Det här kan delande bidra till

I Sverige pratar vi ofta om miljönyttan av delningsekonomi. Men grundorsaken till att man skapar en delningslösning är ofta att man vill uppnå ett rent praktiskt mål eller bidra till någon form av social hållbarhet. Och delningsekonomi kan då vara ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt bättre sätt att genomföra detta på. Därmed är delningsekonomi inte bara något för den som aktivt arbetar med miljö- eller sociala frågor, utan något som kan bidra till många olika kommunala och globala mål.

För privatpersoner visar forskningen att delning är ett sätt att spara pengar och få tillgång till resurser man annars inte skulle haft, eller varit tvungen att köpa. Särskilt i Sverige är också miljöargumenten viktiga för många konsumenter.

En lokal politiker i Knivsta beskrev värdet av delningsekonomi för medborgarna så här: "Delningstjänster kan bidra till gemenskap, en enklare vardag, och en kommun som är trivsam att leva i." – Bo Östberg, politiker, Knivsta kommun.

Nedan hittar du exempel på vad delningsekonomi ofta kan bidra till och kopplingar till Globala målen för hållbar utveckling. Men vilka effekter det får beror helt på vad det är för delningslösning och hur den är utformad. Och den blir inte hållbar per automatik. Kommuner tillsammans med civila samhället, näringsliv och medborgarna själva behöver ta en aktiv roll.

Delningsekonomi kan snarare ses som ett verktyg som kan användas för olika syften, även om de i många fall bidrar till nedanstående. I vissa fall kan delningsekonomi också få negativa konsekvenser. Läs mer om detta under avsnittet hållbar och trygg delningsekonomi.

För vilka verksamheter kan delningsekonomi vara till nytta?

Delningsekonomiska lösningar kan bidra till många olika verksamheters uppdrag, både inom och utanför kommunens organisation. Det kan vara alltifrån kommunens uppgifter att främja kultur och fritid, avfallshantering, underlätta för medborgarna att leva miljövänligt, gynna besöksnäring, landsbygdsutveckling, anställningsbarhet, främja delaktighet och minska social och ekonomisk utsatthet till att försörja kommunens egen organisation med fordon, möbler och andra inventarier

För att driva utvecklingen av delningsekonomi på ett övergripande plan kan lämpliga funktioner inom en kommun vara näringslivsutvecklare, miljöansvariga, energi- och klimatrådgivare, konsumentrådgivare och andra funktioner med utvecklings- eller strategiska uppdrag. Men för att skapa eller främja specifika delningslösningar kan det lika gärna vara personer som är ansvariga för inventarier på en arbetsplats, någon som arbetar på förskola och vill ordna en klädbytarlösning såsom Skåpet Tage, eller till exempel en kommunikatör.

Näringsliv, civilsamhälle och medborgare

En huvudpoäng i den här handboken är att mindre kommuner kan lyckas med delningsekonomi trots sämre ekonomiska förutsättningar om de drar nytta av socialt kapital, det vill säga våra nätverk och tillit mellan olika aktörer i samhället. Några kategorier av aktörer som deltar i delningsekonomin i Sverige är till exempel:

• Föreningsliv såsom trossamfund, studieförbund, miljöorganisationer
• Innovations- och företagsstödjande aktörer, företag, universitet
• Bostadsbolag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar
  

Sammanfattade värden av delningsekonomi

Nedanstående exempel på positiva effekter ska ses som karaktäriserande för delningsekonomi.

Ekonomisk hållbarhet

Snabbare och mer kostnadseffektiv tillgång till och användning av resurser
Främjar entreprenörskap, innovation och digitalisering
Jobbskapande och kompetensutveckling för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden

Social hållbarhet

• Stärkt tilltro, gemenskap och lokal resiliens
• Integration och inkludering
• Minskad ojämlikhet och bättre förutsättningar för låginkomsttagare
  

Miljömässig hållbarhet

• Minskade utsläpp av växthusgaser
• Minskad resursförbrukning

Globala mål

1 Ingen fattigdom, 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10 Minskad ojämlikhet, 11 Hållbara städer och samhällen, 12 Hållbar konsumtion och produktion, 13 Bekämpa klimatförändringarna

Exempel: Fritidsbanken

Fritidsbanken samlar in sport- och friluftsutrustning från framför allt privatpersoner som annars används sällan eller aldrig, och lånar ut dem gratis. Det ökar möjligheterna till fysisk aktivitet, god hälsa och att kunna delta på aktiviteter i skolan och på fritiden, oavsett ekonomisk situation. Fritidsbankerna fungerar också ofta som arbetsträning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Positiva effekter

• Social hållbarhet: Ökad fysisk rörelse, med positiva hälsoeffekter, ökad social inkludering, ökat deltagande i föreningsidrott, bygger tillit och minskar social stigmatisering.
• Ekonomisk hållbarhet: Ökad sysselsättning, ökat ideellt arbete och minskade sjukvårdskostnader.
• Miljömässig hållbarhet: Har potential att minska klimatpåverkan med 70% och materialåtgång med över 80% genom ökad användningsgrad och minskat antal nyköp och minskad klimatpåverkan genom förlängd livstid på produkterna.
  

Agenda 2030 mål (delmål inom parantes)

• 3. God hälsa och välbefinnande (3.4)
• 4. God utbildning för alla (4.1)
• 10. Minskad ojämlikhet (10.2)
• 1. Ingen fattigdom (1.2)
• 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (8.5)
• 11. Hållbara städer och samhällen (11b)
• 12. Hållbar konsumtion och produktion (12.1, 12-5)
• 13. Bekämpa klimatförändringarna
  

Exempel på mål för Karlstads kommun

• Karlstadsborna ska kunna leva ett hälsosamt liv (övergripande mål).
• Tillgängligheten och möjligheten till delaktighet ska vara god (övergripande mål).
• Alla invånare ska ha möjlighet att utöva idrott och kultur organiserat eller på egen hand. (Kultur- och fritidsnämnden)
• Stärk det områdesbaserade arbetet genom ökad samverkan och samarbete kring barn och unga – fokus Kronoparken. (Kultur- och fritidsnämnden och barn- och ungdomsnämnden)
• Alla elever ska ges likvärdiga förutsättningar för att nå sina egna och utbildningens mål. (Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden)
• Öka inkluderingen för grupper som riskerar att marginaliseras. (Kultur- och fritidsnämnden)
• Stärk förebyggande och tidiga hälsofrämjande insatser i syfte att barn och ungdomar ska få goda uppväxtvillkor. (Kultur- och fritidsnämnden)
• Karlstad ska vara en fossilfri och klimatsmart kommun (övergripande mål).
• Konsumtionen i Karlstad ska vara resurssnål och hållbar (övergripande mål).
• Förvaltningen ska bidra till ökad återanvändning inom nämndens verksamhetsområde. (Kultur- och fritidsnämnden)
• Våra verksamheter ska ha låg klimat- och miljöpåverkan. (Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden)
• SCB:s nöjdmedborgarindex, NMI, betygs-index för miljö, ska vara på en fortsatt hög nivå. (Miljönämnden)
  

Positiva effekter är hämtade från RISE-rapporten Utvärdering av Fritidsbanker (2020).

Som nämnts ovan behöver delningsekonomiska lösningar inte bara ha positiva effekter. När det gäller Fritidsbanken har få negativa konsekvenser uppmärksammats, men RISE:s utvärdering av Fritidsbanken (RISE 2020) visar att 70 procent tar bilen till Fritidsbanken när de lånar. Det är därför viktigt att Fritidsbanken finns nära låntagarna och att kommunen gör andra insatser för att främja hållbara transporter.