Denna del av översiktsplanen beskriver hur mark, vatten och bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras. I mark- och vattenanvändningskartan redovisas grunddragen och kommunens inriktning för den avsedda användningen av mark- och vattenområden för hela kommunen. Beskrivningar om utvecklingen för kommunens tätorter finns även i detta avsnitt.
Vålberg utgör kommundelscentrum och avses en utveckling med nya bostäder i anslutning till ortens centrumfunktioner. I Edsvalla avses bostadsutveckling kring ortens centrala delar samt dess norra del. Plats för verksamhetsändamål koncentreras kring järnvägen i Vålbergs norra del, samt kring Älvenäs hamn i söder. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns bland annat vid befintliga motionsspår på den västra sidan E45 samt i Sjösalaparken och stråket längs Norsälven, i Bålbergets naturreservat, samt ett antal tätortsnära områden vilka reserveras som grönstruktur. Kommunens ambition är att möjliggöra utvecklingen av en logistiknod i Vålberg samt att stärka service, utöka boendemöjligheter och stärka attraktiviteten i Vålberg och Edsvalla. Kommunens ambition är att Vålberg förses med en ny pendeltågsstation för att främja ett hållbart resande och regional rörlighet.
I Vålberg föreslås ett större sammanhängande område av bostadsbebyggelse kring Stora Bårum, som kan dra nytta av närliggande centrala funktioner och en attraktiv miljö med öppna siktlinjer. Ett nytt område föreslås i centrum vid befintlig livsmedelsbutik främst i form av flerbostadshus men även radhus. Ett ytterligare område för bostäder föreslås vid Smultronvägen nära Vålbergs skola, förslagsvis i form av småhus med radhus och villabebyggelse.
I sluttningen väster om centrala Edsvalla föreslås ett större område av villabebyggelse. Mark för bostadsändamål pekas även ut intill Edsvalla idrottsplats. Komplettering med bostäder inom befintlig bebyggelse bedöms som önskvärt, i synnerhet i Vålberg för att eftersträva en mer sammanhängande bebyggelsestruktur.
Kommunen ser goda möjligheter till att utveckla en framtida gods- och logistiknod i Vålberg. Därför föreslås ytterligare verksamhetsmark i anslutning till redan detaljplanelagd industrimark med järnvägsanslutning för en etappvis utbyggnad. Ett järnvägsreservat för Vålbergsrakan utgör också en del av det utpekade verksamhetsområdet, vilken på sikt kan tillgodose bland annat ökad kapacitet för godstransporter på järnväg. Gods- och logistiknoden bör betraktas i en helhet som omfattar nya markanspråk för verksamhetsmark, Värmlandsterminalen (före detta Älvsbyhus) samt befintliga detaljplanelagda verksamhetsmarkytor väster samt nordväst om Värmlandsterminalen.
I anslutning till hamnen i Älvenäs avses en utveckling med verksamhetsmark med god tillgång till sjöfart och väginfrastruktur. Området bedöms på sikt kunna utvecklas vidare med järnvägsförbindelser som knyter samman hamnen och intilliggande verksamhetsmark med den föreslagna gods- och logistiknoden norr om Vålbergs tätortsbebyggelse.
För att tillgodose markbehov för andra verksamheter som nödvändigtvis ej är knutna till gods och logistik pekas ett område ut söder om Norsälven intill befintlig verksamhetsmark.
Utpekandet av en gods- och logistiknod i Vålberg kräver investeringar inom väg- och järnvägsinfrastrukturen. Bangården på Vålberg station är idag en linjeplats som behöver stärkas upp med signalreglering och elektrifiering som säkerställs med hjälp av nytt ställverk för att kunna bli en driftplats. Ett 650 meter långt rundgångsspår behöver komplettera de två befintliga spåren på bangården. Två uppställningsspår om 400 meter behövs norr om driftplatsen på Vålberg station för att få till en effektiv och driftsäker godshantering. Kommunens ambition är att järnvägsförbindelsen till hamnen i Älvenäs återupptas vilken på sikt kan sammanlänka hamnverksamheten med den föreslagna gods- och logistiknoden.
Godsnoden i Vålberg kommer innebära fler godstransporter med lastbilstrafik i Vålberg och Edsvalla. Därför föreslås en ny väganslutning mellan E45 och Edsvallavägen anpassad för tung trafik för att leda om godstransporter från bostadsbebyggelsen i Edsvalla.
Eftersom Vålberg station omformas till en driftplats och beläggs med ytterligare ett spår för godshantering, behöver plankorsningen för Bårumsgatan ersättas med en passageundergång för gång och cykel för att motverka barriäreffekter och främja tillgången till en framtida pendeltågsstation. Gång- och cykelinfrastrukturen behöver även kompletteras mellan Edsvalla, Vålberg och Lillerud samt nya bostadsområden. Gång- och cykelinfrastrukturen mellan tätorterna är av stor betydelse, inte minst för barn och deras behov av trygga och säkra skolvägar.
