Molkom

Molkom ligger mitt emellan centralorten Karlstad och Filipstad. Riksväg 63 har sin sträckning förbi orten och bebyggelsen breder ut sig längs Molkomssjön och norra delen av Borssjön.

Bebyggelsen, samt vägnäten, har anpassats efter den mycket omväxlande topografin och präglats av flera historiska skeenden, som till exempel agrara näringar, sin status som bruksort, industrialiseringen, kommunbildningar – och sammanslagningar. Sedan 1971 ingår Molkom med omnejd i Karlstads kommun. Orten är det enda municipalsamhälle som funnits inom dagens Karlstad kommun.

Områdesbeskrivning

Molkom med omnejd var länge glesbebyggt och majoriteten av befolkningen försörjde sig genom olika typer av jordbruk. Inom tätorten finns idag fortfarande före detta jordbruksfastigheter insprängd i villaområden som byggdes kring 1900-talets mitt.

Ortens ursprungliga centrum var från början kring kyrkan och Molkoms bruk. Det fanns även viss bebyggelse vid Upperud som ligger intill Borssjöns nordvästra strand. Här finns mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader som tillsammans med Hembygdsgårdens byggnader bildar en liten pittoresk by. Över det kuperade landskapet finns tydliga siktlinjer över vattnet fram till kyrkan. Molkoms äldre karaktär är tydlig här. Vid Molkom- och Borssjöns fors fanns det under 1500-talet en kvarn. Beläget intill nuvarande industriområde anlade kyrkoherde Olof Luth i Nyed 1629 en stångjärnshammare. En stödmur uppförd av slaggsten vid Nyeds kyrka skvallrar om ortens tidiga järnframställning. Genom åren har bruksområdet använts för flera olika typer av industrier. Mitt för området på andra sidan av riksväg 63 ligger Bruksparken. Här låg tidigare Molkoms herrgård och idag finns bland annat en stengrund kvar från byggnaden, två magasin och delar av en anlagd trädgård. Nu förtiden används parken för julmarknader och mindre event.

När Bergslagsbanan förlades genom bygden 1876 fick orten en järnvägsstation och så småningom uppstod tätare bebyggelse omkring järnvägen. Byggnaderna som uppkom i samband med etableringen av järnvägen och stationssamhället är byggda av trä, generellt uppförda i två våningar, har en symmetrisk fönstersättning, fasader som delats in i fält klädda med liggande och/eller stående fasspontspanel. Utformningen har präglats av sekelskiftets panelarkitektur. Under 1910-20-talet förtätades stationssamhället med villor som uppfördes i jugend- eller nationalromantisk stil och några i tjugotalsklassicistisk stil.

Molkom i årtal

1500-talet skrevs namnet Molkom; Mol(c)ka och Molke.
1584 omnämndes en kvarn vid forsen intill Norum/Molkom- och Borssjön.
1593-1608 någon gång mellan dessa år byggdes den första kyrkan på landtungan mellan sjöarna.
1620-talet uppfördes en stångjärnshammare ett stenkast från kyrkan.
1649 fick Nyed socken bergsprivilegium.
1706 invigdes den tredje kyrkan på samma plats, de två föregående brann ner på grund av åsknedslag.
1735-1970 mellan dessa år var Molkom tingsplats.
1863 blev Molkom en del av Nyeds landskommun.
1876 invigdes Molkoms stationshus.
1881 flyttade folkhögskolan hit.
1904 startade Nords Verkstads AB.
1910-tal Graninge Värdshus öppnades som hälsohem och lockade turister.
1910 fick Molkoms bruk elektriskt ljus.
1918 startade Calamo AB.
1930-tal Länsstyrelsen utfärdade byggnadsförbud.
1936 byggdes cirka en halv mil avloppsledningar i kommunens regi inom Molkom samhälle.
1937 totalförstördes Molkoms herrgård i eldsvåda. Byggnaden uppfördes 1853.
1946-1958 var Molkom ett municipalsamhälle och utgjordes av hemmanen Molkom, Upperud, Västby och Krakerud.
1950-tal fick samhället sitt första moderna flerfamiljshus (HSB Lyckan).
1952 uppgick Alster och Älvsbacka landskommun i Nyeds landskommun.
1953 byggdes den första kommunala vattenledningen.
1954 byggdes Nyeds kommunhus intill stationshuset i Molkom.
1971 uppgick Nyeds landskommun i Karlstads kommun.
1972 stod det nya äldreboendet Åsbacka vårdhem färdigt.
1985 upphörde persontrafiken och bemanningen av stationshuset.
1988 såldes och avvecklades sågverket vid Molkoms bruk.

