Två elever som läser i varsin bok i sina bänkar

Barn 6-9 år

Här har vi samlat övergripande språkinsatser för barn i åldern 6-9 år.

Stora Bokbryggan

Att läsa är att resa i tid och rum. Läsning av en gemensam bok ger många möjligheter att upptäcka och utveckla språk och bredda omvärldsbilden tillsammans. Stora Bokbryggan syftar till att inspirera och stödja personal inom fritidshem, förskoleklass och grundskolans tidigare årskurser (1-3) till högläsning, boksamtal och ett kreativt språkutvecklande arbete tillsammans med eleverna. Stora Bokbryggan erbjuder en plattform att mötas kring barnlitteraturen och ger pedagogerna en möjlighet att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell forskning samt få fördjupade kunskaper om språkutvecklande arbete i skolan.

För vem: Elever 6-9 år i kommunala och fristående och skolor.

Stora Bokbryggan är ett samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen/stadsbiblioteket. Varje år väljer en arbetsgrupp ut en bok att arbeta med under läsåret. Avdelningar och klasser arbetar med boken på olika sätt som ett verktyg i undervisningen. Inom ramen för Stora Bokbryggan erbjuds kick-off, inspirationskvällar samt en avslutningsföreställning av estetelever från Sundsta-Älvkullegymnasiet. Genom att lärare i olika stadier arbetar utifrån böcker med samma tema skapas en brygga mellan stadier och verksamhetsformer. I samarbetet mellan gymnasieskolans estetprogram och grundskolorna erbjuds en brygga mellan barnlitteraturen och de estetiska lärprocesserna.

Vill du veta mer?

Läs mer om stora bokbryggan. Länk till annan webbplats.

Eget bibliotekskort

Det egna bibliotekskortet ger barnet möjlighet att gratis låna böcker samt få tillgång till de e-tjänster som biblioteken erbjuder. Konsten att läsa är ett av livets viktigaste redskap. Lånekortet ger barnen tillgång till böckernas värld som stimulerar fantasin, väcker läsglädje, nyfikenhet och ökar läsförmågan.

För vem: Från 5 år och uppåt.

Alla barn som fyllt 5 år har rätt till ett eget bibliotekskort. För att få ett kort skriver vårdnadshavare under en lånekortsansökan och lämnar in den till något av biblioteken i kommunen.

Vill du veta mer?

Kontakta Stadsbiblioteket via Kontaktcenter på 054 - 540 00 00

Legimus

Syftet med Legimus är att ge barn och ungdomar med läsnedsättning tillgång till inlästa böcker genom tjänsten Legimus.

För vem: Barn och ungdomar med läsnedsättning.

Barn och ungdomar som har läsnedsättning på grund av dyslexi eller andra orsaker har rätt att få tillgång till Legimus. Legimus innehåller skön- och facklitteratur. Barnet lyssnar på böckerna i surfplatta, telefon eller dator. Tjänsten tillhandahålls av MTM, Myndigheten för tillgängliga medier, och biblioteken registrerar barnen som får inloggning till Legimus. För att få en inloggning tecknas ett avtal, via biblioteket, mellan vårdnadshavare och MTM.

Vill du veta mer?

Kontakta Stadsbiblioteket via Kontaktcenter på 054 - 540 00 00.

Språk och kultur

Att i samarbete med Kulturskolan arbeta med språk och kultur med inspiration av olika estetiska uttryck.

För vem: Från förskolan till årskurs 9

Kulturskolan erbjuder olika projekt till barn i olika åldrar, vissa med inriktning mot språkutveckling, till exempel genom skapande, drama, musik och olika typer av framträdanden. Nya, aktuella erbjudande annonseras inför varje läsår.

Vill du veta mer?

Kontakta Kulturskolan via e-post kulturskolan@karlstad.se

Läsjakten

Syftet med Läsjakten är att uppmuntra till läsning på barnens villkor utanför skoltid. Målet är att få fler barn att lustläsa.

För vem: Barn 6-13 år.

Häften med information om Läsjakten skickas ut till alla låg-och mellanstadieklasser i kommunen. De finns även att hämta på biblioteken eller ladda ner via bibliotekvarmland.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läsjakten består av fem nivåer där barnet läser böcker på egen hand. Under Läsjakten besöker barnet biblioteket med jämna mellanrum för att gå vidare i nivåerna. Läsjakten består av fem nivåer, och klarar barnet alla nivåer, så har barnet läst hela 20 böcker! Varje gång barnet byter en nivå får barnet ett pris. Ju högre nivå desto bättre pris.

Vill du veta mer?