I Vallargärdet avses en utveckling med nya bostäder i anknytning till befintlig bebyggelse såväl kring ortens centrala delar som västerut kring Åstorp. Plats för verksamhetsändamål koncentreras i skyltläge vid riksväg 63. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns vid befintligt motionsspår samt skog kring centrum som reserveras som grönstruktur. Kommunens ambition är att stärka Vallargärdet som servicenod med god tillgång till service, närhet till Karlstad via hållbara transportsätt och ett varierat bostadsutbud i småskalig miljö.
Ny sammanhållen bostadsbebyggelse föreslås kring centrala Vallargärdet samt Åstorp. Bebyggelseutvecklingen bör vara varierad med såväl villor som radhus med inslag av flerbostadshus i lägre skala för att uppnå ett bredare bostadsutbud på orten. I de centrala delarna kan främst radhus och flerbostadshus övervägas, medan det i de västliga markanspråken är viktigt att bevara den lantliga och småskaliga karaktären.
Klarälvsbanan utgör en särskild förutsättning för gång- och cykeltransport till och från Karlstad, varför markanspråken i väst utgår från den. Ny bebyggelse i detta läge ska knyta ihop samhällets olika delar på ett bättre sätt, särskilt kopplingen mellan Klarälvsbanan och centrum.
Norr om riksväg 63 i anslutning till befintligt verksamhetsområde föreslås ytterligare mark för verksamhetsändamål. Läget intill riksvägen med egen infart ger goda förutsättningar för verksamheter att dra nytta av transportlägets funktion.
Molkom utgör kommundelscentrum för kommunens norra delområden. På orten avses en utveckling med såväl verksamheter som bostäder. Ny mark för verksamheter koncentreras intill Bergslagsbanan där möjlighet till etableringar även finns i form av befintlig planlagd verksamhetsmark.
Utöver nya markanspråk för bostadsändamål finns det inom tätorten förutsättningar för kompletterande bostadsutveckling i form av förtätning, samt lediga tomter och planlagd mark för bostadsändamål. I tätortens utkanter finns möjligheter till bostadsbebyggelse inom utpekade LIS-områden. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns vid bland annat Molkomsskogen, Molkomsmossen samt vid Graningebadet. Kommunens ambition är att stärka Molkom som kommundelscentrum med tillkommande bostadsbebyggelse, mark för näringslivsetableringar och god tillgång till service.
I östra Molkom i anslutning till befintligt verksamhetsområde pekas ny mark ut för verksamhetsändamål. Områdets avskildhet samt goda tillgång till infrastruktur gör området intressant för ytterligare verksamhetsmark. En utveckling av befintliga verksamheter såsom stål- eller byggindustri alternativt en större etablering av industriverksamhet kan vara möjlig här.
Ny sammanhållen bebyggelse föreslås mellan Ängsbacka och centrala Molkom för att bygga samman tätorten och skapa nya attraktiva boendekvaliteter. Bebyggelsen kan endera vara blandad med såväl småhus som flerbostadshus eller av småskalig utveckling i form av en ekoby eller annat gemenskapsboende.
I Väse avses en utveckling med varsam förtätning inom den sammanhållna bostadsbebyggelsen. Markanspråk för ny sammanhållen bostadsbebyggelse möjliggörs för fortsatt tätortsutveckling enligt översiktsplanens inriktning. Väse station förser orten med särskilda förutsättningar och god tillgång till den regionala tågtrafiken vilket utgör en bärande förutsättning för Väses tillväxt. Plats för verksamhetsändamål fokuseras i infrastrukturnära lägen vid E18. Tillgång till rekreation och friluftsliv finns i befintligt friluftsområde med motionsspår och Vildaparken. Kommunens ambition är att stärka Väse som kommundelscentrum med god tillgång till service, fler arbetsplatser och ett varierat bostadsutbud.
Söder om E18 i nära anslutning till brandstationen och Väse bytespunkt avses utveckling för verksamhetsändamål. Boende i Väse har god tillgång till området via Storgatan vilket gör platsen lämplig för exempelvis mindre verksamhets- och företagsetableringar eller lokal service.
Norr om E18 avses utveckling av verksamhetsmark i anslutning till Rasta Värmland, samt ett större sammanhängande område nordost om Väsemotet. Områdets geografiska läge med dess goda tillgång till nationell infrastruktur gör platsen intressant för företag och verksamheter.
I Väses föreslås ny småskalig och sammanhållen bostadsbebyggelse såväl norr som söder om järnvägen. Bebyggelseutvecklingen avses vara i varierad form med villor och radhus som utgör en väsentlig del av den tillkommande bebyggelsen, även flerbostadshus i lägre skala behövs för att tillgodose ett brett bostadsutbud på orten.