Bebyggelsen består till största del av enfamiljshus men här finns också ett antal flerbostadshus. Majoriteten av villorna har uppförts efter 1950-talet. Under 1940- och 50-talen uppfördes ett flertal egnahemsvillor i ett större kluster nordöst om stationshuset. Småhusen från denna tid byggdes vanligen i ett våningsplan och med delvis nedgrävd källare som inrymde garage. Precis som några av de villor längs Tennisvägen som uppfördes under denna tid, placerades 1950-tals villan vanligen med gaveln mot gatan och hade fasader av tegel. För att minska det växande bostadsbehovet hade det vid 1950-talets slut byggts tre moderna flerbostadshus intill folkhögskolan. De är uppförda i tre våningar och har tidstypiskt dova putsfasader.

Industriområdet som idag ligger norr om Molkommossen började bebyggas under 1940-talet. Industriområdet på ”brödlösera” i Upperud, området i nordöst, började att utvecklas vid 1930-talets slut då Carlsson och Larssons byggde ett nytt plåtslageri här, mer känt som Calamo. Sedan dess har industriområdet utvidgats kontinuerligt genom de olika decennierna. Det finns många industriföretag i Molkom och ortens tidiga järnhantering lever vidare i nya verksamheter inom stålbranschen.

Under 1970-talets första hälft uppförde en byggherre kvarter med villamattor vid Västby. Även egnahemsvillor i form av tidens populära kataloghus byggdes här och vid Krakerud. Under 1970-talets slut och 1980-talet skedde en stor bebyggelseexpansion nordväst om järnvägsspåret. Kvartersstrukturen som bebyggdes under 1960- och 1970-talen förtätades då med åtta gruppbyggda småskaliga flerbostadshus och ett flertal friliggande villor.
Sent 1900-tal tillkom nya byggnader med serviceinrättningar såsom förskola och ny vårdcentral.

Tidig historia

Molkom har fått sitt namn efter en gård som kallades för Molchom. Under 1500-talet, innan speciella skrivregler fanns, skrevs namnet Molkom, Mol(c)ka och Molke. Namnet kan vara bildat från det fornsvenska ordet muld eller mold med betydelsen ’mull’.

Orten har vuxit fram längs vattnet och på höjderna. Detta eftersom den näringsrika jorden för jordbruk låg i områdets lägre delar. Jordbruket var tidigt huvudnäring för de boende här. Det finns bland annat gravrösen från brons- eller järnåldern vid Rudsberget, väster om Molkom.
I äldre administrativ indelning tillhörde Molkom Nyeds socken. Nyeds socken är upptaget i jordebok från och med 1600. Omkring samma tid uppfördes en kyrka mellan Norumssjön/Molkomsjön och Borssjön - på samma plats som den 1700-tals kyrkobyggnad som finns där idag. Under 1600-talets början var Nyed en ungdomlig jordbruksbygd, som år för år blev allt starkare koloniserad av nyodlare. Under 1620-talet gjorde järnhanteringen entré i bygdens näringsliv. Kyrkoherden Luth fick då privilegium att anlägga en stångjärnshammare i älven ett stenkast från kyrkan. Bebyggelse växte fram kring kyrkan och bruket och hit kom flera handlare för att sälja sina varor. Nyeds socken var ett av den tidens brukstätaste områden och fick därför 1649 privilegier som bergslag. Detta uppmärksammades av Carl von Linné när han var i trakten sommaren 1746. Nyeds härad bildades 1805 och hörde tidigare till Väse härad, före 1680 utgjorde det troligen en del av Kils härad.

