Delningsekonomi beskrivs ibland som ett storstadsfenomen, men delning är vanligt även i mindre kommuner. Genom att ta vara på de styrkor som dessa har kan delande bli ett viktigt verktyg för att nå både kommunens mål och de globala målen för hållbar utveckling. Här ges några nycklar för ett effektivt och framgångsrikt arbete.
Bland de framgångsrika exemplen på delningsekonomi framhävs ofta städer som New York, Amsterdam, Seoul, Bergen, Oslo och Göteborg. Men majoriteten av Sveriges befolkning och många andra länder bor fortfarande inte i stora städer utan i små eller medelstora städer, eller på landsbygden. Med en mindre och mer glesbefolkad befolkningsbas är dessa områden mindre intressanta för kommersiella delningstjänster, och det anses också vara svårare att skapa en kritisk massa för delning under sådana förhållanden.
Därför finns det en risk att mindre städer och landsbygdskommuner hamnar efter i utvecklingen och går miste om de möjligheter delningsekonomi kan erbjuda. Samtidigt gör det dem mindre utsatta för de risker som delningsekonomi i storstäder ibland har medfört, när exempelvis intåget av Airbnb gjort att hela stadsdelar omvandlats från vanliga hyresrätter till Airbnb-boenden.
Dessutom stämmer inte den storstadspräglade bilden av delningsekonomin helt. Delning är vanligt även på landsbygden, men lösningarna är ofta mindre kommersiellt inriktade och mer informella. Tjänster som Fritidsbanken har särskilt visat att det är möjligt att bygga skalbara, framgångsrika delningstjänster även i små städer.
Delningsekonomins kärna handlar om att utnyttja befintliga underutnyttjade resurser. På samma sätt är den bästa strategin för att börja ett utvecklingsarbete med delningsekonomi att samla de resurser som redan finns. Här avses särskilt de delningslösningar som existerar i kommunen, men det gäller även resurser som nämnts ovan: aktörer och funktioner, policys, och verksamheter inom närliggande områden till delningsekonomi.
Att samla och visa upp de delningslösningar som finns i kommunen gör inte bara att medborgare hittar lättare till dem, det visar också på goda exempel och de värden som delningsekonomi kan bidra med, som gör det lättare att engagera ännu fler till arbetet.
Därutöver kan det också vara en grund för att bygga ett nätverk av de människor som är engagerade i de olika lösningarna. I ett senare utvecklingssteg kan ni på så sätt ta hjälp av varandra för draghjälp.
- För att komma igång med delningstjänster handlar det mycket om att testa sina idéer med andra, dela engagemanget med andra aktörer, hitta exempel och samverka. Man måste våga prova. Haka upp arbetet på strukturer som redan finns och som har möjlighet att hjälpa till ekonomiskt, med lokaler, kontakter, nätverk och kanaler. Det kan vara kyrkan, offentliga verksamheter, företag, intresseorganisationer eller byalag. För att nå ut är det viktigt att kommunicera så enkelt som möjligt och försöka förmedla värdet för de som deltar, säger Maja Blomqvist, Projektledare för SMICE, Region Jämtland/Härjedalen.
Undersök också vilka framgångsrika lösningar som finns i andra kommuner. Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt, även om man ibland kan göra lokala anpassningar till en lösning som fungerat bra någon annanstans. Några goda exempel hittar du i denna handbok.
Mål, strategier och andra policys kan både ge ekonomiska resurser och skapa brett engagemang och är en stor fördel för att lyckas med sitt arbete med delningsekonomi. Med det sagt är vår erfarenhet att det inte är ett krav. De kommuner som vi kommit i kontakt med har ingen utpekad strategi för delningsekonomi. I stället är ren praktisk och ekonomisk nytta en stor drivkraft, som tillsammans med mer generella målsättningar inom till exempel miljöhänsyn som ger stöd för arbetet.
- Det finns ingen aktiv satsning på delningsekonomi inom vår kommun. Däremot har vi relativt korta beslutsvägar, vilket ger möjlighet att integrera nya metoder och arbetssätt i de ordinarie verksamheterna. Som landsortskommun har vi goda förutsättningar att få till resurseffektiva lösningar, då hushållningstänket finns med av miljömässiga, ekonomiska och sociala skäl. Vi har också en hållbarhetsvision, vilket förpliktigar, och vi är måna om varandra i kommunen. Det finns också en ansträngd ekonomi som kräver att vi måste hålla nere kostnaderna, säger Kent Ryberg, näringslivssamordnare, Knivsta kommun.
Det finns också många delningslösningar som inte kräver så mycket som är enkla att börja med, utifrån befintliga uppdrag och budget.
