Utvecklingsinriktning

Utvecklingsinriktningen redogör för kommunens fysiska utveckling ur ett övergripande och strategiskt perspektiv samt förhållandet till regionala och nationella samband.

Utvecklingsinriktningen avser att visa kommunens övergripande viljeriktning beträffande kommunikationer, bebyggelsestruktur samt natur- och friluftsliv med de grova penseldragen avseende geografi samt strategier och ställningstaganden. Utvecklingsinriktningen bidrar till att ge en överskådlig bild av kommunens prioriterade utveckling samt utgöra ett komplement till kommunens mark- och vattenanvändning.

Ett tillgängligt Karlstad i stråket Oslo-Stockholm

Karlstad är med sin plats i stråket mellan Oslo och Stockholm en viktig regional och nationell tillväxtmotor. Det finns tydliga samband mellan geografisk tillgänglighet och tillväxt i näringsliv och arbetsmarknad när människor och kapital är rörligt. Infrastrukturen har därför stor betydelse för kommunens attraktionskraft och tillväxtmöjligheter. Med en förbättrad tillgänglighet som ger kortare restider mellan städer och regioner i stråket Oslo-Stockholm finns en potential att växa, både utifrån ett näringslivsperspektiv och ett befolkningsperspektiv. Det är också avgörande för hela stråkets utveckling att nodstäderna, dit Karlstad tillhör, är tillräckligt starka för att ge positiva följdeffekter runt om i regionen.

Utveckling av järnvägsinfrastruktur

Med en förbättrad järnvägsinfrastruktur mellan Oslo och Stockholm ökar tillgängligheten mellan såväl regionala nodstäder som storstadsregioner. Det innebär att restiderna för de 3,4 miljoner människor som idag bor i stråket skulle förbättras väsentligt. Exempelvis skulle
det ta drygt en timme att åka mellan Västerås och Karlstad, vilket är mer än en halvering av dagens restid. Bättre tillgänglighet skapar fler möjligheter för många, oavsett om det handlar om att komma närmare sina nära och kära eller att skapa förutsättningar för en rimlig arbetspendling för fler. Möjligheten att ta sig mellan Oslo och Stockholm på under tre timmar skulle innebära en kraftiga konkurrensfördelar för tåget mot flyget. Potentiellt kan en majoritet av de 1,4 miljoner flygresor som görs mellan huvudstäderna varje år i stället göras med tåg.

Utvecklingen av resecentrum i Karlstad är en viktig pusselbit för att få största möjliga lokala och regionala nytta av infrastrukturutvecklingen mellan Oslo och Stockholm. Resecentrum är en central nod för tillgänglighet till stråket och dess trafikutbud för regionen. Här behövs ett regionalt systemtänk där kommunerna och regionen tillsammans arbetar för att befintlig och ny regional och lokal kollektivtrafik samt infrastruktur kopplas mot stråket.

Utvidgade arbetsmarknadsregioner

Åtta arbetsmarknadsregioner blir till tre med en förbättrad järnväg mellan huvudstäderna. För Karlstads del innebär det att arbetsmarknadsregionen blir både lands- och länsövergripande, med en restid på cirka 30 minuter till Örebro och strax över en timme till Oslo och Västerås. Regionförstoring utgör en viktig del i utveckling och tillväxt, samtidigt som näringslivet och offentlig sektor gynnas av bättre tillgänglighet. I grunden handlar effekterna om tillgången till en större marknad, kompetens, arbetskraft och kapital, det vill säga de parametrar som definierar konkurrenskraft. Ju effektivare transportsystemet är, desto större blir växtkraften.

Karlstads roll som tillväxtmotor i regionen handlar om att attrahera nya företagsetableringar, invånare, talanger besökare med flera samt att sätta Värmland och Karlstadsregionen på kartan såväl nationellt som internationellt. En tillväxt i Karlstad som innebär fler företagsetableringar och tillskott av kompentens innebär också en tillväxt av spetskompetens som kan komma till stor nytta för en större del av regionens näringsliv. För Karlstads del innebär det potentiellt cirka 2 000 fler arbetstillfällen under en tioårsperiod. En bättre järnvägsförbindelse innebär även förändrade förutsättningar för bostadsbyggande för kommunerna längs stråket.

Stråkets betydelse för totalförsvaret

I Karlstad finns flera myndigheter som tillhör totalförsvarets civila del i form av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för psykologiskt försvar samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. I vår närhet återetableras regementet A9 i Kristinehamn. Sammantaget finns ungefär hälften av Sveriges sysselsatta inom totalförsvaret i stråket och en betydande del av Norges totalförsvarsverksamhet finns på den norska sidan av stråket. De nordiska länder har redan idag en stor samverkan, samtidigt som ett svenskt Natomedlemskap fördjupar utbytet mellan Norge och Sverige där en förbättrad järnvägsförbindelse bedöms ha en viktig roll såväl i fredstid som i händelse av kris eller krig.

Vålbergsrakan

Möjligheterna att förlägga en ny järnväg mellan Karlstad och Vålberg har diskuterats under en längre tid. Syftet med Vålbergsrakan är att minska restiden för persontrafik mot Vålberg, Grums, Säffle, Åmål och vidare söderut mot Göteborg. Detta är viktigt för att skapa bättre pendlingsmöjligheter och därmed bidra till den funktionella regionen. Vålbergsrakan kan även bidra till att skapa bättre förutsättningar för såväl personresor som godstransporter i Vålberg.

Ställningstaganden

  • Utvecklingen av järnvägsinfrastrukturen i stråket Oslo-Stockholm är en prioriterad utvecklingsfråga för Karlstads kommun.
  • Karlstads kommun reserverar mark för framtida järnvägsdragningar som kan komma att bli aktuella för statlig järnvägsplanering i stråket.
  • Karlstads kommun avser att genom en fördjupad stråkstudie utreda alternativa sträckningar för Vålbergsrakan.

Regionala och nationella hållbara godstransporter

Den värmländska basindustrin inom skogs-, pappersmassa-, och stålindustrin är transportintensiva och genererar en stor mängd godstransporter såväl inom som till och från länet. Skogsindustrins behov av skogsråvara gör importen av gods stor, inte minst från Norge, vilket gör transportvägarna norr och väster ifrån till regionen viktiga. Eftersom den värmländska basindustrins slutprodukter framför allt går på export är transportvägarna mot Göteborgs hamn särskilt viktiga. Regionens geografiska läge, mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg, gör dessutom att länet är genomfart för många godstransporter.

Transportsektorn står för en stor del av de klimatpåverkande utsläppen. Prognoserna pekar på fortsatt stora ökningar av både gods- och persontransporter. Kapaciteten i infrastrukturen för de effektiva och hållbara transportslagen måste öka som ett led i den gröna omställningen. Sverige har som mål att inrikestransporterna ska minska klimatutsläppen med 70 procent till år 2030 samt vara helt fossilfria år 2045. För Värmland innebär detta att cirka 4 miljoner ton gods per år måste flyttas över från väg till järnväg och sjöfart.

En utvecklad Värmlandsbana i stråket mellan Oslo och Stockholm kan bidra till att flytta över gods från väg till järnväg. För att skapa bättre förutsättningar att flytta över gods behöver även kapaciteten på Norge/Vänerbanan mellan Göteborg och Kil stärkas med av Trafikverket identifierade behov. Även hamnens möjlighet att hantera större mängder sjögods behöver förbättras. En förbättrad kapacitet på Norge/Vänerbanan stärker banans funktion för nationella godstransporter vilket i förlängningen kan bidra till att avlasta den idag hårt belastade Västra Stambanan. För att godsstråket väster om Vänern ska nå sin fulla potential är triangelspåret mellan Norge/Vänerbanan och Värmlandsbanan i Kil angeläget, vilket har utretts av Trafikverket.

För att nå önskad överflytt av gods till de hållbara transportslagen bedöms transportsamordning och allokering av utgående godsvolymer vara av stor vikt.
Detta kräver att det finns ytor tillgängliga för ändamålet i direkt anslutning till både järnvägen och hamnanläggningar.

Ställningstaganden

  • Karlstads kommun avser att tillsammans med Trafikverket, Region Värmland, näringslivet och andra parter verka för att lokalisera och investera i infrastrukturåtgärder med syfte att nå mål om fossilfria transporter 2045.

En ny regional gods- och logistiknod

Trafikverket lyfte i sin åtgärdsvalsstudie, ÅVS Gods Värmland, fram ett behov av en större och öppen logistikterminal i Värmland. Länet saknar större godsnod vilket utgör en vit fläck på Sveriges logistikkarta, samtidigt som stora logistikkluster växer fram i andra regioner.

Den värmländska basindustrin är främst knuten till export vilket skapar en obalans i transportsystemet. Kundunderlaget kopplat till Karlstads godsströmmar härstammar till största delen från västra och norra Värmland samt Norge med stark koppling till Göteborgs hamn. I åtgärdsvalstudien för gods i Värmland lokaliserade Trafikverket åtta olika lägen för en tänkbar regional logistiknod med ambitionen att platsen skulle innehålla tågbildningsplats, kombiterminal och logistikytor, om en total yta på cirka 100 hektar. En av dessa potentiella platser var Vålberg.

