Vad är demokrati?

Demokrati betyder ungefär folkstyre eller folkmakt. I en demokrati ska du som är medborgare eller bor i ett land ha möjlighet att påverka hur landet ska styras.

Demokrati betyder folkstyre och innebär att den offentliga makten utgår från folket. Sverige har en representativ demokrati. Då väljer folket representanter, politiker, som sedan fattar beslut i deras ställe.

I en demokrati finns det flera partier att välja mellan och vem som helst kan starta ett parti. Genom fria val röstar väljarna vilka politiker som ska sitta i riksdagen, kommun- och regionfullmäktige.

Skyddas av grundlagen

I Sveriges grundlagar beskrivs hur landet ska styras och hur demokratin ska skyddas. Vi har till exempel yttrandefrihet, informationsfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet i Sverige. Demokrati och mänskliga rättigheter är nära sammankopplade och varandras förutsättningar.

I en demokrati ska det vara rättssäkerhet och likhet inför lagen. Domstolarna ska vara självständiga i förhållande till de politiska makthavarna och ska döma efter gällande lagar. Alla människor har rätt till en objektiv, opartisk och rättvis rättegång. Politiker, myndigheter och tjänstepersoner måste följa lagarna och behandla alla medborgare jämlikt och rättvist.

Öppenhet och fria media

Öppenhet är en hörnsten i demokratin. I Sverige har vi den så kallade offentlighetsprincipen som innebär att myndigheters verksamheter ska vara öppna så långt det är möjligt så att allmänheten kan ta del av till exempel allmänna handlingar. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor.

En annan hörnsten i Sveriges demokrati är det kommunala självstyret och att politiker i kommuner och regioner har stor rätt att själva besluta om lokala frågor som skola, äldreomsorg och sjukvård.

För att demokratin ska fungera behövs många starka och oberoende medier som granskar hur de styrande genomför sitt uppdrag. Massmedierna är också viktiga för att öka människors kunskap om olika samhällsfrågor.

Demokratins utveckling i Sverige

Genom historien har många människor och grupper saknat politiskt inflytande. Sveriges demokrati har bara funnits i ungefär 100 år. Men grunden till folkstyret lades långt tidigare och hängde samman med att kungamakten försvagades och att ståndsriksdagen ersattes med en tvåkammarriksdag.

Från 1400-talet hade Sverige en ståndsriksdag, under ledning av kungen. Den bestod av adel, präster, borgare och bönder. Den ersattes 1866 med en tvåkammarriksdag där vissa medborgare hade rösträtt och kunde välja ledamöter till andra kammaren. Första kammaren bestod främst av förmögna jordägare och företagare.

Folkrörelserna kämpade för allmän rösträtt

Rösträttskampen tog ordentlig fart i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mycket tack vare folkrörelsernas framväxt. Genom en rad beslut under de föregående åren kunde i september 1921 det första riksdagsvalet hållas där både män och kvinnor fick rösta.

Det fanns dock fortfarande regler som hindrade vissa grupper från att rösta. Det gällde exempelvis vissa som mottagit fattighjälp, var satta i konkurs eller grova brottslingar. Till slut, år 1989, avskaffades begreppet ”omyndig” och därmed fick ytterligare 11 000 medborgare över 18 år rösträtt i valet 1991.

Demokratin är i ständig förändring och utvecklas fortfarande. Att demokratin fyller 100 år är en unik chans att lyfta demokratifrågorna och att fortsätta att utveckla vår demokrati.

Utmaningar för demokratin

Demokratin i Sverige står på en stark grund. De grundläggande fri- och rättigheterna är väl förankrade hos befolkningen, valdeltagandet är högt liksom tilliten till demokratiska institutioner och mellan människor. Samtidigt finns ett antal utmaningar som är särskilt viktiga att bemöta.

Hotat demokratiskt samtal

Spridning av osanningar, så kallad desinformation, och propaganda påverkar vår demokrati och syftar till att folk ska börja tvivla på ledningen och skapa motsättningar mellan människor. Omfattningen av desinformation och propaganda ökar ofta vid större händelser, som vid val eller vid andra större förändringar och påfrestningar på samhället.

Att få andra att omedvetet sprida vidare desinformation är ofta en strategi för att skapa splittring. Desinformation och propaganda kan leda till att människor förlorar förtroende för samhället och att motsättningar ökar. Därmed utgör det en allvarlig utmaning mot demokratin.

Hot och hat mot de som uttrycker sin åsikt hotar också det demokratiska samtalet. Och kan skrämma människor att inte utnyttja sin rätt att uttrycka sina åsikter eller att agera i en viss politisk fråga.

Antidemokratiska krafter

En annan utmaning för demokratin är att odemokratiska krafter försöker skapa motsättningar mellan olika grupper i samhället. Eller som anser att vissa människor inte ska ha samma förmåner eller rättigheter som andra. Det står i motsats till en av demokratins utgångspunkter som utgår från alla människors lika värde och de grundläggande fri- och rättigheterna.

Ibland konkurrar olika rättigheter med varandra och dessa olika intressen måste då vägas mot varandra. Det finns odemokratiska aktörer som använder dessa debatter för att försöka skapa misstro och splittring. Det finns också grupper som ser våld som ett medel för att uppnå förändringar i samhället.

Tillbakagång för demokratin globalt

Enligt flera internationella rapporter finns oroväckande tendenser för demokratin globalt. Till exempel ökar antalet auktoritära ledare i världen. Enligt forskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet har antalet demokratier i världen fortsatt att minska under år 2020. Endast 14 procent av världens befolkning lever i liberala demokratier.

Läs mer om demokratins framväxt och utmaningar på vardemokrati.se Länk till annan webbplats.