Myndighetsutövning

När ett ärende handlar om myndighetsutövning mot en privatperson ska hen få reda på om någon annan lämnat in nya uppgifter i ärendet och få möjlighet att yttra sig över dem. Myndigheten är därför skyldig att låta den berörde få ta del av och kommentera uppgifterna. Men myndigheten får avgöra ärendet utan att personen fått yttra sig om:

• avgörandet inte går emot personen.
• uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna inte behövs.
• ärendet rör tillsättning av tjänst, antagning för frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte rör prövning i högre instans efter överklagande.
• det kan innebära att det blir betydligt svårare att fatta beslut.
• avgörandet inte kan skjutas upp.

Myndigheten bestämmer om den enskilde ska få information muntligt, genom vanligt brev, delgivning eller på något annat sätt.

När en myndighet fattar beslut i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en privatperson ska myndigheten redovisa skälen till beslutet. Men det behövs inte om:

• beslutet inte går emot någon part, eller om det av någon annan anledning inte är nödvändigt att informera om skälen.
• beslutet rör en tjänstetillsättning, antagning till frivillig utbildning, betygsättning, tilldelning av forskningsbidrag eller liknande.
• det är nödvändigt för att vissa sekretessbelagda uppgifter ska kunna skyddas.
• ärendet är så brådskande att det inte finns tid för beslutsmotivering.
• beslutet är så kallat normbeslut /om ärendet gäller meddelande av föreskrifter enligt 8:e kapitlet, regeringsformen och det inte gäller prövning i högre instans efter överklagande.

Om skälen utelämnas bör myndigheten informera om dem i efterhand, om den enskilde begär det.