intill bostadsområden behöver vara tillgänglig, trygg och attraktiv för att erbjuda boende inom stadsdelen ett tilltalande och lättillgängligt friluftsliv som främjar rörelse.

Sörmon och Skutberget med utblickar mot Vänern och rik biologisk mångfald

På grund av sina mångfunktionella kvaliteter är Sörmon och Skutberget attraktiva besöksmål för Karlstads invånare och besökare utifrån. Sörmon är särskilt populärt för cyklister med stigar som passar både nybörjare och mer avancerade åkare. Delar av Sörmon utgörs av hög biologisk mångfald som behöver skyddas genom pågående reservatsbildningar. Området är också en del av viktiga spridningssamband för arter som är beroende av gammal barrskog och äldre solbelysta tallar, samband som fortsatt ska finnas kvar. En utveckling av friluftsvärden prioriteras för att stärka och utveckla frilufts- och besöksvärden. Inom reservatsbildningen av Sörmon är det angeläget att säkerställa att friluftslivet fortsatt kan utvecklas för en balanserad användning av området.

Skutberget är en mångsidig plats för naturupplevelser och entré till Sörmon. Unikt för Skutberget är den direkta kontakten med Vänern och därmed upplevelsen av Vänerlandskapet med vidsträckta vyer ut mot en obruten horisont. En fortsatt utveckling av det rörliga friluftslivet på Skutberget prioriteras och delar av Skutberget ska ges långsiktigt skydd med inriktning friluftsliv. Etablering av ett stråk mellan Sörmon och I2 finns beskrivet inom text som berör I2-skogen.

Från Skutberget till Klarälvsdeltat finns möjligheter att med ett utvecklat stråk koppla samman områdena. Naturmiljöer på Skutberget utgör del av ett viktigt spridningssamband för arter som är beroende av ängs- och brynmiljöer, en naturtyp som behöver säkerställas inom den fortsatta utvecklingen av området.

Jäverön - den tätortsnära ön i Vänern med möjlighet till utvecklat friluftsliv

Den tätortsnära ön erbjuder idag vandringsleder inom området. Få stråk går längs vatten och därför saknas en upplevelse av Vänerkontakten när man besöker ön. Vid fortsatt utveckling av friluftslivet finns potential att utöka med stråk som möjliggör mer visuell och fysisk kontakt med sjön.

Klarälvsdeltat med Karlstads stadspark Mariebergsskogen som entré

Klarälvsdeltat med Mariebergsskogen är ett primärt besöksmål för både invånare i Karlstad och besökande utifrån. Stadsparken Mariebergsskogen erbjuder allt man kan önska sig en centralt belägen stadspark med stora lekytor för barn, djurpark och odling.

Mariebergsskogen utgör tillsammans med Naturrum huvudentré till Klarälvsdeltat. Klarälvsdeltat innehåller en mångfald av ekosystem varför området är särskilt intressant att besöka för naturupplevelser som exempelvis fågelskådning. I området finns flera stigar och leder som möjliggör både kortare promenader och längre vandring inom deltat. För att stärka centrala Karlstads koppling till Klarälvsdeltat bör en förbindelse från Orrholmen till Klarälvsdeltat med broförbindelse anläggas.

Klarälvsdeltat har höga naturvärden som säkerställs genom pågående reservatsbildningar. Inom deltat finns blöta naturtyper samt ängs- och brynmiljöer som är delar av två viktiga spridningssamband som rör sig genom områden. I den fortsatta utvecklingen är det viktigt att säkerställa sambandens funktion genom att bevara naturtyperna. Inom reservats­bildningen av klarälvsdeltat är det av särskild vikt att säkerställa möjlighet för pågående friluftsliv inom området och att friluftslivet fortsatt kan utvecklas.

God tillgång och ökad grönska i den byggda miljön

När våra tätorter växer med fler invånare och tätare miljöer krävs parker och grönområden för att säkra våra ekosystemtjänster. Parker möjliggör vila, aktivitet, återhämtning, lek och motion samtidigt som de möjliggör en biologisk mångfald, skänker skugga, fördröjer och renar dagvatten med mera. Det offentliga rummet ska därför bli grönare med fler träd och grönska. Gröna miljöer värnas i både stad och tätort och genom att utveckla stråk och kvaliteter ska fler få möjligheten att nyttja parkområdena. Principen om 3-30-300 har tillämpats som riktlinje för tillgång till parker och stadsdelar med målet om fler träd och högre krontäckningsgrad i våra bebyggda miljöer.

