Rud – moské och samlingslokal

Svar på frågor om moskén

Här svarar vi på de vanligaste frågorna kring mosképlanerna.

Vem vill bygga moskén?

Det är Islamiska kulturföreningen som har funnits i Karlstad i över 20 år. De har haft en moské lika länge men i andra lokaler. Förening består av många olika nationaliteter som är Sunnimuslimer.

Är det en salafistisk moské?

Nej det är en blandmoské med flera olika inriktningar inom sunni varav en del är salafister. Föreningen består av många olika nationaliteter.

Vilka olika inriktningar finns inom islam och vad är salafism?

Inom islam finns två huvudinriktningar sunni och shia. Hur man tolkar koranen och utövar sin religion skiljer sig åt mellan olika inriktningar, församlingar, geografiska områden och kulturer. Det är en bred palett. I världen tillhör ca 90 procent Sunni och 10 procent Shia. I Sverige är fördelningen cirka 70 procent Sunni och 30 procent Shia. Inom respektive gren finns många undergrenar. Salafismen är en gren under Sunni. Den är konservativ och bokstavstrogen och vill att man ska utgå från profeten Mohameds tolkning av koranen. Det finns även flera olika typer av salafister som är olika strikta i sin tolkning och utövande av koranen.

Blir det böneutrop?

Nej, Islamiska kulturföreningen har inte föreslagit en moské med minaret eller böneutrop.

Är det inte dumt att placera en moské bredvid religiösa lokaler med andra religioner.

Karlstads kommun bedömer att olika typer av byggnader för olika ändamål ska kunna lokaliseras inom samma stadsdel, även om det finns olikhet i verksamheterna. Det är viktigt att säkerställa att ett nybygge inte försvårar eller inverkar uppenbart negativt på någon annan. Därför har vi prövat detta i en demokratisk detaljprocess. I detta fall har Svenska kyrkan inga invändningar mot att det byggs en moské på Rud.

Kommer en moské att öka risken för oroligheter i området eller attentat?

Enligt polisen och Agera Värmland visar statistik att en moské inte ökar risken för attentat. De få attentat som riktas mot moskéer har varit begränsade till själva byggnaden och besökare där. De talar för att en moské som egen byggnad innebär mindre risk för närboenden än en moské i en källarlokal i ett flerfamiljshus.

Får man bygga en moské?

I Sverige har vi religionsfrihet och Karlstad är en stad för alla. Här ska det vara möjligt att utöva vilken religion man vill., fritt uttrycka sina åsikter och samtidigt känna sig välkommen och inkluderad. Men ett beslut om att en moské ska byggas är inte fattat ännu.

Om moskén blir en grogrund för extremism, intolerans och jihadism - vad gör kommunen då?

Kommunen arbetar redan idag förebyggande med skola och polis för att minska risken för radikalisering och våldsbejakande extremism enligt den handlingsplan som kommunfullmäktige beslutat om. Enligt polisen sker inte rekrytering av jihadister i moskéerna utan på andra platser. Av de drygt 300 personer i Sverige som rest för att kriga för till exempel IS kommer ingen från Karlstad. Varken polis eller forskare vid Försvarshögskolan anser att det finns tecken på radikalisering bland muslimer i Karlstad.

Hur kan kommunen bygga bort ett grönområde?

Karlstads kommun har som ambition att förtäta staden och bland annat flera bostäder, lokaler och skolor, samtidigt som det är viktigt att värna om grönområden. På den aktuella platsen, en föredetta rondell, finns gräs och nio träd. Karlstads kommun bedömer att det finns andra grönområden på Rud som genom sitt läge är mer inbjudande att vistas i. Om det byggs en moské enligt detaljplanen kommer endast ett av nio träd att fällas.

Ger Karlstads kommun bidrag till religiösa föreningar och samfund?

Religiösa föreningar och samfund har, som andra föreningar, möjlighet att söka föreningsstöd för barn- och ungdomsverksamhet, arrangemangsstöd samt en rad andra stöd. Kultur- och fritidsförvaltningen ger i dagsläget inget föreningsstöd till Islamiska kulturföreningen.

Hur garanterar ni att moskén inte blir en grogrund för hedersrelaterat förtryck?

