Om rapporten
Syfte och mål
Syftet med Karlstads kommuns baslinjemätning är att undersöka hur invånare över 65 år upplever Karlstad inom WHO:s åtta fokusområden och att identifiera styrkor och utvecklingsbehov. Mätningen syftar också till att öka delaktigheten genom att ge invånarna möjlighet att bidra med sina erfarenheter och perspektiv.
Målet är att resultaten ska ligga till grund för en handlingsplan med konkreta åtgärder som stärker Karlstad som en äldrevänlig kommun.
Tillbaka till rapporten om äldrevänliga Karlstad
Metod
Baslinjemätningen har genomförts i två steg: en webbaserad enkät samt fördjupande dialogträffar. Enkäten har riktats till invånare över 65 år i Karlstads kommun och kompletterats med pappersenkäter för att öka tillgängligheten. Dialogträffarna har genomförts för att fördjupa förståelsen av resultatet och fånga upp nyanser, erfarenheter och känslomässiga aspekter som inte alltid framkommer i en enkät.
Resultaten som presenteras i rapporten bygger på både kvantitativa och kvalitativa underlag och ska ses som en nulägesbild av upplevd äldrevänlighet i Karlstad. Såväl enkät som dialogträffar har genomförts av Attityd i Karlstad AB tillsammans med representanter från Karlstads kommun. I aktiviteter har både utvecklingsledare från vård- och omsorgsförvaltningen, strateg, controller och koordinator från kommunledningskontoret samt innovationsledare och controller från tekniska förvaltningarna och dess stab deltagit.
Enkät
Målgruppen för undersökningen var privatpersoner i Karlstads kommun som vid insamlingstillfället var över 65 år. En totalundersökning har gjorts i målgruppen. Totalt sett består målgruppen av 20 700 invånare och Karlstads kommun hade som mål att samtliga invånare över 65 år skulle ges möjlighet att delta i undersökningen.
Frågor i enkätundersökningen
Frågorna till undersökningen har tagits fram i samarbete med representanter från kommunens olika förvaltningar. Grunden var WHO:s enkät med åtta fokusområden för äldrevänliga städer.
Genomförande av enkätundersökningen
Vid undersökningstillfället fanns totalt 20 700 invånare över 65 år vilka informerades om undersökningen via ett vykort med länk till den webbaserade undersökningen. Länken har varit öppen för alla att besvara, utan unika länkar till enskilda individer.
Karlstads kommun har även informerat om undersökningen vid en rad olika aktiviteter och föreningar i kommunen, vid kontaktcenter i Bibliotekshuset, via övriga bibliotek i kommunen samt av KBAB. Välfärdsrådgivare i kommunen har fått information om undersökningen för att kunna stötta personer som besöker vårdcentraler. Information om undersökningen har även spridits genom pressmeddelande om enkäten, vilket också gav ett inslag på SVT:s lokala nyheter.
Svarsfrekvens enkätundersökningen
Totalt sett har enkäten besvarats av 3 480 respondenter, vilket ger en svarsfrekvens på 17 procent. Majoriteten av svaren har inkommit via webbenkäten, men ett hundratal besvarade enkäten via fysisk pappersenkät. Dessa samlades in av biblioteken och Kontaktcenter. Attityd i Karlstad AB administrerade datainmatning av inkomna pappersenkätsvar.
Dialogträffar
Under en insiktsworkshop tillsammans med representanter från flera förvaltningar i Karlstads kommun fördes resonemang kring vilken betydelse enkätresultatet har för kommunens utvecklingsarbete mot målet att Karlstad ska bli en äldrevänlig kommun och för den handlingsplan med aktiviteter som undersökningen ska mynna ut i. Ur insiktsworkshopen arbetades steg två i mätningen fram, fördjupande dialogträffar med tema:
- Flytta/byta boende
- Bo kvar
- Social gemenskap och ensamhet
Dialogträffarna genomfördes vid två separata datum Flytta/byta boende och Bo kvar genomfördes i samband med Vård- och omsorgsförvaltningens temadag Inspirationsdag för en aktiv och självständig vardag som anordnades den 28 oktober 2025. Dialogträffarna för Flytta/byta boende och Bo kvar annonserades på kommunens hemsida, via kontakter med föreningslivet och via boendestödjare. Flyers och affischer på strategiskt valda platser har informerat om dialogträffarna.