Kartbild över mellersta Sverige och Norge med pilar från Karlstad till Göteborg, Oslo och Stockholm.

Infrastrukturutveckling i Vålberg

Vålberg ligger intill Norge/Vänerbanan som utgör ett starkt transportstråk för gods på järnväg i nordsydlig riktning mellan Göteborg via Grums, Vålberg och Kil vidare mot Norge. Vålberg pekas därför ut som en lokalisering för en blivande gods- och logistiknod med god koppling till såväl järnväg som viktig väginfrastruktur som förbinder platsen med såväl Göteborg som Stockholm och Oslo.

Marknaden efterfrågar mer verksamhetsmark för ändamålet och det finns mål om att flytta över mer gods till hållbara transporter. Det utgör bakgrunden till att Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket ser ett behov av att stärka järnvägsinfrastrukturen och peka ut verksamhetsmark för lager- och logistik i Vålberg. Vålberg ligger även strategiskt till i förhållande till godsströmmar. Med prognosen att stråket Norge/Vänerbanan växer än mer som godstransportstråk i framtiden finns en stor utvecklingspotential.

Järnvägsinfrastruktur

För att stärka incitamenten för Vålberg som en framtida gods- och logistiknod behöver investeringar och åtgärder göras i järnvägsinfrastrukturen. Stationen och linjeplatsen i Vålberg behöver uppgraderas till att bli en driftplats genom investeringar i ett nytt ställverk, kompletteras med ett rundgångsspår samt signalreglering och elektrifiering av spåren. Detta kan möjliggöra en hantering av hela godståg i Vålberg samt hjälper till att stärka kapaciteten på norra delarna av NorgeVänerbanan. Utöver det föreslås uppställningsspår längs med stambanan för att möjliggöra en funktionell och konkurrenskraftig järnvägsinfrastruktur i Vålberg. Det finns en ambition hos en aktör att hantera såväl export- som importgods på järnväg vilket också föranleder att fler spårlösningar utreds inne på Värmlandsterminalens verksamhetsområde.

Mellan Älvenäs djuphamn och Vålbergs station löper ett industrispår som ej är i bruk. Karlstads kommun föreslår att industrispåret sätts i drift för att på sikt åter möjliggöra en koppling mellan Älvenäs och Vålberg med järnväg.

Ny vägkoppling E45 och Edsvallavägen

Godstransporterna till och från en logistikterminal i Vålberg går för närvarande i östlig riktning förbi Lillerud mot E18, samt norrut med Edsvallavägen i riktning mot Edsvalla för att så småningom komma ut på E45. Detta innebär att tunga transporter leds in i centrala Edsvalla och på sikt förväntas en ökning av transporter som en följd av logistiketableringen. Det föranleder ett behov av en ny anslutning till E45 söder om Edsvalla. Delvis planlagd kommunal mark finns tillgänglig intill nuvarande ÖoB där en ny koppling föreslås. Denna anslutning bör även möjliggöra för långa lastbilar upp till 34,5 meter.

Ställningstaganden

  • Karlstad kommun avser att i samverkan och dialog med Trafikverket verka för en ny vägförbindelse mellan E45 och Edsvallavägen.
  • Karlstads kommun avser att tillsammans med Trafikverket och privat markägare i Älvenäs djuphamn verka för att återansluta området med en järnvägsförbindelse.
  • Kommunen reserverar mark för att säkerställa utvecklingen av gods- och logistiknod i Vålberg.

Lokala och regionala kommunikationer

Våra tätorter och vår stad ska vara promenad- och cykelvänliga. Hur vi än reser till och från våra målpunkter sker alltid första och sista delen av resan till fots. Det är därför viktigt att fotgängare och cyklister prioriteras i trafikplaneringen. Fler vardagliga resor kan ske med cykel om cykelinfrastrukturen med gena snabba kopplingar byggs ut.

En betydande andel av biltrafiken i regionen kan kopplas till in- och utpendling till och från Karlstad. Därför är den regionala samordningen av planering för hållbart resande en nyckelfaktor där åtgärder i start- och målpunkter behöver koordineras för att gemensamt verka för en färdmedelsförflyttning. Kommunen planerar för attraktiva bytespunkter eller kollektivtrafiknoder som möjliggör byten mellan olika trafikslag samt mellan region- och tätortstrafik i anslutning till stadens entréer.

Den regionala tågtrafiken kan även väntas öka som följd av investeringar i järnvägen. Det möjliggör att trafikbelastningen från in- och utpendling med bil kan minska i centrala Karlstad och att kollektivtrafikens framkomlighet kan öka.

Fler pendeltågstationer

I Karlstads kommun finns det stationer för regional tågtrafik i Väse och Välsviken utöver Karlstads centralstation. I samband med att kapaciteten på järnvägarna förstärks med fler mötesspår eller dubbelspår skapas det möjligheter och potential för nya pendeltågstationer i stråken.

Tillsammans med befintliga stationer bedöms Vålberg och Skattkärr vara mest intressanta och därför prioriterade för investeringar i framtida stationslägen. Övriga stationer från tidigare översiktsplanen utgår. Kommunen är väl förberedd inför Trafikverkets kommande planeringsprocesser för kapacitetsförstärkningar på järnvägen så att nya stationslägen finns med från början.

Cykelinfrastruktur

Under de senaste åren har såväl elcyklar som olika varianter av packcyklar fått ett genombrott. Med elcykel ökar avståndet individer är villiga att pendla. En packlåda gör cykeln till ett vanligare alternativ vid matinköp och med en sittbänk monterad även vid hämtning och lämning på skola och förskola. Nya typer av cyklar ställer nya krav på cykelinfrastrukturen. Det vill säga gent och trafiksäkert nät av cykelinfrastruktur med så få korsningspunkter som möjligt i de större pendlingsstråken.

Goda cykelförbindelser mellan Karlstads tätort, kommunens mindre tätorter och grannkommuner är viktiga för att göra cykelpendling i Karlstadsregionen attraktivt. Förutsättningar för utvecklade cykelförbindelser är också av betydelse inom kommunens tätorter för den lokala mobiliteten.

Kommunen behöver fortsätta att bygga ut sitt cykelnät. Befintligt och planerat cykelnät
bör på sikt kopplas samman med tillkommande bebyggelse. Blått är Huvudnät, Rött är
Stomnät och lila är Pendlarstråk. Pilar utgör behov av sammankopplingar.

Önskade översiktliga stråk för cykelpendling till tätorter och grannkommuner.

Kollektivtrafikutveckling

Kollektivtrafikplanering är ett verktyg för att nå önskvärd samhällsutveckling varav kollektivtrafikens och kommunens fysiska utveckling behöver gå hand i hand. I takt med att kommunen växer ställer det också nya krav på tillgänglig och attraktiv kollektivtrafik. Region Värmland är regional kollektivtrafikmyndighet och sedan 2019 huvudman för såväl regiontrafiken i Värmland som tätortstrafiken i Karlstad. Karlstads kommun arbetar tillsammans med Region Värmland för en gemensam långsiktig planering av kollektivtrafikens utveckling i kommunen.

Ställningstaganden

  • Vålberg och Skattkärr är prioriterade orter för nya pendeltågstationer i kommunen.
  • Förbättrade cykelstråk för pendling mellan stad och tätorter i Karlstadsregionen prioriteras.
  • Inom tätorternas centrala delar ska cykelns framkomlighet, attraktivitet och säkerhet prioriteras.
  • Utveckla, anpassa och förvalta cykelvägar enligt utpekade standardnivåer ”stomnät”, ”huvudnät” och ”lokalnät”.
  • Förbättrade cykelstråk inom kommunens mindre tätorter prioriteras för att främja lokal mobilitet.
  • Karlstads nya bebyggelsestrukturer bör ge förutsättningar för en fortsatt utveckling av en effektiv kollektivtrafikstruktur.

Kommunikationer i Karlstads stad

Mobilitet och väginfrastruktur

När Karlstads stad fortsätter att växa och stärker sin roll som regionalt centrum och allt fler rör sig i staden kommer det bli alltmer viktigt att prioritera effektiva trafiklösningar som innebär största möjliga mobilitet för så många som möjligt. Att gå och cykla ska vara det naturliga valet och högkvalitativ kollektivtrafik är förstahandsalternativet för längre resor inom staden. Där är snabbusstråket grundstommen som binder samman stadsdelar med väginfrastruktur där bussen har hög framkomlighet. Sista etappen i stråket är sträckan mellan Jakobsberg och Bergvik som kan tas i drift under förutsättning att Kartbergsbron byggs. Bilen har en fortsatt viktig roll men yteffektiva transportslag har prioritet i stadens centrala delar.

Trafikarbetet har ökat på kommunens vägnät och ökningen är större än tillväxten av invånare. Bortsett från de senaste årens anläggande av nytt snabbusstråk och Vikenförbindelsen har inga större väginfrastrukturprojekt genomförts sedan byggandet av Hagaleden. Behovet har inte funnits då systemet länge har haft en överkapacitet men med den ökande trafiken har det uppstått behov av trimningar och vissa nybyggnationer enligt steg 3 och 4 i fyrstegsprincipen. Karlstad växer och förändras, samtidigt som närliggande kommuner som Hammarö har haft en befolkningstillväxt. Det föranleder behov av nya väginfrastrukturprojekt.