Stadsdelsparker inom 300 meter

Stadsdelsparker främjar social integration, ekologisk hållbarhet och hälsa i urbana miljöer och säkerställs därför i markanvändningskartan inom ett gångavstånd på maximalt 300 meter. För att en stadsdelspark ska kunna inrymma en mångfald av aktiviteter är storleken av betydelse där en hektar är ett kriterium. I befintlig bebyggelse saknas ibland dessa ytor varför även parker ner till en halv hektar inom områden som domineras av villabebyggelse utgör grunden för tillgången till stadsdelsparker i Karlstad. I takt med att nya stadsdelar utvecklas i Karlstad ska en stadsdelspark som rymmer flera funktioner och som utgör en central mötesplats säkerställas inom 300 meters gångavstånd. För att klassas som stadsdelspark ska ytan vara minst en hektar och rymma ett brett utbud av sociotopvärden för att vara en inkluderande plats som främjar social samvaro. Stadsdelsparken ska vara centralt placerad i förhållande till bostadsbebyggelsen med flera stråk som kopplar till parken.

Utvecklade stadsdelsparker inom prioriterade stadsdelar/tätort

I stadsdelar med en högre befolkningstäthet och där förtätning och bebyggelseutveckling föreslås är det avgörande att förbättra parkernas kvalitet för att stadsdelarna ska utvecklas hållbart. Attraktiva parker har förmågan att förena människor eftersom de möjliggör möten och lockar besökare från andra stadsdelar, vilket främjar integration och sammanhållning i hela kommunen. Prioriterade befintliga stadsdelsparker för utveckling av kvaliteter och större utbud är Rudsdalen i Rud, Låglandet i Västra Våxnäs och Herrhagsparken i Herrhagen. I både Kronoparken och Vålberg ska en ny stadsdelspark etableras. För Kronoparken ska stadsdelsparken placeras mellan befintlig stadsdel och den tillkommande utvecklingen av Norra Kronoparken. I Vålberg ska parken placeras i nära anslutning till offentlig service och där bostadsutveckling föreslås. Det är särskilt angeläget att dessa områden utvecklas med olika kvaliteter och uttryck så att parkerna kan komplettera varandra ur ett helhetsperspektiv som möjliggör för besökare från olika delar av staden att lockas till nya upplevelser.

Förbättrad livsmiljö i tätorterna med ökad krontäckningsgrad

Träd i byggda miljöer ger städer och tätorter en ökad motståndskraft mot klimatförändringar. Träd bidrar med renare luft, sänkt temperatur och att motverka risken för värmeöar. Speciellt stora exemplar har en viktig plats i ekosystemen då de rymmer en mångfald av både växt- och djurarter. Dessutom har de en positiv effekt på människors mentala och fysiska hälsa. Att se grönska från sin bostad främjar välbefinnandet och bidrar med estetiska värde i bebyggelsen. I alla våra tätorter bör krontäckningen öka, särskilt i Karlstads tätort, där mängden hårdgjord yta är högre än i övriga tätorter. Alla platser är inte lämpliga och anpassning måste ske efter platsens förutsättningar då det kan finnas värden som ibland värderas högre än krontäckningsgrad. Inom stadsdelar med lägre krontäckning är det nödvändigt att höja krontäckningsgraden genom att plantera fler träd på gröna ytor och intill stråk eller genom att hårdgjorda ytor utvecklas med grönstruktur.

Stadsdelar som har en lägre krontäckning än övriga där krontäckningen ska höjas är Våxnäs, Orrholmen, Herrhagen, Norrstrand, Rud, Kronoparken, Viken, Inre hamn samt Tingvallastaden. Verksamhetsområden och handelsområden utgör till stor del hårdgjorda ytor med brist på krontäckning och därför är det angeläget att höja krontäckningsgraden genom att plantera fler träd även i dessa områden. Från Sandbäcken via Klara och Tingvallastaden ner mot Mariebergsskogen finns en flaskhals för spridningssamband av arter som är beroende av bland- och lövskog. Vid etablering av fler träd inom dessa områden är det särskilt angeläget att välja arter som stödjer spridningssambandet. Vid utveckling av nya bebyggelseområden ska en krontäckningsgrad om 30% eftersträvas, såväl inom sammanhängande bostadsbebyggelse, mångfunktionell bebyggelse som mark avsedd för verksamheter.

Ställningstaganden

• Viktiga spridningssamband säkerställs inom kommande bebyggelseutveckling.
  
• I2-skogens södra del utvecklas med en ny entré.
  
• Kronoparksskogens södra entré fortsätter att utvecklas med innehåll och kvaliteter.
  
• Kronoparksskogen kopplas samman med Alsterdalen och sjön Alstern.
  
• Orrholmen förbinds med Klarälvsdeltat genom att uppföra en bro mellan Orrholmen och Bergholmen.
• Tillgång till stadsdelsparker inom 300 meters gångavstånd säkerställs inom tillkommande bostadsbebyggelse.
• Stadsdelsparkerna Rudsdalen, Låglandet och Herrhagsparken ska utvecklas med kvalitet och större utbud.
• En ny stadsdelspark ska tillkomma i Kronoparken och i Vålberg.
• Krontäckningsgraden ska öka i stadsdelarna Våxnäs, Orrholmen, Herrhagen, Norrstrand, Rud, Kronoparken, Viken, Inre hamn samt Tingvallastaden och samtliga verksamhetsområden och handelsområden.
• Kommunen eftersträvar 30% krontäckningsgrad inom alla nya bebyggelseområden.