Under förmiddagen den 28 oktober samlades de som har tankar på att flytta inom några år. Syftet var att fördjupa förståelsen för de behov som målgruppen har före, under och efter en flytt. Under eftermiddagen samlades motsvarande som önskar bo kvar i sitt befintliga boende. Syftet här var att förstå vilka utmaningar, behov och tankar om lösningar som finns för att kunna bo kvar. Attityd ledde dialogträffarna som förberetts i nära samarbete med Karlstads kommun. Tillsammans diskuterade deltagarna i mindre grupper, hur livet såg ut idag, vilka utmaningar man upplever och vad man längtar till i sin vardag. På förmiddagen deltog 9 personer, under eftermiddagen deltog 19 personer.
Dialogträffen för Social gemenskap och ensamhet genomfördes tillsammans med projektet Motverka ofrivillig ensamhet hos äldre hos vård- och omsorgsförvaltningen. Deltagare rekryterades dels från projektet, dels från Röda Korsets aktivitet ”Guldkanten”[1]. Syftet var att förstå utmaningar, behov och tankar kring social gemenskap och ensamhet. Totalt deltog 8 personer ur målgruppen för dialogträffen.
- [1] https://www.rodakorset.se/ort/varmland/karlstads-kommun/verksamheter/besoksverksamheten-guldkanten/
Om respondenterna
Baslinjemätningen har besvarats av 3 480 invånare över 65 år i Karlstads kommun, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 17 procent. Sammantaget bedöms materialet ge en god och representativ bild av hur det är att leva och åldras i Karlstad, även om vissa grupper är något underrepresenterade.
Respondenterna speglar en bred åldersfördelning inom målgruppen. De största grupperna återfinns i åldrarna 65–79 år, medan invånare 80 år och äldre utgör 13 procent av respondenterna. Kvinnor utgör en större andel av de svarande, 57 procent, jämfört med 43 procent män.
Diagram: Respondenternas ålder
Diagram: Respondenternas kön
Av respondenterna är drygt två tredjedelar sammanboende, medan knappt en tredjedel är ensamboende. Andelen ensamboende ökar tydligt med stigande ålder och är högre bland kvinnor än bland män.
Respondenterna återfinns i olika delar av Karlstads kommun, med en något högre koncentration i de centrala stadsdelarna, där 20 procent av de svarande bor. Samtidigt finns representation från samtliga delar av kommunen, inklusive ytterområden och landsbygd. För att visa den geografiska spridningen har respondenterna delats in efter så kallade NYKO-områden, som är en statistisk indelning av kommunen i mindre geografiska områden.
Figur 2: Karta över Karlstads kommuns NYKO-områden. Kartan visar den statistiska indelningen av kommunen i centrala stadsdelar, ytterområden och omlandsområden, som används för att redovisa den geografiska fördelningen av respondenterna i undersökningen.
Karta över Karlstads kommuns NYKO-områden
| NYKO-område | Procent (%) |
|---|---|
| 10 Centrala | 20 |
| 11 Nordvästra | 9 |
| 12 Västra | 8 |
| 13 Sydvästra | 5 |
| 14 Södra | 16 |
| 15 Sydöstra | 7 |
| 16 Östra | 8 |
| 17 Nordöstra | 8 |
| 18 Norra | 8 |
| 20 Vålberg med omland | 2 |
| 21 Edsvalla med omland | 2 |
| 30 Molkom med omland | 3 |
| 40 Väse med omland | 2 |
| Övriga | 2 |
Tabell 1: Tabellen visar hur respondenterna fördelar sig mellan olika delar av kommunen. Indelningen bygger på så kallade NYKO-områden, som är en statistisk uppdelning av Karlstad i mindre geografiska områden.
Majoriteten av respondenterna upplever att de lever bra på sin inkomst, upplevelsen är något lägre bland de allra äldsta och bland kvinnor.
Diagram: Upplevelse av ekonomiska förutsättningar
Diagram 3: Jag lever bra på min inkomst. Antal svar 3 480
De flesta uppger att de har ett gott eller ganska gott allmänt hälsotillstånd. Samtidigt visar resultaten att hälsan generellt är sämre i de högre åldersgrupperna. En betydande andel, 46 procent, uppger någon form av funktionsnedsättning. De vanligaste formerna är hörselnedsättning och fysisk rörelsebegränsning.
Diagram: Förekomst av funktionsnedsättning bland respondenterna
Diagram 4: Har du någon/några funktionsnedsättningar? Antal svar: 3 480
Sammanfattningsvis omfattar respondenterna invånare med olika ålder, boendesituation, hälsa och ekonomiska förutsättningar, vilket ger ett brett underlag för att förstå variationer inom gruppen invånare över 65 år.