Kartan nedanför: Övergripande utvecklingsinriktning för kommunikationer i Karlstads stad. Pilarna utgör riktningar för nya förstärkta kommunikationer. Genom staden sträcker sig Karlstadsstråket som förbinder Välsviken med Bergvik via Karlstads centrum med kollektivtrafik

Nya vägar

För att avlasta centrala Karlstad från genomfartstrafik och samtidigt öka framkomligheten för gående, cyklister och kollektivtrafik behöver vägnätet kompletteras. Den Södra förbindelsen är planerad och ska binda ihop Ullebergsleden i väster med Hammaröleden i öster, och föreslås omfatta de nya broarna Kartbergsbron och nya Jakobsbergsbron. Förbindelsen är även tänkt trafikförsörja den nya stadsdelen Jakobsberg.

Väg 236/Hammaröleden är en av Värmlands mest trafikerade regionala stråk och är av riksintresse norr om hamnen. En ny Östra förbindelse kopplar samman Hammaröleden, över Kalvholmen och Örsholmen, mot E18 via Välsviken. Östra förbindelsen ersätter funktionen som dagens väg 236 har norr om hamnen och får därmed både en regional och nationell funktion varför den bör pekas ut som rekommenderad väg för transporter av farligt gods. De
nya vägförbindelserna, södra och östra förbindelsen, bildar tillsammans en ny väginfrastruktur söder och öster om Karlstads växande stadskärna och öppnar upp för en fortsatt stadsutveckling med nya stadsdelar och bostäder.

Väg 554 är den genaste väganslutning mellan Skoghalls bruk och det huvudsakliga "skogsstråket” från väg 61/62. Vägen är primär väg för farligt gods och strategiskt viktig ur godsperspektiv men är också avlastande för Hammaröleden och bidrar till redundans. BK4 på väg 554 behöver säkerställas.

När staden fortsätter att växa med de nya stadsdelarna Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne åt nordost blir väginfrastrukturen strukturbildande. Den genomgripande tanken med utbyggnadsområdena är att bygga vidare på de befintliga stadsdelarna Rud och Kronoparken som samtidigt prioriteras för förtätning och utveckling av respektive stadsdelscentrum. För att nå önskvärd utveckling behöver väginfrastrukturen genom de nya stadsdelarna orienteras mot en tydlig målpunkt i respektive stadsdelscentrum.

Ställningstaganden

  • Östra förbindelsen ersätter nuvarande väg 236 med dess regionala och nationella funktion och väghållarskapet bör bli statligt efter förbindelsens tillkomst.
  • Östra förbindelsen inklusive Välsviksleden ska klara en BK4 klassning.
  • Väg 554 behöver åtgärdas för att klara en BK4-klassning.

Karlstads hamns utveckling

Hamnens funktion i det regionala och lokala godstransportsystemet är till stor del baserad på landgodshantering, med andra ord transporter kopplade till väg eller järnväg. I huvudsak lastas, lagras och transporteras pappersprodukter från hamnen via järnväg, medan det ankommande godset transporteras med lastbil. Stålprodukter, grus, salt, virke, flis med mera hanteras också i Karlstads hamn.

I de nya ägardirektiven för Vänerhamn AB står skrivet att bolaget ska verka för en fördubbling av sjögodsvolymerna i samtliga hamnar fram till 2030, att containerhantering ska ske över kaj samt att alla hamnar ska utvecklas.

Det kommunala hamnbolaget Vänerhamn AB bedriver lastning och lossning av fartyg på såväl Yttre hamn som på Oljehamnen och KMW-kajen. Sjögodsvolymerna står dock endast för cirka 20 procent av den totala hanteringen av godsvolymer som sker inom Vänerhamns verksamhetsområde. Järnvägspendeln Vänerexpressen kör dagliga tågpendlar med gods till och från Göteborgs hamn som senare transporteras ut till kunder i Karlstad och regionen med lastbil och vice versa.. På sikt är det önskvärt att hamnens sjögodshantering ökar för att dels uppfylla målen om hållbara transporter och verka för de uppsatta målen för bolagets ägardirektiv samt för att stärka Vänersjöfartens konkurrenskraft när slussarna i Trollhättan byggs om.

Oljehamnens funktion

Oljehamnens depåer och hantering är viktig för transportnäringen och användare av oljeprodukter i Värmland med omnejd. Oljehamnen har två aktörer som bedriver verksamhet på Kalvholmen varav den ena tar in sitt gods via fartyg och den andra via tåg. Utgående produkter sker via lastbil till olika målpunkter inom Värmland och närliggande regioner.

I anslutning till befintliga depåer har tidigare fler bränsleaktörer varit verksamma och större volymer har hanterats inom området. Denna mark innehar stora miljöskulder. Det är sannolikt att oljehanteringen minskar i takt med att oljeprodukter ersatts av andra alternativa bränslen, det vill säga att målen om fossilfria bränslen uppnås.

Nya slussar möjliggör större godsvolymer

Slussarna i Trollhätte kanal har beräknats vara uttjänta till 2030 och behöver ersättas med nya. Slussarna finns med som objekt i nationell plan och ska möjliggöra för större båtar att framföras på Göta älv till och från Vänerns industrihamnar. Nya Vänermax-båtarna kan lasta större godsvolymer och därmed stärka sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra transportslag. Vänerns hamnar behöver därmed säkerställa att kajer, maskiner och utrustning tål det större tonnaget som kommer med de större båtarna.

Järnvägsinfrastruktur

Den godshantering som idag sker på järnvägarna i Karlstad är kopplad till funktionerna på Karlstad C, Karlstad Östra station och Herrhagsbangården som alla är statliga funktioner drivna av Trafikverket. Industrispåren till hamnen, oljehamnen och Örsholmen är kommunala oelektrifierade spår. Projektet Tåg i Tid syftar till att skapa ett nytt resecentrum, vilket innebär att den godshantering som bedrivs på Karlstad C idag måste flyttas till förmån för persontrafiken. Ambitionen är också att spåren på Herrhagsbangården samt industrispåren
på Tormestad ska avvecklas för att möjliggöra stadsomvandling.

Delfunktioner som finns på dessa tre platser är sammankopplade till ett system, om en funktion försvinner behöver den ersättas på annan plats. Det finns idag inte kapacitet att flytta alla dessa funktioner till en och samma plats. Det är vanligt att dessa delfunktioner förläggs på flera platser för att få till en effektiv hantering med hänsyn till målpunkter och järnvägssystemets utformning. Det innebär att en överlämningsbangård bör ligga utefter stamnätet (Värmlandsbanan) medan en växlingsbangård kan förläggas närmare målpunkterna, som Karlstads hamn. Översiktsplanens förslag är att en överlämningsbangård på Sjöstad och en växlingsbangård på Kalvholmen ska ersätta nuvarande funktioner som finns på Karlstad C, Karlstad Östra och Herrhagsbangården.

Överlämningsbangård Sjöstad

Överlämningsbangårdens på Sjöstad föreslås hantera ankommande och avgående godståg samt lokrundgång och tågbildning. Godstågen behöver överlämningsbangården för att byta från stamnätet till industrispåren och vice versa.

Härifrån skjuts vagnarna iväg till växlingsbangården för vidare hantering samt färdiga tåg bildas vilka ska vidare ut på stamnätet. Godståg får inte stå parkerade på en överlämningsbangård längre än två timmar, vilket innebär att ytterligare funktioner såsom växlingsbangård krävs.

Växlingsbangård Kalvholmen

Växlingsbangårdens funktion föreslås vara att dela isär de grupper av vagnar som ska till olika målpunkter som hamnen eller kunder på Örsholmen, samt att sätta ihop dessa vagngrupper för att sedan köras till överlämningsbangården och vidare ut på stamnätet. Växlingsbangården kan även fungera som uppställning för parkerade tågvagnar eller lok under lång respektive kort tid. Denna mellanlagring av tomvagnar fyller en viktig funktion för godstransportsystemet som kräver marginaler inom logistikkedjan. Andra sidofunktioner som kan finnas på en växlingsbangård är spår för reparation, tankning av lok, utrangering av trasiga vagnar etcetera.

Triangelspår Våxnäs

En omfattande del av de godståg som hanteras på Karlstad C utgörs av godståg som ska till eller från Skoghallsbanan. De lokrundgångar som därför behöver göras tar mycket av kapaciteten på såväl Karlstad C som Värmlandsbanan. Det föranleder att ett triangelspår i Våxnäs mellan Värmlandsbanan och Skoghallsbanan bedöms som önskvärt. Ett triangelspår är en god satsning för att nå de hållbara målen om fossilfria transporter till 2045, men kräver att dubbelspåret mellan Karlstad och Kil förverkligas.