Det kan vi aldrig garantera. Men kommunen arbetar förebyggande mot de grupper där hedersrelaterat våld och förtryck kan förekomma. Hedersförtryck förekommer inom flera religioner men är egentligen kopplat mer till kultur och gamla sedvänjor. Personal som arbetar nära barn, unga och familjer så att de lär sig känna igen tecken på förtryck. Vi arbetar också med att utreda  och stödja unga och vuxna i drabbade familjer.

Om det byggs en moské - vem betalar?

Islamiska kulturföreningen betalar moskén och avgiften för kommunens arbete med att ta fram en detaljplan. Kommunen bekostar inte en enskild förenings lokaler.

Är kvinnor välkomna till moskén och får man vara klädd hur man vill?

Enligt Islamiska kulturföreningen är alla välkomna till moskén och man får vara klädd hur man vill. Men i själva bönelokalen sitter män och kvinnor i olika rum.


Hur garanterar kommunen att tjejer/kvinnor som passerar moskén ska känna sig trygga eftersom det kan förekomma män i grupp?

Det ingår inte i kommunens uppdrag att säkerställa lag och ordning det är en polisiär uppgift. Däremot arbetar kommunen förebyggande i nära samarbete med polisen för att alla ska ha en trygg vardag. Exempel är samverkansavtalet med polisen och medborgarlöftet.


Kommer en moské leda till att Rud blir en mer segregerad stadsdel?

Kommunen arbetar på olika sätt för att minska segregation och utanförskap. I detta arbete behöver man tänka bredare än utifrån placeringen av en enskild byggnad. Vi strävar efter att mottagandet av nya Karlstadsbor sker så jämnt som möjligt mellan olika stadsdelar och skolor. En annan del är att skapa olika typer av kontaktytor och mötesplatser för gamla och nya karlstadsbor.

Hur hanterar kommunen de oroliga synpunkter som finns bland en del medborgare?

Det hanteras på flera sätt. Vi har sammanställt svar på de orosfrågor som har kommit in i anslutning till planprocessen i en särskild bilaga.

Bilaga: Svar på icke PBL relaterade frågor och synpunkter gällande detaljplaneärendet om moské på Rud

De vanligaste frågorna finns också besvarade  under frågor och svar och så för vi kontinuerligt en dialog med de som känner oro. Men det viktigaste arbetet görs i vardagen. Det som människor är oroliga för är viktiga frågor som handlar om att värna ett öppet och demokratiskt samhälle. Det är något som vi arbetar med varje dag i vår ordinarie verksamhet. Det kan till exempel handla om värdegrundsarbete i skolan för att förebygga extremism och radikalisering eller individanpassade åtgärder via socialtjänsten för människor som blir utsatta för hedersrelaterat förtryck.Vi arbetar också i nära samarbete med trossamfunden.

Hur arbetar ni med trossamfunden?

Karlstads kommun har tillsammans med Landstinget i Värmland och lokalpolisområde Värmland inlett ett samarbete med trossamfunden i Karlstad. Här finns representanter med från olika religioner, kulturer och nationaliteter. Arbetet startade upp under våren 2018.

Genom att samverka vill vi öka förståelsen för varandra och därigenom kunna leva tillsammans i harmoni i ett mångkulturellt samhälle. Vi vill öka inkluderingen och integrationen i Karlstad.

Vi har identifierat sex områden vi vill samverka kring och bildat en arbetsgrupp för varje område.

  • Alla barn känner sig trygga och har möjlighet att klara skolan.
  • Alla barn kan vara med på fritidsaktiveter.
  • Friheten att röra sig fritt på Karlstads gator utan oro för diskriminering och övergrepp.
  • Rätten att fritt välja partner/livsstil.
  • Dialog för ökad kunskap förståelse och tolerans. Mötesplatser.
  • Alla har rätt till en likvärdig sjukvård och hantering i kris.

Genom att göra bra saker tillsammans hoppas vi kunna göra ett bra Karlstad ännu lite bättre.

Har du synpunkter på den här sidan, tar vi tacksamt emot dem. Fyll i formuläret nedan och dina synpunkter skickas till ansvarig för sidan. Om du anger din e-postadress kan vi ge återkoppling. Tack för att du hjälper oss att skapa en bättre webbplats.

Uppdaterad den