Stationssamhället

Under 1800-talets senare hälft anlades ett flertal järnvägsbanor, bland annat de statligt ägda stambanorna men också enskilda järnvägsspår. Privata näringsidkare gick samman för att anlägga järnväg mellan Falun och Göteborg. Järnvägsbanan fick namnet Bergslagsbanan och invigdes 1876 och då var sträckan mellan Kil-Molkom färdigställd. Kort därefter öppnades linjen Molkom- Daglösen- Filipstad för allmän trafik. Järnvägssträckning mellan Mellerud-Kil var färdigt 1879 och järnvägsspåret Göteborg-Falun var då redo för trafik. I samband med etableringen av järnvägen uppfördes ett stationshus i Molkom. Järnvägen ledde till nya transportmöjligheter för industrierna, olika typer av varor blev mer lättillgängliga och gav nya möjligheter för befolkningen att resa. Många nya företag etablerade sig under denna tid och ett stationssamhälle började långsamt växa fram. Bebyggelse uppfördes längs järnvägens nordvästra sida (nuvarande Storgatan) och under tidigt 1900-tal även kring järnvägens sydöstra sida kring nuvarande Mejerivägen. Vid 1900-talets början hade Molkom bland annat - folkskola, läkare, veterinär, apotek, - tingshus, avdelningskontor för Värmlands enskilda bank, gästgivaregård, samt många handlare och hantverkare.

Värmlands första folkhögskola startades 1874 vid Ulleruds gård i Ransäter socken på initiativ av Jacob Fredrik Geijers. Redan efter sju år flyttades skolan till Molkom på grund av behovet av större lokaler och för de transportmöjligheter som erbjöds.

Jordbruksfastigheten Backa i Västby köptes av kommunalnämnden kort efter sekelskiftet 1900. Bakgrunden till köpet var att man ville upprätta en ny fattiggård som i den möjligaste mån skulle vara självförsörjande. Under samma period ändrades namnet fattiggård till vårdanstalt och 1906 togs den nya anstalten Backa i bruk. Vid 1920-talets slut förstördes huvudbyggnaden i en brand men en ny i sten uppfördes kort därefter.

Municipalsamhälle och centralort

Under 1930-talet utfärdade Länsstyrelsen byggnadsförbud i Molkom med hänvisning till att en byggnadsplan (äldre benämning på detaljplan) var tvungen att upprättas. På grund av byggnadsförbudet och den allmänna depressionen stod byggnationerna stilla under 1930- och 1940-talen.

Mellan åren 1946 och 1958 var Molkom municipalsamhälle och hade då en egen byggnadsnämnd, hälsovårdsnämnd och brandstyrelse. Ett municipalsamhälle var en självständig administrativ enhet för ett tätbebyggt område inom en landskommun, där en eller flera stadsstadgor var införda. De var orter med befogenhet att sköta vissa kommunala angelägenheter utan att själva vara en kommun. I Sverige har det funnits omkring 350 municipalsamhällen och de allra flesta var stations- eller industrisamhällen.
Molkoms municipalsamhälle ordnade bland annat med vatten- och avloppsfrågor och vägbelysning som tidigare skötts av frivilliga. De upprättade grundkarta, generalplan och stadsplan. Alster och Älvsbacka landskommun blev 1952 en del av Nyeds landskommun. Molkom blev kommunens centralort med en större omnejd och här byggdes Nyeds kommunhus.

Konsum flyttade sin verksamhet 1968 till en ny byggnad vid Stationsgatan 5 och Wermlandsbanken flyttade också in där. Detta påverkade lokaliseringen av Molkoms centrum. Centrum, som tidigare funnits kring stationen på norra och södra sidan av järnvägsspåret, flyttades successivt till södra sidan av järnvägen i närheten av dagens Coop

Läs vidare

Byggvision Molkom. Stadsbyggnadsförvaltningen, Karlstad kommun, 2023.

Ortnamnen i Värmlands län. Utgiven av Ortnamnsarkivet i Uppsala, 1922-2018.

(Om) det onödigas nödvändighet. Astrid Göransson m.fl., 2014.

Linné i Nyed. Ingvar Larsson m. fl., 2007

Molkom - en ortsanalys. Stadsbyggnadsförvaltningen, Karlstads kommun, 2007.

Studiecirkeln Nyed förr och nu, 1995.

Stationsgatan 1876-1992: människor och miljöer.

Nyed: en lokalhistorisk studie och hembygdsbok. Nyeds sockenbokskommitté, 1970.

Det värmländska järnbruket. Jalmar Furuskog, 1924

Tips! På wermlandsbilder.se Länk till annan webbplats. finns många äldre bilder av Molkom som Nyeds Hembygdsförening laddat upp.