Ställningstaganden

  • Kommunen avser att ange den nya järnvägsförbindelsen till hamnen som förslag till objekt i nationell plan för infrastruktur.
  • Karlstads kommun ska tillsammans med Trafikverket, hamnbolaget och ägarkommuner säkerställa att hamnen i Karlstad uppfyller kraven för att hantera större fartyg och laster som följd av att de nya slussarna byggs.
  • Järnvägsbron mellan Kalvholmen och Yttre hamn behöver vara öppningsbar för att fortsatt möjliggöra den viktiga tunglyftsfunktionen som finns på KMW-kajen vid Lamberget.

Karlstad Airport

Flygplatsen i Karlstad är såväl en kommunal som regional angelägenhet. Flygplatsen utgör en viktig förbindelse för länets näringsliv. Sambandet mellan Karlstad och Arlanda är viktig i dagens kommunikation och sker till viss del med flyg. På sikt har kommunen och regionen en ambition att stärka järnvägsstråket Stockholm-Oslo med tåg som främsta transportmedel till huvudstaden.

Karlstads flygplats har en viktig samhällsfunktion inom totalförsvaret genom att fungera som reservflygplats och beredskapsflygplats. De verksamhetsytor som finns tillgängliga och som föreslås intill flygplatsen kan ha anknytning till flygverksamhet eller annan verksamhet så länge de inte påverkar flygplatsens funktioner negativt. Flygplatsen ska delta aktivt i omställningen till fossilfri flygverksamhet och har därför målet om fossilfri flygplats till 2025. Det finns dessutom potential att etablera elflyg i framtiden där ett samarbete tillsammans med de närliggande flygplatserna i Torsby och Hagfors skulle kunna initieras som ett led i den gröna omställningen.

Ställningstaganden

  • Flygplatsens roll som beredskapsflygplats utgör en viktig funktion som föranleder behov av statliga medel.
  • Nya markanspråk för verksamheter och företag reserveras intill flygplatsområdet.

Hela Karlstads kommun växer

Karlstads kommun växer och vill fortsätta att växa långsiktigt. Klimatutmaningar, befolkningsutveckling, näringslivstrender och nationella infrastruktursatsningar utgör några av de områden som sätter ramen för vad som skapar en långsiktigt hållbar utveckling. Det skapar tillsammans ett behov av prioriteringar för hur bebyggelsen inom kommunen kan utökas och utvecklas i framtiden.

Karlstads kommun vill fortsätta utvecklas i en flerkärnig struktur där hela kommunen ges förutsättningar att utvecklas utifrån platsens kvaliteter. Karlstads tätort utgör i denna struktur en central, stadsmässig knutpunkt av regional betydelse, medan kommunens mindre tätorter utgör viktiga samlingspunkter för service, arbetsplatser och boendemiljöer av mer småskalig karaktär. Stadens roll som regional tillväxtmotor bör fortsatt förstärkas och utvecklas som regionalt centrum för att attrahera företagsetableringar, invånare och besökare.

För att en hållbar utveckling ska uppnås är bland annat tillgänglighet till infrastruktur och kollektivtrafik strukturbildande för kommunens utveckling. Den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen orienteras därför till Vålberg, Karlstads tätort samt Väse, som ligger längs det väst-östliga stråket som följer infrastruktur av nationell betydelse. Utveckling av bostäder och verksamheter möjliggörs även norrut längs riksväg 63 i Vallargärdet och Molkom. Översiktsplanen stärker vidare möjligheten till utveckling av bostäder i landsbygdsområden.

Ny bebyggelse koncentreras så långt det är möjligt med hänsyn till andra intressen i anknytning till befintlig bebyggelse. Detta för att minska transportbehov, stärka service och social hållbarhet. Karlstads kommun vill verka för en blandad bebyggelse som tar ett helhetsgrepp utifrån varje plats förutsättningar och behov som samtidigt stärker den befintliga bebyggelsen. Bebyggelseutveckling ska ge förutsättningar för ett hållbart transportsystem som utgör en av flera beståndsdelar i de svenska miljömålen begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö. I nya utbyggnadsområden bör kommunen också eftersträva höga ambitionsnivåer avseende energiförsörjning,energieffektivitet och innovativa energisystem för att nå såväl kommunens som Sveriges klimat- och fossilfrimål.

Oslo-Stockholm 2.55 stärker bostadsbyggande

En bättre järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm sätter Karlstad som en del i en större och starkare arbetsmarknadsregion i ett nytt sammanhang, och bidrar till ökad attraktionskraft som bostadsort. Förbättringar av transportinfrastrukturen i stråket mellan Oslo och Stockholm kan innebära ett kraftigt ökat bostadsbyggande. Kommunerna i stråket har gemensamt bedömt att det finns förutsättningar för att bygga omkring 60 000 nya bostäder fram till år 2045. Ett antal som kan växa med ytterligare 40 000 (totalt 100 000) bostäder när infrastrukturen i stråket är utvecklad.

Ställningstaganden

  • Hela Karlstads kommun ges förutsättningar att växa.
  • Kommunikationsstråken längs Värmlandsbanan och E18 utgör fokusområden för bebyggelseutveckling.

Kartan nedan: Övergripande utvecklingsinriktning för bebyggelse i Karlstads kommun. Storleken på ringarna för serviceorter och kommundelscentrum utgör storleksordning avseende tillkommande bostadsbebyggelse.

Lokala förutsättning bidrar till utveckling i kommunens tätorter

Vålberg

Vålberg är ett viktigt kommundelscentrum som har ett strategiskt läge i förhållande till infrastruktur och geografi. Pågående infrastruktursatsningar och näringslivsutveckling gör att Karlstads kommun ser potential för Vålberg som en framtida logistiknod av regional betydelse, ett behov som är identifierat i ÅVS Gods Värmland. Tillsammans med en framtida pendeltågsstation kan hållbara transportsätt främjas för både gods- och persontrafik.

Verksamhetsmark för lager- och logistikverksamheter är därmed av stor betydelse för att möjliggöra en sådan utveckling. Förändringar i Vålberg avseende transportinfrastruktur och lokal arbetsmarknad medför nya planeringsförutsättningar för orten. Kommunens ambition är att Vålbergs funktion som kommundelscentrum, service och attraktivitet ska stärkas och dra nytta av nya förutsättningar genom att tillskapa nya ytor för bostadsändamål i centrumnära lägen. Kommunen ska även verka för funktionella gång- och cykelstråk inom orten och mot Edsvalla samt Lillerud och vidare mot Karlstads stad.

Edsvalla

Edsvalla drar nytta av utveckling och stärkt serviceunderlag i närliggande Vålberg och knyts på sikt närmre grannsamhället med både bebyggelse samt gång- och cykelförbindelser. Det möjliggör för utveckling av bostäder i attraktiva lägen, och en ny väganslutning pekas ut för att leda tung trafik bort från centrala delar. Ambitionen är att förutsättningarna att bo i Edsvalla på sikt ska stärkas och att en viss servicegrad ska kunna upprätthållas.

Väse

I Väse vill kommunen dra nytta av goda förutsättningar i infrastruktur genom att möjliggöra utveckling av bostäder med bra tillgänglighet till regionala tågförbindelser som på sikt bedöms öka i betydelse i takt med att Värmlandsbanans kapacitets förstärks. I anknytning till E18 möjliggörs även utveckling av verksamheter med god tillgång till infrastruktur.
Ambitionen är att förutsättningarna för service ska stärkas och att Väse ska bli ett funktionellt kommundelscentrum.

Molkom

Molkom fungerar i dag som ett kommundelscentrum för kommunens norra delområden. I Molkom och dess omland föreligger inga större strukturförändringar eller nya planeringsförutsättningar. Kommunens ambition och inriktning är att stärka befintliga funktioner genom att möjliggöra för utveckling av bostäder i attraktiva lägen samt möjliggöra för verksamheter att utvecklas i funktionella lägen med tillgång till infrastruktur.

Vallargärdet

Vallargärdet är en serviceort med nära anknytning till utkanten av Karlstads stadsbebyggelse. Pågående och planerad bostadsutveckling i Karlstads tätorts norra delar gör att Vallargärdets anknytning till Karlstads stad förstärks. Ambitionen är att Vallargärdet fortsatt utvecklas i en riktning som bostads- och serviceort. Orten utvecklas fortsatt med bostäder i natursköna miljöer och som en del i ett stråk mellan Karlstads stad och Molkom.

Ställningstaganden

  • Karlstads kommuns tätorter utvecklas utifrån platsernas behov och strukturella planeringsförutsättningar.
  • För att samordna redan pågående kommunala, regionala och nationella investeringar och planeringsinsatser prioriteras Väse och Vålberg i första hand.
  • I en senare etapp prioriteras planeringsinsatser i Vallargärdet, Molkom och Edsvalla.

Utvecklingsinriktning för våra landsbygder

Kommunens landsbygder erbjuder attraktiva boendemiljöer och efterfrågan på enskilt boende på landsbygden är stor. Ett boende på landsbygden kan erbjuda värden och kvalitéer som ett boende i stad eller tätort inte kan tillgodose. Ny teknik och ny lagstiftning gör det enklare att bo och bygga på landsbygden och fler kan förverkliga drömmen om livet på landet. Byggande på landsbygd är en del av kommunens långsiktiga bostadsförsörjning och är viktig för att upprätthålla och utveckla det lokala serviceutbudet i närliggande tätorter och omland.