Trangärd avses att utvecklas till en ny stadsdel med blandad småskalig bebyggelse med främst småhus samt inslag av flerbostadshus i lägre skala för att uppnå ett bredare bostadsutbud. En viktig planeringsförutsättning är anknytningen mellan Trangärd och Henstad för att undvika barriärer. Områdets struktur, stråk och bebyggelse ska förbinda Trangärd med den närliggande stadsdelen och skapa förutsättningar för hållbar mobilitet. Trangärd kan utgöra plats för en mindre centrumnod som kan tillgodose lokal service i närområdet. Den nya bebyggelsen bör präglas av det naturnära läget där gröna värden tas tillvara i stadsdelens struktur och bevaras eller förstärks så långt det är möjligt.
Trangärdstorp ligger i anslutning till stadsdelarna Råtorp och Älvåker. Platsen avses att utvecklas med ett varierat bostadsutbud i en mångfunktionell bebyggelse. Planeringen och utbyggnaden av Trangärdstorp är beroende av Värmlandsbanans framtida sträckning med kurvrätningar och dubbelspårsutbyggnad. Detaljplaneläggning av området ska invänta beslut om järnvägen, eftersom det sätter förutsättningarna för stadsdelens utformning.
Området avses utvecklas med en omvandling från dagens handels- och verksamhetsområde till mångfunktionell bebyggelse som innehåller en variation av bostäder, kontor, verksamheter, handel och fritidsverksamheter. Områdets centrala läge bör prägla bebyggelsens stadsmässiga karaktär. I området bör tillgång till effektiva och hållbara mobilitetslösningar eftersträvas. När området omvandlas bör nya park- och grönområden tillskapas.
Fallängen avses att utvecklas till en ny mångfunktionell stadsdel med en blandad bebyggelse som präglas av tillgång till effektiva och hållbara transporter samt god tillgång till natur- och grönområden. Platsen hyser idag höga natur- och friluftsvärden vilka är av särskild betydelse att beakta i efterföljande planering där gröna värden tas tillvara i stadsdelens struktur och bevaras eller förstärks så långt det är möjligt.
Söder om Fallängen finns stadsdelen Rud som utgör ett prioriterat utvecklings- och förtätningsområde. En bärande planeringsförutsättning är att knyta Fallängens södra delområden ihop med Rud. Områdets struktur, stråk och bebyggelse ska förbinda Fallängen med Rud där utvecklingen av båda stadsdelarna bör betraktas i ett sammanhang. Förutsättningar för en mindre centrumnod i Fallängens norra delområden bör dock eftersträvas för att säkerställa tillgång till service i hela området. Stadsdelen bör även via ett funktionellt kommunikationsstråk sammanlänkas med Stockfallet och Edsgatan.
Norra Kronoparken och Steffensminne avses att utvecklas till en ny mångfunktionell stadsdel med en blandad bebyggelse med förutsättningar för effektiv och hållbar mobilitet samt god tillgång till natur- och grönområden. Sambandet med befintlig bebyggelse i Kronoparken och dess målpunkter vid Kronoparkens centrum och Karlstads universitetet utgör en viktig planeringsförutsättning. Områdets struktur, stråk och bebyggelse ska förbinda den nya stadsdelen med Kronoparken i söder, Stockfallet och Edsgatan i nordväst samt Alstervik i nordöst. Ny bebyggelse bör i första hand tillkomma i stadsdelens södra delområde vid Kronoparken och vidare norr ut för att få med sig tekniska försörjningssystem och motverka såväl fysiska som sociala barriärer.
I Alstervik avses utveckling av ny sammanhållen bostadsbebyggelse med i huvudsak småhus som även kan kompletteras med flerbostadshus i lägre skala för att tillgodose ett varierat bostadsutbud. Alsterviks struktur, stråk och bebyggelse bör knyta ihop området med den nya stadsdelen Norra Kronoparken och Steffensminne för att undvika barriärer och i förlängningen stärka sambandet från Kronoparken till sjön Alstern. En större utveckling av området bör avvakta planläggning i Norra Kronoparken och Steffensminne
Området Sydöstra Karlstad avgränsas till att hantera Yttre hamn, Herrhagsbangården, Tormestad, Lamberget, Kalvholmen, Örsholmen, Heden och Sjöstad. Denna del av Karlstad har avgränsats utefter markanvändningsfrågor rörande den rådande och framtida infrastrukturen som finns inom området. Karlstads hamn, oljehamnen på Kalvholmen, spåren på Herrhagsbangården och tillhörande industrispår till oljehamnen och Örsholmen, reningsverket på Sjöstad och värmeverket på Heden är funktioner och verksamheter som är viktiga för såväl kommuninvånarna som regionalt och lokalt näringsliv.
