Beräkna klimatnytta från delning

Karlstads kommun har gjort en modell för att beräkna hur mycket delande kan minska utsläppen av växthusgaser.

Värdena som används i beräkningarna bygger på tidigare forskning (se källor nedan) men också på egna beräkningar och uppskattningar, och inkluderar även rekyleffekter i form av ökade transporter. Det är i många fall svårt att veta omfattningen av exempelvis andelen användare som transporterar sig med bil och den genomsnittliga längden på sträckan som körs, då detta ofta beror på vilken typ av delning det handlar om. I ett grannskap är det exempelvis lättare att gå eller cykla medan vid större föremål krävs det oftare biltransport.

Klimatnytta från delande av olika resurser

Föremål

Antal delningar

Ersatta nyköp 50 %

Kg Co2e per enhet

Biltransport andel %

Biltransport km

Utsläpp transport kg CO2e

Klimatnytta kg CO2E

Borrmaskin
grannskap

100

50

28

0

0

0

1 400

Skidor

Fritidsbanken

100

50

29

72

10

59

1 391

Kläder
uthyrning

100

50

12

10

5

4

596

Kontorsstol
intern återanvändning*

100

50

66

80

3

21

3 279


Kommentar: Samtliga föremål antas redan vara producerade och därav kopplas inte produktionsutsläppen till delningsverksamheten. *Syftar på ett internt kommunalt delningssystem för inventarier.

Samtliga föremål antas redan vara producerade och därav kopplas inte produktionsutsläppen till delningsverksamheten. Syftar på ett internt kommunalt delningssystem för inventarier.

Antal lån/uthyrningar

Denna faktor anger hur många gånger ett föremål delats eller hyrts ut.

Procentuell andel av ersättande av nyköp

Alla delade föremål ersätter inte inköp av nyproducerade föremål. I uträkningen baseras denna faktor på siffror från utvärderingen av fritidsbanker som menar att delning av skidor ersätter cirka 50% av nyinköpen.

Utsläpp av kilo Co2 per föremål vid produktion

Denna faktor baseras på utsläppen som sker vid framställning av ett föremål och siffror går att hämta på olika sätt. I vår uträkning har vi använt oss av siffror från andra rapporter9. Om en verksamhet som lånar/hyr ut föremål som är inköpta för det specifika ändamålet måste besparat Co2 dras bort för det inköpta föremålet då produktionsutsläppen direkt kopplas till verksamheten. Vid lån/uthyrning av andrahandsföremål kopplas inte produktionsutsläppen till delningstjänsten och därmed är klimatnyttan något större.

Procentuell andel av personer som transporterar sig med bil vid delning

Som nämnt ovan spelar transport vid delning en viktig roll och det kan även vara svårt att beräkna. Siffror för denna faktor är beräknade utifrån enkätundersökningar som gjorts av delningstjänster, dels Karlstads kommuns egen uträkning av transport vid delning av kläder, dels uträkningar från RISE:s utvärdering av Fritidsbanker.

Genomsnittlig längd på sträcka vid biltransport

Det är svårt att veta den genomsnittliga längden på biltransporter vid delning. I vår uträkning baseras denna faktor dels på uträkningar från utvärderingen av fritidsbanker dels på uppskattningar.

Genomsnittligt utsläpp CO2e-utsläpp per kilometer vid biltransport

Denna faktor är uträknad med hjälp av utsläppssiffror per drivmedelstyp från Energimyndigheten10 från år 2019, och statistik om fördelningen av antal personbilar i trafik per drivmedel från en rapport av Trafik Analys11 från år 2017. Med hjälp av dessa siffror har vi beräknat det genomsnittliga utsläppet Co2 per kilometer för bilar som drivs på bensin, diesel, etanol, elhybrid, el och gas.

Beräkningsformel

Först beräknas de totala utsläppen kopplade till delningsmomentet enligt följande: (antal lån - andelen delade föremål som inte ersätter nyinköp) * andelen som transporteras sig med bil * längden på transportsträckan * genomsnittligt växthusgasutsläpp per kilometer.

Vidare beräknas besparingen av utsläpp enlig följande: andelen ersättande av nyinköp * kg/ CO2e per föremål - de uträknade utsläppen kopplade till delningsmomentet.

Källor:
Andersson, T, med flera, 2018. Dela prylar, yta, bil och tid. En vägledning till delningsekonomi i kommunerna. IVL Miljöinstitutet och Avfall Sverige. Rapport B2311, Stockholm
Bellers Madsen, M. 2015. Deleøkonomiens klimapotentiale. CONCITO.
Energimyndigheten 2019. Drivmedel 2019 - Redovisning av rapporterade uppgifter enligt drivmedelslagen, hållbarhetslagen och reduktionsplikten. ER 2020:26.
Myhr, A. Fordon 2017 - Statistik. 2018:5. TRAFA.
Tekie m. fl. (2020) Utvärdering av fritidsbanker. RISE.

 

Taggar för sidan

Hållbarhetsarbete i kommunen

Sidan uppdaterad: 2023-12-01

23 Februari 2024