Principer för byggande på landsbygd

Karlstads kommun har en positiv inställning till byggande på landsbygden och ny bebyggelse prövas företrädesvis med förhandsbesked och bygglov. För att bygga och bosätta sig på kommunens landsbygder krävs ett större eget ansvar, jämfört med tätortsbebyggelse, för att lösa tekniska försörjning och transportbehov. Utanför kommunens vägnät är det ofta enskilda huvudmän som är ansvariga för drift och underhåll av vägarna.

Annan offentlig service såsom skolskjuts är en rättighet för den enskilde, där kommunens skyldigheter regleras i skollagen. Renhållningstjänster är avgiftsfinansierade och anslutning till el- och fibernät finansieras företrädesvis av den enskilde via anslutningsavgifter. En förutsättning för byggande på landsbygd är att vatten- och avloppsförsörjningen (VA) kan lösas på ett tillfredställande sätt med hänsyn till människors hälsa och miljön. Utanför kommunens verksamhetsområde för vattentjänster är det den enskildes ansvar att ordna med VA-försörjningen, via anläggningar på den egna fastigheten eller via en gemensam lösning med grannar och närboende. Regleringen av enskilda avlopp återfinns i miljöbalken. Där anges krav som den enskilda har en skyldighet att uppfylla och kommunen utför tillsyn för att säkerställa att bestämmelserna efterlevs. Kommunens skyldigheter att anordna vattentjänster i ett större sammanhang är teknikneutralt och tar numer stor hänsyn till den enskildes förutsättningar att tillgodose behovet av vattenförsörjning och avlopp.

Prövningen av byggande på landsbygd kan ibland handla om lämpligheten att ianspråkta jordbruksmark för bebyggelse. Jordbruk är av nationell betydelse och ianspråktagande av brukningsvärd jordbruksmark för byggnationer får enligt miljöbalkens bestämmelser enbart ske för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses med annan mark. Lämpligheten för ianspråktagande av jordbruksmark för enstaka byggnationer prövas mot brukningsvärdet hos aktuell jordbruksmark.

LIS-plan

Karlstads kommun har en LIS-plan som utgör ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. I planen pekas ett antal områden ut som bedöms som lämpliga för bland annat bostadsändamål. LIS-områden bidrar till att tillgodose lämpliga områden för bostadsbyggnation på landsbygden

Planprogram på landsbygd

Huvudprincipen är att lämpligheten hos ny bebyggelse på landsbygden prövas med förhandsbesked och bygglov. Bebyggelsetrycket är relativt starkt på kommunens tätortsnära landsbygder, där det är möjligt att bo på landet men ändå ha närhet till skolor, arbetsplatser och
service i stad och tätort. I takt med att bostadsbebyggelsen tätnar i dessa miljöer kan planmässiga frågeställningar om lämpligheten i ett större sammanhang uppstå. Även behov av att ge berörda möjlighet att delta i processen kan öka.

Kommunen har tidigare tagit initiativ till att inleda planprogramsprocesser i form av bebyggelseutredningar för områden där huvudprincipen inte givet kan tillämpas, vilket är en metod som kommunen avser fortsätta med. Följande tre områden ska kommunen inleda planprogramsprocesser för: Bråne-Bofasterud, Norra Segerstad och Rudshalvön.

Ställningstaganden

  • Kommunen är positivt inställd till byggande på landsbygd.
  • Byggande på landsbygd är en del av kommunens arbete med bostadsförsörjning.
  • Ny bebyggelse på landsbygd prövas företrädesvis med förhandsbesked och bygglov, och följer i övrigt gällande lagstiftning.
  • Kommunen ska genom planprogram utreda planmässiga förutsättningar som underlag för prövning av tillkommande bebyggelse i Bråne-Bofasterud, Norra Segerstad och Rudshalvön.

Inriktning för Karlstads stad

Karlstads stad är kommunens centralort och utgör en regional kärna med stor betydelse som tillväxtmotor samt bidrar till regionens dragningskraft. Staden har en tätare bebyggelse och innehåller fler funktioner med en mer intensiv markanvändning än andra kommundelar.
Utvecklingen i Karlstads stad avses ske genom en kontinuerlig utveckling av mångfunktionell och sammanhållen bebyggelse samt ett antal prioriterade utbyggnadsriktningar som innehåller nya utbyggnadsområden i anslutning till befintliga stadsdelar.

Karlstad växer i norr

Utöver att staden växer inom ramen för den befintliga bebyggelsen sker den långsiktiga utvecklingen av Karlstads stadsområde främst via nya utbyggnadsriktningar i nordlig riktning. Nya utbyggnadsområden med mångfunktionell bebyggelse tar form i Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne som kan dra nytta av kommunikationsstråk
vid Gravaleden, 63:an och Edsgatevägen.

Utbyggnadsområden finns även vid Trangärd och Trangärdstorp. Utbyggnadsområdena vid Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne sammanfaller med prioriterade utvecklings- och förtätningsområden vid stadsdelarna Rud och Kronoparken. Nya utbyggnadsområden bör integreras väl med den befintliga bebyggelsen och förutsättningarna att ta del av dess stadsdelscentrum. Ur ett längre planeringsperspektiv bör även framtida utbyggnadsriktningar orienteras åt detta håll.

Nya stadsdelar bör präglas av hög medvetenhet avseende hållbarhet. Med grönstruktur, hållbara energilösningar, tillgång till hållbar mobilitet samt trygghet och social hållbarhet med en ambition att fler ska ha nära till mer i en blandad bebyggelsestruktur som länkas samman till närliggande stadsdelar. Sedan tidigare finns fördjupade översiktsplaner för Välsviken samt Stockfallet och Edsgatan. Översiktsplanen anger inga förändrade ställningstaganden avseende markanvändningen i Stockfallet och Edsgatan. För Välsviken ersätter förslaget avseende ny bangård på Sjöstad tidigare bangårdslägen.

Skattkärr en framtida stadsdel

Planerad bebyggelseutveckling i Alster och Lungvik knyter Skattkärr allt närmare Karlstads stadsbebyggelse. I Skattkärr har kommunen samtidigt en ambition att omvandla industrimark till attraktiva bostäder i ett Vänernära läge, samt en vilja att och förse Skattkärr med spårbunden kollektivtrafik i form av ett tågstopp. Pågående strukturförändringar innebär att Skattkärr integreras i Karlstads stadsområde. En sammanhängande bebyggelsestruktur och en starkare funktionell koppling till centrala Karlstad via tågförbindelser innebär att Skattkärr bör betraktas som en stadsdel i Karlstad.

Stadsomvandlingsområden

För att eftersträva hållbara och trivsamma stadsdelar med en funktionell blandning av bostäder, handel, arbetsplatser och nöjesliv i en växande stad behöver markanvändningen i vissa fall förändras. Översiktsplanen föreslår en omvandling av två centrumnära verksamhets- och handelsområden vid Våxnäs och Tormestad/Lamberget. Ambitionen är att skapa två nya hållbara och levande stadsdelar med en blandad bebyggelse som sammanlänkar Karlstads stadsbebyggelse. Tidigare hårdgjorda ytor tillförs nya grönområden och parker som inbjuder till samvaro och aktiviteter. Mer inslag av grönska, en medveten dagvattenhantering, god tillgång till hållbara kommunikationer och promenadavstånd till stadskärnan bidrar till goda förutsättningar att skapa två nya hållbara stadsdelar.

Mer plats för företag och verksamheter

I befintliga verksamhetsområden avses utvecklingen ske genom förtätning och förädling för att bättre nyttja marken. En ökad täthet med mer intensiv markanvändning innebär att kommunen kan hushålla med mark samtidigt som befintlig infrastruktur och teknisk försörjning kan komma fler företag och verksamheter till nytta. Utvecklingen av befintliga verksamhetsområden förser även stora delar av näringslivet med förutsättningar att utvecklas där de vistas idag.

Efterfrågan på markområden för näringsverksamhet innebär även att nya verksamhetsområden i närheten av staden föreslås med en utökning av Eriksberg samt vid Karlstads flygplats. Förutsättningar för ytterligare planläggning av verksamhetsmark är även möjlig i Välsviken inom ramen för FÖP:en.

Förutsättningar för näringsliv och företag att bidra till den gröna omställningen enligt EU:s gröna given bör beaktas vid planering av verksamhets- och industriområden. Det avser såväl områdenas utformning där ekosystemtjänster och ekologiska värden beaktas som del av bebyggelsestrukturen, tillgång till hållbara transportlösningar i ett regionalt och nationellt systemtänk samt näringslivets möjligheter att dra nytta av varandra i kluster och cirkulär ekonomi.

Ställningstaganden

  • Planeringen av Fallängen och Norra Kronoparken/Steffensminne integreras och länkas samman med närliggande stadsdelar och ger förutsättningar för att stärka närliggande stadsdelscentrum.
  • Fördjupade översiktsplaner för Välsviken samt Stockfallet och Edsgatan gäller, med ändringen att lokaliseringen för ny bangård i Sjöstad ersätter utpekat läge i Välsviken.
  • Skattkärr bör på sikt integreras som en stadsdel i Karlstad.
  • För att hushålla med mark och dra nytta av tekniska försörjningssystem och infrastruktur bör kommunen tillsammans med näringslivet och fastighetsägare verka för förtätning och förädling av befintliga verksamhetsområden.