Bibliotek Värmland , Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakta stadsbibliotekets barnavdelning via kontaktcenter 054-540 00 00 eller e-post barn.biblioteket@karlstad.se.

Polyglutt

Genom Polyglutt görs högläsningen tillgänglig för såväl svensktalande- som flerspråkiga barn.

För vem: Barn i förskoleklass till årskurs 6.

En digital bilderbokstjänst inköpt av kommunen för att stödja arbetet med språkutveckling och litteratur i skolan. Böckerna finns inlästa på svenska och på flera andra språk, inklusive tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

Vill du veta mer?

Kontakta oss via e-post digkomp@karlstad.se

Skriva sig till lärande

Skriva sig till lärande (STL) är en modell som, enligt forskning ökar lärandet och språkutvecklingen genom att kombinera pedagogik och digital teknik.

För vem: Modellen riktar sig till elever från förskoleklass till år 9.

Den pedagogiska modellen bygger på ett språkutvecklande arbetssätt där samarbetet mellan elever och lärare understödjs av digital teknik och digitala arenor. Kombinationen av pedagogik och teknik gör det möjligt för alla elever, oavsett eventuella läs- och skrivsvårigheter, att delta i skriftliga samarbeten med sina klasskamrater.

Vill du veta mer?

Kontakta barn- och ungdomsförvaltningens avdelning för mottagande och undervisningsnära stöd via Kontaktcenter 054 - 540 00 00.

Tidig intensivläsning

Syftet med tidig intensiv läsning är att eleverna tidigt skall knäcka läskoden för att lyckas ännu bättre i samtliga ämnen under hela sin skoltid, samt få en känsla av att lyckas.

För vem: Elever i år 1.

Intensiv läsundervisning i årskurs 1 genomförs för samtliga elever. Läsundervisningen vilar på tre ben: daglig lästräning, dagligt skrivande samt riktad undervisning av läsförståelsestrategier. Intensivläsningen genomförs under 4-6 veckor och därefter görs en uppföljning och pedagogerna bestämmer hur klassen ska arbeta vidare.

Vill du veta mer?

Kontakta barn- och ungdomsförvaltningens avdelning för mottagande och undervisningsnära stöd via Kontaktcenter 054 - 540 00 00

Begreppa

Syftet med Begreppa är att ge alla elever likvärdiga möjligheter att ta till sig kunskap och information genom informationsfilmer.

För vem: Elever med annat modersmål än svenska 7-18 år.

Begreppa är ett digitalt stöd för elever med annat modersmål än svenska. Stödet består av tecknade informationsfilmer inom NO, SO och matematik. Berättarrösten och undertexterna finns på språken svenska, engelska, tigrinja, arabiska, somaliska och dari. Eleven kan använda filmerna för självstudier, repetition eller inför prov.

Vill du veta mer? Höra av dig via e-post till digkomp@karlstad.se

Inläsningstjänst

Att ge alla elever likvärdiga möjligheter att ta till sig kunskap och information genom inlästa läromedel.

För vem: Elever 7-18 år.

ILT är ett digitalt specialpedagogiskt verktyg inköpt av kommunen som skall stödja arbetet med fokus på elever med läs- och skrivsvårigheter samt nyanlända elever. De inlästa läromedlen är anpassade för grundskolan.

Vill du veta mer?

Läs mer om Inläsningstjänst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Eller kontakta oss via e-post: digkomp@karlstad.se

Mål och avstämningspunkter 6-9 år

Genom grundskolans undervisning i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • sin förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
  • sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Genom grundskolans undervisning i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, välja och använda språkliga strategier,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Genom undervisningen i anpassad grundskola i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • tala och samtala i olika sammanhang,
  • läsa, förstå och reflektera över olika texter,
  • skriva texter för olika syften och mottagare,
  • bearbeta innehållet i litteratur, bilder, film, teater, drama och andra medier, och
  • söka och värdera information från olika källor.

Ett nationellt kartläggningsmaterial har tagits fram för att stödja lärare i att kunna kartlägga elevers kunskaper i språklig medvetenhet i förskoleklass. Det stödjer läraren i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller extra utmaningar. Materialet används på samtliga skolor i kommunen från och med 1 juli 2019.

För vem:

Samtliga elever i förskoleklass (6år)

I början av höstterminen genomförs läraren fyra olika aktiviteter tillsammans med barnen inom ramen för den ordinarie undervisningen.