- Intressant med delningstjänster och cirkulär ekonomi är att det inte är några konstigheter. Det vi sett är att det lilla formatet fungerar mycket bra, säger Maja Blomqvist, Projektledare för SMICE, Region Jämtland/Härjedalen.
- Vi har ingen uttalad strategi och plan för delningstjänster. Däremot tänker och agerar vi återbruk i stället för slit – och släng. Det finns en stor miljömedvetenhet i verksamheterna vilket genomsyrar planeringen och det dagliga arbetet som genomförs, säger Emma Lundbergh, Samhällsbyggnadschef, Knivsta
Men även om ett utvecklingsarbete inom delningsekonomi ofta kan inledas inom befintliga mandat och budgetar så kräver större satsningar förstås ofta särskilda beslut om både pengar och inriktning på verksamheten.
Fritidsbanken fungerar som ett bibliotek för sport- och friluftsutrustning och grundades i samhället Deje med 2700 invånare, som ligger tre mil norr om Karlstad i Forshaga kommun. På kort tid spred sig konceptet över landet och finns idag på fler än 100 platser och sedan starten har de haft mer än en miljon utlån.
Att en kommun är liten är inte ett hinder för Fritidsbanken. Tvärt om kan det till och med vara en fördel.
- Det är lättare att få en bred samhällsuppslutning utan stuprörstänk i mindre orter, säger David Mathiasson, verksamhetsledare Fritidsbanken Sverige.
Eftersom delningsekonomiska verksamheter ofta bidrar till många olika samhällsnyttor kan det också vara flera kommunala verksamheter som är berörda. Det ställer högre krav på att undvika stuprören mellan olika förvaltningar och enheter. För detta är det viktigt att ha en uppmuntrande kultur för "gränsgångare", det vill säga tjänstepersoner som åtminstone till viss del kan röra sig mellan kommunens annars ganska strikta uppdelningar och därmed driva på utvecklingen kring komplexa frågor.
Därutöver nämner David Mathiasson att en satsning som Fritidsbanken försvinner inte lika lätt bland andra nyheter och initiativ. Det finns också kvar en kultur av hushållning på landsbygden som till stor del försvunnit i storstäder.
Men den kanske viktigaste styrkan hos mindre kommuner är det sociala kapitalet, det vill säga de kontakter, nätverk och tillit som finns mellan invånare och samhällsaktörer. Från forskningen vet vi att det är lättare att skapa tillit och gemenskap i mindre grupper. Det är helt enkelt lättare att veta vilka olika personer och aktörer är, och vem man ska kontakta för olika uppgifter. Avstånden är därför kortare, inte bara geografiskt, utan också när det gäller beslutsvägar och socialt mellan medborgare, politiker och andra aktörer.
Kommuner kan ytterligare främja engagemanget bland medborgarna och främja en deltagarkultur genom att involvera dem så mycket som möjligt i allt från medborgardialoger till att bjuda in invånarna att hjälpta till med olika saker genom sociala medier ("Är det någon som vet en fin gran till torget på jul?") och bidra till en positiv ortsanda.
Till sist är också komplexiteten mindre i småstäder vilket gör det lättare att driva förändringsprocesser.
Läs mer om gränsgångare i rapporten Omgiven av gränsgångare. Öppnas i nytt fönster.
Mindre kommuner har ofta för små resurser för att kunna arbeta med alltför många snäva arbetsfält. Det kan därför vara klokt att knyta an arbetet med delningsekonomi till dess "cirkulära kusiner" – till exempel andrahandshandeln, återbruk och reparatörer.
Kanske finns det också initiativ eller idéer bland den etablerade traditionella detaljhandeln. Oavsett är en dialog med handeln en viktig insats att gärna göra tidigt i arbetet. En del oroar sig över att handelsaktörer ska vara skeptiska till delningsekonomi som kan leda till minskad (materiell) konsumtion. Därför är det viktigt att visa på möjligheterna som delningstänk kan ge för hållbar affärsutveckling även för dem.
Vår erfarenhet från projektet och de aktörer vi intervjuat visar också att de flesta har en positiv syn på delningsekonomi. Detaljhandeln och därmed också stads- och bykärnor står inför stora utmaningar, bland annat på grund av ökad e-handel och krav på hållbarhet. Att ta inspiration från delningsekonomin ses av allt fler i stället därför som en möjlighet att bemöta dessa utmaningar.
Börja med att samla redan existerande delningslösningar! Kartlägg dem och kommunicera detta till invånare och andra aktörer. Dessa kan tjäna som goda exempel och engagera fler till arbetet. De kan också bilda en grund för ett nätverk av värdefulla kompetenser.
Sidan uppdaterad: 2023-12-01