Utveckling av befintlig bebyggelse

Förtätning handlar inte enbart om att tillskapa fler bostäder. Utgångspunkten är att förtätning ska skapa värden utifrån platsens, stadens eller kommunens behov. Förtätning som bidrar med urbana kvalitéer, så som ökad trygghet, bättre tillgång till service eller en större variation av bostäder är några exempel där förtätning leder till mervärden för Karlstadborna. För att nya funktioner och tillägg i den befintliga bebyggelsen ska bidra till en förbättring behöver förtätningen vara genomtänkt och ske med hänsyn till platsens förutsättningar.

I Arkitektur Karlstad finns ett antal förtätningsprinciper rörande Karlstads centrala stadsdelar som belyser lämpligheten utifrån olika markanspråk och tillvägagångssätt. Principerna är vägledande för efterföljande planläggning och lovgivning. För att främja attraktiva livsmiljöer, en positiv och hållbar tillväxt i Karlstad, där fler kan ta del av mer på nära hålla, ligger ambitionerna Ett nära och hållbart liv i stadsdelarna och En tät och livskraftig stadskärna som regional tillväxtmotor till grund för utvecklingen av den befintliga bebyggelsen.

Ett nära och hållbart liv i stadsdelarna

Förtätning och tillägg ska bidra till levande, trygga och hållbara stadsdelar i Karlstad. Med det menas att förtätningen ska innebära mervärden som underlättar vardagslivet för Karlstadborna med en god tillgång till service, skola, trygga miljöer och hållbara transporter, starka stadsdelscentrum och ett varierat bostadsutbud. När vi utvecklar staden och kommunen ska vi ta hänsyn till klimatförändringarnas effekter och ekosystemtjänsternas möjlighet att hantera dessa utmaningar. Tillgången till park- och grönområden ska vara god.

En tät och livskraftig stadskärna som regional tillväxtmotor

Karlstads stad utgör en regional kärna och tillväxtmotor i Karlstads kommun och Värmlands län. En kontinuerlig utveckling av en livskraftig stadskärna är av regional betydelse. Möjligheterna för utveckling av centrala Karlstad väntas öka som följd av förbättrade järnvägsförbindelser i stråket mellan Oslo och Stockholm. Det innebär att de strukturella planeringsförutsättningarna förändras och Karlstad knyts närmare kommuner och städer som är en del av stråket. Förtätning och utveckling av staden bör dra nytta av de nya förutsättningarna för att stärka Karlstads roll som regional och nationell tillväxtmotor.

Inriktning för förtätning

Ambitionerna med ett nära och hållbart liv i stadsdelarna och en tät och livskraftig stadskärna som regional tillväxtmotor innebär att kommunen i efterföljande planering bör sträva efter följande inriktningar i utvecklingen av den befintliga bebyggelsen.

  • Stärka stadsdelarnas centrumnoder.
  • Förtäta vid Karlstadsstråket och eftersträva mer sammanhängande stadsdelar.
  • Förtäta inom tvåkilometerszonen från stadskärnan.
  • Nyttja och stärk grönstrukturens funktion och roll i staden vid förtätning.

Stärka stadsdelarnas centrumnoder

Befintliga centrumnoder utgör viktiga målpunkter i stadsdelarna som inrymmer service och andra besöksanledningar. Invånarna är beroende av sitt närområde och desto närmare det är till matbutiken och annan vardagsservice desto enklare blir vardagslivet. Kommunens ambition med utveckling och förtätning kring centrumnoder är att:

Stadsdelscentrumens betydelse och funktion stärks med en blandad bebyggelse i form
av bostäder, arbetsplatser samt andra funktioner som bidrar till underlaget för ett serviceutbud närmare invånarna.

Fler får möjligheten att klara vardagsbehov med gång- och cykelavstånd från sin bostad.
Det minskar resbehov och stärker tillgången till lokal service. Det skapar även förutsättningar för att bli en gång- och cykelvänlig stad i enlighet med lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande.

Större reseunderlag för kollektivtrafik vid stadsdelarnas centrum. En ökad täthet med ett flöde av människor kring centrumnoderna stärker förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik till och från dessa målpunkter.

Förutsättningar för fler möten i vardagen genom mötesplatser som stärker platsens identitet, möjliggör social gemenskap och bidrar till ett flöde av människor som ger tryggare centrumnoder.

Förtäta vid Karlstadsstråket och eftersträva sammanhängande stadsdelar

Karlstadsstråket är en strukturbildande effektiv kollektivtrafik som ska göra det enklare att resa kollektivt och hållbart i stora delar av Karlstads tätort. Genom att i strategiska lägen komplettera med fler bostäder, service, målpunkter och funktioner får stråket en ökad betydelse i staden. En mer sammanhängande bebyggelsestruktur inom stadsdelar och tydliga kopplingar mellan stadsdelar medför att det blir tryggare och enklare att röra sig till fots eller cykla till målpunkter som skola, arbete och service. Kommunens ambition med att förtäta och komplettera bebyggelsen kring Karlstadstråket och eftersträva mer sammanhängande stadsdelar är att:

Fler invånare kan bo nära snabb och effektiv kollektivtrafik genom kompletteringar i hållplatsnära lägen längs Karlstadsstråket. En högre täthetsgrad längst stråket bidrar till att främja hållbart resande.

Eftersträva en mer sammanhängande bebyggelse. Där det inte är möjligt att bebyggelsemässigt knyta samman stadsdelar utgör istället genomtänkta kommunikationer, park- och grönområden och platser för aktiviteter viktiga element.

Öka flödet av människor som rör sig i och mellan stadsdelar. Mer folkliv i det offentliga rummet främjar möten mellan människor. Kompletterande bebyggelse kring obefolkade gång- och cykelstråk stärker den upplevda tryggheten.

Kostnadseffektivt nyttja befintlig infrastruktur och planerade investeringar där förtätning innebär att fler kan dra nytta av försörjningsystem, infrastruktur och strukturbildande kollektivtrafik.

Utöka bostadsutbudet i våra stadsdelar. Ett varierat bostadsutbud stärker möjligheten att tillgodose hushållens olika behov och bidrar till minskad segregation och socioekonomiska skillnader.

Förtäta inom tvåkilometerszonen från stadskärnan

Karlstads stad erbjuder en urban miljö och en stadsmässig karaktär som inte finns på andra platser i länet. Värmlandsbanans kapacitetsförstärkningar och resecentrums tillkomst innebär förändrade förutsättningar där utveckling av stadskärnan och dess närområde ökar i betydelse. Intentioner och inriktningar i Stadsdelsvision för Tingvallastaden, Framtidens stad och Stadsmiljöprogram är vägledande i den efterföljande planläggningen, lovgivningen och förvaltningen. Kommunens ambition med förtätning och utveckling av stadskärnan och dess tvåkilometerszon är att:

Stärka rollen som regional tillväxtmotor med en tätare innerstad som främjar stadsliv.

Ge plats till fler bostäder och arbetsplatser vilket bidrar till att stärka underlaget för handel och service i staden.

Dra nytta av resecentrums funktion och därigenom möjliggöra för fler att ha god tillgång till lokala, regionala och nationella kollektivtrafikresor.

Grönstrukturens roll och funktion vid förtätningen

I samband med förtätning och utveckling av den befintliga bebyggelsen har grönstrukturen en viktig roll. Grönstrukturen i staden har betydelse för rekreation, attraktiva stadsmiljöer, biologisk mångfald samt för att hantera klimatförändringarnas effekter. Kommunens ambition avseende grönstrukturens roll och funktion vid förtätning är att:

Utveckla fler mångfunktionella park- och grönområden som ger plats åt flera ekosystemtjänster. Förtätningen innebär ofta att fler människor och funktioner ska samsas om våra gemensamma utrymmen i det offentliga rummet. Det innebär att vi behöver robusta och mångsida park och grönområden som möter det behovet nära där vi bor.

Dra nytta av naturbaserade klimatanpassningslösningar i den bebyggda miljön. Klimatrelaterade utmaningar kan mötas genom att tillskapa fler parker, plantera fler träd och använda vegetationen som gestaltning i stadsrummet.

Minska andelen hårdgjorda ytor till förmån för grönytor och vegetation. Till exempel kan gemensamma parkeringslösningar möjliggöra fler gröna bostadsgårdar eller parker och grönytor på platser som tidigare utgjort hårdgjorda ytor.

Prioritering av förtätningsområden

Karlstads kommun är positiva till att stadens befintliga bebyggelsestruktur fortsätter att utvecklas för att hushålla med mark, dra nytta av infrastruktur och försörjningsystem samt underlätta vardagens resbehov. En utveckling av den befintliga bebyggelsen är önskvärd på
flera platser för att skapa mervärden för en stadsdel, staden eller kommunen. Men för att tydliggöra och skapa förutsättningar för en sammanhållen och långsiktig planeringsriktning avseende stadens framtida utbyggnad och föreslagna utbyggnadsområden har översiktsplanen en prioriterad förtätningsstruktur.