Avstämningspunkterna är:

  • kan berätta sammanhängande om något hon eller han varit med om,
  • kan beskriva en sak eller företeelse så att andra förstår, visar intresse för vad andra säger,
  • kan förstå en enkel instruktion, visar intresse för högläsning,
  • kan delta i samtal om text och bild, kan återge ett händelseförlopp,
  • kan kommunicera genom att rita bilder/skriva bokstäver och symboler, visar intresse för bokstäver,
  • kan skriva sitt eget namn,
  • kan ange vad det står i vanliga ordbilder,
  • kan dela upp korta meningar i ord, kan urskilja första språkljuden i ord,
  • kan dela upp enkla ord i språkljud,
  • kan koppla samman bokstäver med deras namn och språkljud

De nationella bedömningsstöden är används i årskurs 1 för att stödja läraren i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Bedömningsstödet synliggör också de elever som är i behov av särskilt stöd eller som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt.

För vem:

Samtliga elever i årskurs 1

Bedömningsstödet genomförs under höstterminen och under vårterminen. Bedömningsstödet genomförs på en A, B och C nivå.

Avstämningspunkterna är:

Läsa A

  • Eleven namnger i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter.
  • Eleven urskiljer ord i meningar.
  • Eleven läser ord och enkla meningar med hjälp av både logografisk helordsläsning och ljudningsstrategin.
  • Eleven prövar att läsa om och korrigera sig själv på lärarens uppmaning.
  • Eleven visar förståelse för innehållet vid egen läsning genom att kommentera och återge något av det lästa.
  • Eleven visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att (utifrån sina egna referensramar -Sva) samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter.

Skriva A

  • Eleven har skrivriktningen klar för sig.
  • Eleven prövar att skriva för att kommunicera.
  • Eleven utforskar skrivandet genom att använda versaler och/eller gemener.
  • Eleven gör ofta mellanrum mellan orden.
  • Eleven kopplar ihop i stort sett alla bokstavsljud med bokstäver.
  • Eleven bildar oftast meningar men markerar dem inte med stor bokstav och punkt mer än sporadiskt.

De nationella bedömningsstöden är används i årskurs 1 för att stödja läraren i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Bedömningsstödet synliggör också de elever som är i behov av särskilt stöd eller som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt.

För vem:

Samtliga elever i anpassad grundskolas årskurs 1.

Bedömningsstödet genomförs under första läsåret.

Avstämningspunkterna är:

  • eleven visar intresse för och deltar i aktiviteter där texter ingår samt deltar i samtal om elevnära ordbilder, bilder och symboler,
  • känner igen några elevnära ordbilder i närmiljön,
  • börjar visa förståelse för att ordbilder, bilder och elevnära symboler som skyltar, smileys (emoticons) och logotyper i vardagen har ett innehåll genom att delta i samtalen om dem,
  • visar intresse för berättande och högläsning,
  • visar intresse för innehållet i några elevnära texter (berättande och fakta) genom att delta i samtal om detta.

För vidare info, läs mer på skolverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Nationella prov är obligatoriska prov som finns för att ge elever samma förutsättningar att visa vad de kan. De är tänkta att vara ett stöd för läraren så att hon eller han kan ge sina elever rättvisa bedömningar och i vissa årskurser betyg. Nationella proven är obligatoriska att använda i årskurs 3. Detta för att stödja läraren i att tidigt identifiera elever som är i behov av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen samt elever som är i behov av särskilt stöd eller som behöver extra utmaningar för att nå så långt som möjligt.

För vem:

Samtliga elever i årskurs 3.

Det nationella provet för årskurs 3 i svenska och svenska som andraspråk består av olika delprov som prövar förmågorna att tala, läsa och skriva.

Avstämningspunkterna är:

  • delta i samtal under gruppuppgiftens gång,
  • ställa frågor i gruppen som handlar om uppgiften,
  • lyssna på andra och framföra egna åsikter om hur uppgiften ska lösas.
  • Bygga vidare på vad andra säger genom att ge kommentarer.
  • Uppgifterna i delprov B prövar elevernas läsförståelse ur två aspekter: Läsförståelse där svaret, med viss omformulering, kan hämtas direkt ur texten. Dessa frågor kallas Lokalisering av information (L-frågor) och motsvarar 50 procent av poängsumman.
  • Läsförståelse där svaret finns inbyggt i textens sammanhang och där informationen måste tolkas och/eller integreras. Dessa frågor kallas Tolkning och integrering av information (TI-frågor) och motsvarar 50 procent av poängsumman.
  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt som visar att eleven har grundläggande läsförståelse.
  • Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning. [Svenska som andraspråk: Eleven kan skriva berättande texter med en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling.]
  • Eleven kan använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

12 December 2024