Ett större sammanhängande område för stadsomvandling avses på Tormestad, den nordöstra delen av Lamberget samt intill Örsholmens idrottsplats. Dagens handels- och verksamhetsområde på Tormestad och del av Lamberget omvandlas till en stadsmässig mångfunktionell bebyggelse med bostäder, kontor, handel och andra verksamheter som är förenliga med bostäder. I området kring Örsholmens idrottsplats prioriteras främst bostäder i form av flerbostadshus med nära anknytning till kringliggande natur- och rekreationsytor.
Den tillkommande bebyggelsen bör bidra till att kopplingen mellan den södra och norra sidan av älven förstärks, med tillgängliga stråk som kan knyta ihop de olika delarna till en sammanhållen helhet. Befintliga gång- och cykelstråk längs Klarälven bör bevaras och utvecklas där det är lämpligt. Området bör präglas av en hög medvetenhet avseende hållbarhet med tillgång till effektiva och hållbara mobilitetslösningar samt att nya eller befintliga park- och grönområden utvecklas och bidrar till en god levnadsmiljö.
Översiktsplanen tar ställning för ett genomförande av den sedan tidigare planerade östra förbindelsen. Den nya förbindelsen blir en ny del av Hammaröleden och väg 236 som via Kalvholmen och Örsholmen ansluter mot Välsviken och E18. Östra förbindelsen förbättrar framkomligheten för trafik mellan E18, Karlstads hamn och Hammarö kommun. Vägförbindelsen är av regional och nationell betydelse.
Översiktsplanen föreslår en överlämningsbangård på Sjöstad längs med Värmlandsbanan med tre 750-metersspår. Markanspråket för en överlämningsbangård blir därmed cirka 1000 meter i längd samt 30 meter i bredd. Från överlämningsbangården föreslås ett förbindelsespår via Heden och vidare till nuvarande industrispår på Örsholmen via en järnvägsbro över Kaplansälven. Från Örsholmen vidare mot Kalvholmen nyttjas nuvarande industrispår och järnvägsbro, men med ett nytt triangelspår på Kalvholmen som kopplar samman industrispåret med en växlingsbangård. Spåren mellan överlämningsbangården på Sjöstad och växlingsbangården på Kalvholmen ska vara elektrifierade.
Växlingsbangården ska möjliggöra isär- och hopkoppling samt uppställning av vagnar och behöver minst tre långa spår om 750 meter, men möjlighet för spår upp till 900 meter finns. Från växlingsbangården föreslås ett utdragsspår i västlig riktning och vidare till Karlstads hamn via en järnvägsbro över Lambergskanalen. Denna järnvägsbro behöver vara öppningsbar för att kunna säkerställa fortsätta sjötransporter till Lambergets kaj. Spåren mellan växlingsbangård och hamnen behöver ej vara elektrifierade men spår på bangården behöver vara signalreglerade. Inne på hamnområdet kan viss omstrukturering av spår behövas.
Det behöver utredas vidare vid fortsatt planering och genomförande. Industrispåren på Lamberget och Tormestad samt bangården på Herrhagen föreslås avvecklas till förmån för stadsomvandling.
Området avses att utvecklas med ny sammanhållen bostadsbebyggelse av blandad karaktär genom stadsutveckling av tidigare industri- och verksamhetsmark i ett attraktivt Vänernära läge. I nära anslutning till området föreslås ett stationsläge för den regionala tågtrafiken. Ett stråk som förbinder den nya bebyggelsen mot Skattkärrs centrum bör eftersträvas.
Intill Karlstads flygplats avses två områden utvecklas för verksamhetsändamål. Ett område pekas ut intill tillfartsvägen till flygplatsområdet och utvecklas primärt för flygplatsanknuten verksamhet med möjlighet även för andra företagsetableringar. Flygplatsens utvecklingspotential och områdets närhet till väg 61 förser platsen med goda förutsättningar för ny verksamhetsmark.
Nordväst om flygplatsområdet pekas ett område ut som avses att utvecklas för verksamheter som på grund av störningar eller annan omgivningspåverkan är i behov av avskildhet eller samlokalisering med andra omgivningspåverkande verksamheter.
Eriksberg avses vidareutvecklas för verksamhetsändamål i anslutning till planerat verksamhetsområde. Området har god tillgång till transportinfrastruktur och har goda förutsättningar för såväl lokal som regional arbetspendling. Eriksberg ligger relativt nära den planerade regionala bytespunkten för kollektivtrafik i Bergvik samt inom cykelavstånd till stora delar av Karlstads tätort. Inom området bör mark tillgodoses för verksamheter i behov av omlokalisering som följd av stadsomvandling vid Våxnäs verksamhetsområde och Tormestad/Lamberget.
Sidan uppdaterad: 2024-01-25