  1. Tvåkilometerszon från stadskärnan, centrumnoder och Karlstadsstråket.
  2. Områden med tillgång till kollektivtrafikförsörjning och cykelnät.
  3. Övriga bebyggelseområden.

Ställningstaganden

  • Förtätning ska bidra till att skapa mervärden utifrån platsens, stadens eller kommunens behov.
  • Förtätning ska bidra till ett nära och hållbart liv i stadsdelarna samt stärka Karlstads stads roll som regional tillväxtmotor.
  • Grönstrukturens roll och funktion ska beaktas vid förtätning.
  • Prioriterade förtätningsområden bör samordnas med planeringen av nya utpekade utbyggnadsområden.

God tillgång till rekreation och friluftsliv

Utvecklingsinriktningen för natur och friluftsliv beskriver övergripande samband för grön- och blåstrukturen. Det berör viktiga funktioner och områden med värde för såväl rekreation och folkhälsa som för naturmiljö, biologisk mångfald och flera andra ekosystemtjänster.

För att tillgodose kommuninvånarnas tillgång och närhet till en mångfald av grönområden behöver viktiga gröna områden bevaras i kommunens mark och vattenanvändning. Områden med ett högt värde för natur och friluftslivet fyller flera funktioner som har betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. De utgör alla en viktig del av Karlstads gröna infrastruktur och bidrar med sina olika värden till en mångfunktionell grönstruktur.

I samband med att Karlstad växer är det av stor betydelse att våra grönområden och parker är mångfunktionella för att tillgodose en mångfald av behov. Friluftsområden ska både fungera som besöksmål och utgöra en del av den bostadsnära grönstrukturen. De ska även ge förutsättningar för längre vistelse och vara tillräckligt attraktiva så att de lockar besökare från hela kommunen. För att tillgodose fler människors behov av rekreation behöver de större grönområdena kompletteras med en variation av av park- och grönytor inne i bebyggelseområdena.

God tillgång i hela kommunen

För att säkerställa tillgången till friluftsområden är både bostadsnära och mer utspridda gröna områden inom kommunen av vikt för ett heltäckande friluftsliv. Kilsravinerna, Örtensjöarna och Brattforsheden är större friluftsområden av mellankommunalt intresse med höga värden för natur- och friluftslivet. Kilsravinerna och Örtensjöarna ska utredas för eventuellt skydd och områdenas funktion och kvalité bör då säkerställas. Brattforsheden ska bevaras och dess värden fortsatt säkerställas.

Norsälven är en viktig tillgång som rinner genom Vålberg och avvattnar Fryksdalen för att sen mynna ut i Vänern. Vissa delar av älven kantas av frodiga lövravinskogar med höga naturvärden. Norsälven är också värdefull för friluftslivet. Den utgör viktiga livsmiljöer för många fiskarter och är ett populärt vattendrag för sport- och fritidsfiske. Vattendraget är reglerat av ett kraftverk vid Edsvalla som också utgör ett vandringshinder för fisk. Norsälven är en viktig del av friluftslivet i Vålberg och älvens värden bör stärkas och bevaras. Vid reglering av vattendraget bör hänsyn tas till vattenmiljön. Regleringen bör i möjligaste mån bibehålla naturliga vattennivåvariationer över året för att en naturlig sammansättning av växter och djur fortsatt ska kunna leva där. Promenadstråket längs med älven ger tillgång till älvens unika naturmiljöer och bör därför bevaras och utvecklas.

Stadens grönområden

I2-skogen - Hela Karlstads stadsskog

Särskilt viktig för Karlstad är I2-skogen. Det är ett unikt grönområde som ligger i direkt anslutning till Karlstads tätort och omges av flera bostadsområden. Området har mycket höga friluftsvärden, dels på grund av dess lättillgänglighet och storlek, dels för att I2-skogen möjliggör för en stor variation av frilufts- och träningsaktiviteter. Här möts friluftslivet och många aktiviteter samsas på samma ytor. Delar av I2-området har höga naturvärden och rymmer flera för staden viktiga ekosystemtjänster.

Vid utveckling av bostäder i Trangärd och Trangärdstorp är det viktigt att säkerställa I2-skogens specifika ekologiska och rekreativa värden. Hänsyn ska tas till viktiga spridningssamband och de ska ses som en del av en helhet. En koppling mellan I2-skogen och Sörmon är betydelsefull för det rörliga friluftslivet och därför bör en passage över väg 61/62 tillkomma för att binda samman skogsområdena. Som följd av den nya gång- och cykelbron mellan Råtorp och Färjestad kan en koppling över väg 61/62 möjliggöra att Tyrskogen via I2-skogen sammanlänkas med Skutberget och Sörmon.

Mångfunktionella tätortsnära naturområden

Sörmon, Skutberget och Klarälvsdeltat fyller flera viktiga funktioner för det rörliga friluftslivet och erbjuder unika naturupplevelser. De är också på grund av sina mångfunktionella kvalitéer attraktiva besöksmål för Karlstads invånare och besökare. Områdena ligger i anslutning till tätortsbebyggelse vilket innebär god tillgänglighet som påverkar attraktionsvärdet positivt. Klarälvsdeltat och Sörmon bedöms ha höga värden för biologisk mångfald och de höga värdena bör säkerställas genom pågående reservatsbildningar samtidigt som det är av stor vikt att friluftslivet bevaras och fortsatt utvecklas. En fortsatt utveckling av det rörliga friluftslivet på Skutberget bör prioriteras och delar av Skutberget bör ges skydd med inriktning friluftsliv.

Gröna kopplingar underlättar tillgången

Boende inom alla tätorter ska ha möjlighet att inom ett rimligt avstånd från bostaden ha tillgång till ett större friluftsområde. Områden som I2-skogen, Molkomsskogen och Vålbergsskogen med flera utgör viktiga funktioner för det bostadsnära friluftslivet. Tillgängligheten till dessa områden ska vara god och säkerställas med gröna stråk utan barriärer.

Det ska även vara enkelt att ta sig till de större park- och friluftsområdena från andra delar av staden via kollektivtrafik eller cykel. För att säkerställa en sammanhållen grönstruktur inom Karlstad tätort bör kopplingarna mellan de stora friluftsområdena stärkas. Därför prioriteras en grönkoppling mellan Sörmon och I2-skogen samt mellan Tyr- och Rudsskogen. För att stärka centrala Karlstads koppling till Klarälvsdeltat bör en koppling från Orrholmen till Klarälvsdeltat med broförbindelse prioriteras. I förlängningen kan ett stråk från Tingvallastaden över bron Trädgårdslänken via Stadsträdgården och Orrholmen till deltaområdet möjliggöras.

Parker och grönområden

Inom varje tätort och stadsdel ska ett varierat utbud av mindre parker och grönområden säkerställas inom rimligt gångavstånd. En större park som fyller flera funktioner ska finnas inom varje stadsdel och mindre tätort. Den ska vara centralt placerad i förhållande till bostadsbebyggelsen med flera stråk som kopplar till området. Det ska även finnas mindre bostadsnära grönytor för att möjliggöra för en bostadsnära tillgång till rekreation, lek och vila. I kommunens grönstrukturplan har en bristanalys gjorts utifrån invånarnas tillgång till grönområden.

Utifrån tidigare bristanalyser avseende invånarnas tillgång till grönområden framgår att Tingvallastaden, Haga, Herrhagen, Tormestad, Strand, Sandbäcken, Norrstrand och Kronoparken utgör de stadsdelar med bristfällig tillgång till grönområden. Tillgången till grönområden i dessa områden ska förstärkas genom gröna kopplingar (GC-vägar) eller att nya grönområden och parker tillskapas i samband med förtätning eller stadsutvecklingsprojekt.

Ställningstaganden

  • Kommunen ska utveckla utbud och kvalitéer i våra befintliga park- och friluftsområden.
  • Tillgången till parker och grönområden ska vara jämlik över hela staden och kommunen. Tillgången ska förstärkas genom att öka kvalitéerna och skapa nya ytor i samband med förtätning och utvecklingsprojekt. En utveckling ska prioriteras i identifierade bristområden.
  • Kommunen pekar ut ett nätverk av viktiga gröna stråk som gör det möjligt för människor att röra sig mellan grönområden.
  • Kopplingar mellan grönområden och viktiga målpunkter som stadsdelscentrum, skolor och förskolor är av stor betydelse för tillgängligheten till parker och grönområden.
  • Tillgänglighet ska stärkas genom sammanhängande gång- och cykelstråk och kollektivtrafik.
  • Inom varje tätort och stadsdel ska en större park finnas. Den större parken ska fylla flera funktioner med en mångfald av ekosystemtjänster samt utgöra en social mötesplats. Det är av särskild vikt att beakta i nya utbyggnadsområden samt i stadsdelar och tätorter som saknar en sådan funktion. Kronoparken utgör ett exempel på en befintlig stadsdel som saknar en större stadsdelspark.
  • Natur- och friluftsområden samt park- och grönområden utpekade i översiktsplanens mark- och vattenanvändningskarta bedöms som särskilt viktiga. Dessa bör bevaras och dess kvalitéer stärkas.

