Demokratins historia i Karlstad

Från mitten av 1800-talet fram till 1970 skapades det som idag är Karlstads kommun. Anna Ljungkvist blev första kvinnan i fullmäktige år 1911.

Så bildades Karlstads kommun

År 1863 bildas de svenska kommunerna. Syftet var att det lokala självstyret skulle frigöras från stat och statskyrka och i större utsträckning skötas av lokalbefolkningen. Alster, Nyed, Nor, Älvsbacka, Väse, Grava, Segerstad, Östra Fågelviks och Karlstads landskommun och Karlstads stad bildade då egna kommuner.

På landsbygden var det nästan uteslutande bönder och ståndspersoner som deltog i beslutsfattandet. Detta trots att även till exempel sockenhantverkare och bruksfolk var röstberättigade och lokalpolitiskt myndiga.

Karlstads kommun som vi känner den idag bildades 1967-1971, i samband med kommunblocksreformen. Då gjordes en sammanslagning av Karlstads stad, Östra Fågelviks, Nors, Grava och Nyeds kommuner, samt Väsedelen av Väse kommun.

1 000 kommuner blev 278

Initiativet till reformen togs av den socialdemokratiska regeringen 1959. Syftet var att bilda kommuner som var stora nog för att kunna bära utbyggnaden av den svenska välfärden.

Principen var att sammanslagningarna skulle ske på frivillig väg. Men eftersom få kommuner ville slås samman beslutades att sammanslagningarna skulle genomföras med tvång senast 1974. Före reformen fanns det drygt 1 000 kommuner i Sverige, efter sammanslagningarna bildades 278 kommuner.

Nors kommun ville helst vara kvar som egen kommun, men om en sammanslagning var nödvändig ville de från början bilda kommun med Grums. Östra Fågelvik däremot valde att slås samman med Karlstads stad redan 1967.

Väse delades

I Väse var reaktionerna starka. De skulle från början ingå i Kristinehamns kommun. I Väse församling ville invånarna slås samman med Karlstad, medan Ölmedelen ville tillhöra Kristinehamn. Kommunen delades därför, så att båda sidorna fick som de ville.

De kommuner som skulle ingå i nya Karlstads kommun lämnade en gemensam ansökan om sammanläggning till Kammarkollegiet den 29 december 1969. Den godkändes av regeringen den 20 mars 1970.

Anna Ljungkvist var första kvinnan i fullmäktige

Första kvinna att bli invald i fullmäktige Karlstad var folkskollärarinnan Anna Ljungkvist. Under sin tid i stadsfullmäktige 1911-1917 lämnade hon in sammanlagt tolv motioner. I huvudsak ägnade sig Anna åt socialpolitiska frågor. Bland annat ville hon inrätta en husmodersskola där arbetarkvinnor skulle lära sig ta hand om hushåll och barn. Hon ville också ge stadens arbetare en veckas årlig semester.

Hennes stora insats var som pionjär. Genom sitt flitiga motionerande och stora engagemang i Karlstads stadsfullmäktige visade hon att kommunalpolitiken också var en arena för kvinnor.

Gerda Hellberg valdes in året efter

En annan viktig kvinna i Karlstads lokalpolitiska historia är Gerda Hellberg. Hon var gift med den radikala riksdagsmannen och chefredaktören på Karlstadstidningen Mauritz Hellberg. Gerda Lundberg, som var hennes flicknamn, föddes den 22 juni 1870 i Stockholm. Hon tog studenten vid Franska skolan och blev sedan en av de första kvinnliga studenterna vid Uppsala universitet.

Gerda Hellberg engagerade sig tidigt i bland annat rösträttsfrågan och tillhörde aktivisterna i rörelsen tillsammans med bland andra Anna Withlock och Karolina Widerström. När hon gifte sig flyttade familjen till Karlstad och sedan barnen växt upp blev hon allt mer politiskt aktiv och fortsatte engagera sig i kampen för kvinnlig rösträtt.

År 1912 valdes hon, som en av de första kvinnorna, in i stadsfullmäktige och tog sedan plats i flera nämnder.