Naturområden för en välfungerande grönstruktur

Värdefulla naturområden är av stor betydelse för en välfungerande grönstruktur. För att säkerställa de gröna funktionerna med höga naturvärden och ekosystemtjänster behövs större sammanhängande områden utpekade för ändamålet, vilket utgör en viktig del i kommunens långsiktiga utvecklingsinriktning. För att ekosystemtjänster ska fungera behövs en sammanhängande grönstruktur. De utgör viktiga livsmiljöer och säkerställer viktiga spridningssamband.

Ekosystemtjänster en livsviktig tillgång

För att Karlstad ska ha välfungerande ekosystemtjänster krävs det att områden med hög biologisk mångfald bevaras och utvecklas. Biologisk mångfald är en förutsättning för ekosystemens långsiktiga förmåga att producera ekosystemtjänster. Om Karlstad ska fortsätta vara en attraktiv stad och kommun krävs det att vi värnar om dessa tjänster som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Stora sammanhängande parker, naturområden och vattendrag är klimatreglerande och hjälper till att reglera temperaturen i de mer bebyggda områdena. Grönstrukturen bidrar även till att minska översvämningsrisken i den byggda staden och ger bättre mikroklimat och luftkvalitet. Träd har en särskilt viktig plats i ekosystemen och särskilt stora träd rymmer en mångfald av både växt- och djurarter. Träden
förmår även reglera stadens temperatur och ta upp koldioxid. Vattenmiljöer i form av sjöar, vattendrag, småvatten, våtmarker och grundvattendepåer utgör en betydelsefull del i den gröna infrastrukturen och är viktiga för stadens biologiska mångfald.

Vegetation minskar risken för värmeöar

Fler träd och vegetation kan bidra till att minska risken för värmeöar. Kommunen ska verka för att motverka risken genom att tillskapa fler gröna miljöer utifrån platsernas förutsättningar och plantera fler träd. Riskområden för värmeöar i Karlstad är bland annat delar av centrala Karlstad vid Tingvallastaden, Tullholmen och Tyggårdsviken och vissa delar av Herrhagen. Vidare utgör sjukhuset, omvandlingsområdena vid Våxnäs och Tormestad riskområden samt flera industri- och verksamhetsområden. Barn och äldre är känsliga grupper för höga temperaturer och är särskilt viktiga att beakta, varför utemiljöerna vid skolor, förskolor och äldreboenden bör förses med stor andel träd och vegetation.

Grönområden bidrar till att minska riskerna vid skyfall

En särskilt viktig uppgift som naturmiljöerna med dess ekosystemtjänster har i
Karlstads tätort är att minska översvämningsrisken vid skyfall genom att ge plats för vatten. Att tillgodose större ytor för dagvattenhantering inom den gröna strukturen är därför angeläget inför framtiden. Läs mer i avsnittet om översvämningsrisk från skyfall.

Spridningssamband

Den prioriterade grönstrukturen som ges uttryck i utvecklingsinriktningen utgör främst stora områden som tillgodoser flera ekosystemtjänster. Det är av vikt att dessa områden fortsätter utgöra Karlstads stomme i den gröna infrastrukturen och att ytorna inte inskränks för att säkerställa den biologiska mångfalden och motståndskraftiga ekosystem. Värdefulla våtmarker som Sånebymossen, Åstorpsmossen och Stormossen är exempel på områden med höga naturvärden och viktiga funktioner för hantering av vatten. Framtida hantering av mossarna är viktig och bör ske varsamt för att säkerställa fortsatt funktion och bevara viktiga naturvärden.

I kommunen finns tydliga regionala ekologiska samband som bidrar med viktiga tjänster för omlandet. För att bibehålla, stärka och förbättra spridningsmöjligheterna på en regional nivå bör barrskogsområden bevaras och säkerställas så de ligger inom de maximala spridningsavståndet. Lövskogsfrämjande åtgärder och skötsel på strategiskt valda platser prioriteras och så långt det är möjligt ska naturliga livsmiljöer bevaras.

De spridningssamband som är av regional och mellankommunal betydelse redovisas på en kommunövergripande nivå. Här krävs en regional och mellankommunal samverkan för att funktionerna och livsmiljöerna i dessa stråk säkerställs. Karlstads kommun avser bland annat att utreda förutsättningarna för ett långsiktigt skydd av Kilsravinerna. På Kils sida kommungränsen finns idag ett naturreservat.

Spridningssamband i Karlstads stad

Viktiga naturmiljöer samt spridningssamband som ges uttryck i utvecklingsinriktningen är av stor betydelse. Sambanden är betydelsefulla för att möjliggöra spridning mellan områden och för att ekosystemtjänsterna ska fungera i en helhet. Ett sammanhängande nätverk ska finnas från ytterstadens stora naturområden och vattendrag ner till ett mer finmaskigt nät i tätorterna för att främja växt- och djurlivet. De spridningssamband som redovisas för Karlstads stadsområden är i synnerhet samband som behöver beaktas som följd av den planerade bebyggelseutvecklingen som översiktsplanen föreslår. Sambanden utgör del av ett större nätverk och behöver samexistera med bebyggelseutvecklingen. Utöver redovisade spridningssamband finns flera områden som utgör viktiga livsmiljöer men som inte berörs av föreslagen bebyggelseutveckling. I de södra och västra delarna av Karlstads stad återfinns även flaskhalsar som bör prioriteras.

Ställningstaganden

  • Kommunen värnar stora sammanhängande naturområden, parker och gröna samband däremellan.
  • Värna och förstärk ekologiska värden och en variation av naturtyper genom kontinuerlig och anpassad skötsel på kommunägd mark.
  • Tillgodose större ytor för dagvattenhantering som en del den gröna infrastrukturen och för att hantera översvämningsrisken vid skyfall.
  • Befintliga ekosystemtjänster och hög biologisk mångfald ska så långt som möjligt bevaras och utvecklas vid planering och byggande.
  • Spridningssamband ska värnas och utvecklas.
  • Vid utveckling av staden ska träden särskilt värnas och kontinuerlig utveckling av trädbeståndet säkerställas.

Långsiktigt skydd av grönstruktur

För att säkerställa värden och tillgång till natur- och friluftsområden ur ett långsiktigt perspektiv kan kommunen värna betydelsefulla natur- och friluftsområden med hjälp av olika skyddsformer, exempelvis naturreservat. Utifrån en analys av redan skyddad natur, nationellt utpekade riksintressen för naturvård, inventeringar av höga naturvärden, samt utifrån en mellankommunal dialog om friluftsvärden, görs bedömningen att det finns flera områden med höga värden som i dagsläget saknar tillräckligt skydd. Områden med särskilt värdefulla naturmiljöer och särskilt intressanta naturområden för rekreation och friluftsliv bör bevaras som skyddsområden eller utredas vidare för eventuellt bevarande.

Områden som ska skyddas

  • Del av I2-skogen. Stora delar av I2-skogen ges skydd med inriktning friluftsliv.
  • Skutberget. Delar av Skutberget ges skydd med inriktning friluftsliv.
  • Fiskartorpet. Ges skydd med inriktning friluftsliv
  • Björketorp. Reservatsbildning har inletts och färdigställs.
  • Alhaget. Planerad reservatsbildning ska genomföras.
  • Klarälvsdeltat. Reservatsbildning pågår.
  • Sörmon. Utökning av befintligt reservat pågår.
  • Torsked, del av Örtensjöarna. Reservatsbildning pågår.

Områden som ska utredas för skydd

  • Kilsravinerna. Naturreservat finns på Kils sida kommungränsen.
  • Örtensjöarna. Utöka befintliga skyddsområden och fler delområden.
  • Sånebymossen. Mycket högt naturvärde, klass 1
  • Åstorpsmossen. Mycket högt naturvärde, klass 1
  • Tyrskogen. Med inriktning friluftsliv.
  • Alsternäset. Med inriktning friluftsliv.
  • Stormossen, norr om Skattkärr. Mycket högt naturvärde, klass 1
  • Trollkoneberget. Nämns som skyddsvärt enligt FÖP Välsviken.

Ställningstaganden

  • Kommunen avser att utreda och inrätta långsiktiga skydd för nämnda områden.
  • Kommunen avser att successivt utveckla formella skydd för värdefulla natur- och friluftsområden. Analyser och utredningar innebär att ytterligare områden kan förses med långsiktigt skydd.
  • Nya uppdrag om utredningar av naturreservatsbildningar ska hanteras i samverkan med berörda nämnder. Uppdrag för utredning ska ges av kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige tar slutligt beslut om naturreservatsbildade.

Sammanvägd utvecklingsinriktning

Karlstads kommuns sammanvägda utvecklingsinriktning beträffande prioriterade kommunikationsstråk, bebyggelseutveckling samt natur- och friluftsliv. Kartan redogör på ett schematiskt och övergripande sätt viktiga stråk, områden och riktningar.

Karlstads stads sammanvägda utvecklingsinriktning.

Taggar för sidan

Karlstad växer

Sidan uppdaterad: 2024-01-25

15 Juli 2024